Utbildningens dimensionering

Planen vill avskaffa marknadsskolan och ersätta konkurrens och fri dragningsrätt med samhällelig styrning där resurser fördelas efter behov; gymnasieskolan ska möta alla elevers behov och inte bygga på konkurrens. Den kräver också planmässiga satsningar på yrkeskompetens för omställningen. En översyn av styrning och dimensionering av gymnasieplatser ligger därmed i linje med planens krav på politisk planering framför marknadsstyrd etablering.

• gymnasium utan konkurrensstyrningavgörande»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
• avskaffa marknadsskolan»Vänsterpartiet vill avskaffa marknadsskolan med start nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning för strukturomvandling»Ett väl utbyggt utbildningssystem behövs« (partiprogram ↗)
• yrkeskompetens för omställningen»massiva satsningar på omställningsstöd, kompetensutveckling och utbildning« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet kräver uttryckligen en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets personalbehov, och säger att detta gäller både gymnasiet och högre utbildning. Planen vill dessutom ta tillbaka kontrollen över var och när fristående skolor etablerar sig, vilket är samma fråga som skolornas placering. Partiprogrammet ger kommunerna avgörande inflytande över nya skoletableringar. En översyn av styrning och dimensionering av gymnasieplatser stöds därmed i sak.

• dimensionering efter arbetsmarknadens behovavgörande»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• samhällelig kontroll över etableringar»Vi vill förbjuda vinstuttagen i skolan och ta tillbaka kontrollen över var och när fristående skolor etablerar sig.« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunalt inflytande över skoletablering»Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen tar inte ställning till hur gymnasieplatser ska dimensioneras, men den vill att utbildningsutbudet leder till arbete och lyfter yrkeshögskolans modell där utbildningar ges där arbetskraftsbehovet är stort. Den säger också att matchningen på arbetsmarknaden måste bli bättre. Samtidigt värnar planen ett fritt och rättvist skolval, vilket gör stödet för ökad statlig styrning svagt underbyggt.

• utbildning där arbetskraftsbehovet är stortavgörande»behovet av arbetskraft är stort.« (partiprogram ↗)
• bättre matchning»Arbetsmarknaden behöver bli bättre på att matcha« (partiprogram ↗)
• fritt och rättvist skolval»bryta skolsegregationen och göra skolvalet fritt och rättvist för alla.« (valmanifest 2022 ↗)
• brett utbildningsutbud»Vi tror på folkbildningen och det livslånga lärandet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens bärande åtagande är att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning ska utgå från arbetsmarknadens behov och att matchningen ska förbättras. En översyn av styrning och dimensionering av gymnasieplatser, med yrkeshögskolan som förebild, är ett sätt att förverkliga det. Planen vill dessutom göra yrkesprogrammen attraktivare och värna skolor i hela landet.

• utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• förbättrad matchning»Alla ska ha rätt till en effektiv matchningstjänst och det ska bli lättare att hitta medarbetare inom alla yrken.« (valmanifest 2022 ↗)
• attraktivare yrkesprogram»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• skolor i hela landet»små skolor och förskolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att utbildningen anpassas till arbetsmarknaden, att avhoppen från gymnasiet minskar och att utbildningar med hög kvalitet byggs ut, samt att bristyrken ska bli attraktiva. En översyn av styrning och dimensionering av gymnasieplatser med yrkeshögskolan som förebild ligger i linje med det. Planen uttalar sig dock inte om dimensioneringsmodell, och den värnar samtidigt elevernas skolval, vilket gör stödet härlett.

• utbildning anpassad till arbetsmarknadenavgörande»Studietidens längd ska vara flexibel och utbildningen ska vara anpassad till arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
• färre avhopp från gymnasiet»Avhoppen från gymnasieskolan måste minska.« (partiprogram ↗)
• bygg ut utbildningar med kvalitet»Vi vill öka den lärarledda undervisningen, skärpa utvärderingen och bygga ut de utbildningar och lärosäten som håller högst kvalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
• möta arbetskraftsbristen»Bristyrken ska bli drömjobb.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill att ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar erbjuds, att lärlingsutbildning finns och att kvalificerade yrkesutbildningar byggs ut, allt för att möta arbetsmarknadens snabbt skiftande behov av arbetskraft. Att se över styrningen och dimensioneringen av gymnasieplatser med yrkeshögskolan som förebild tjänar detta åtagande. Planens krav att gymnasiet utgår från elevernas behov och intressen sätter samtidigt en gräns för hur hårt utbudet kan styras.

• både teoretiska och praktiska vägaravgörande»Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna.« (partiprogram ↗)
• lärlingsutbildning ska finnas»Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och« (partiprogram ↗)
• kvalificerade yrkesutbildningar»Med kvalificerade praktiska utbildningar på exempelvis yrkeshögskola ökar förutsättningarna för detta.« (partiprogram ↗)
• elevernas behov styr gymnasiet»behov och intressen och bör därför präglas av mångfald« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig uttryckligen en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser, just för att kompetensförsörjningen måste bli bättre. Motförslagets krav på att styrningen och dimensioneringen av gymnasieplatser ses över med yrkeshögskolans modell som förebild är samma sak i sak. Planen kräver dessutom att yrkesutbildningarna får ett innehåll som är relevant och eftertraktat på arbetsmarknaden.

• nationell dimensioneringavgörande»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
• bättre kompetensförsörjning»Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
• relevanta yrkesutbildningar»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning kopplad till arbetsmarknad»Sverige ska ha ett utbildningssystem och en arbetsmarknad« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen kräver uttryckligen att utbildningsväsendet i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov och att alla ska få grunden till ett yrke som efterfrågas. Att se över styrningen och dimensioneringen av gymnasieplatser så att fler utbildas mot bristyrken är precis detta krav. Planen vill dessutom införa tvååriga praktiska utbildningar för snabbare vägar in på arbetsmarknaden.

• utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Utbildningsväsendet och integrationsprogram måste också i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• dimensionering efter behov»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• yrke som efterfrågas»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• praktiska yrkesutbildningar»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)