← Partidokument

Partiprogram 2015 — Kristdemokraterna

Principprogram · antaget 2015-10-01 · källa

Texten är maskinextraherad ur källdokumentet och visas med återställda radbrytningar; ordalydelsen är oförändrad.

KAPITEL 2. Människan – ängel eller best?

bland alla andra?

i behov av andra?

i en global ekonomi

4.7. Mänskliga rättigheter i utrikespolitiken

KAPITEL 5. Ett medmänskligt samhälle – går solidaritet

och effektivitet att förena?

eller förvaltat?

KRISTDEMOKRATI ÄR DEMOKRATI byggd på kristen människosyn och värdegrund. Med kristna värden avses de allmänt giltiga värden som inspirerats och förvaltats

av den kristna traditionen. Kristdemokratin är värdeorienterad. Med detta menas en politik som har människovärdet och de etiska grundvärdena i centrum. Människosynen utgår från att människan till sin

natur är rationell eller förnuftig, vilket ger henne frihet och möjlighet att välja mellan ont och gott. Hon är moraliskt medveten och råder över sina egna handlingar. Det gör henne moraliskt ansvarig. Värdet ger henne rättigheter och ansvaret ger henne skyldigheter.

Människan är ett mål i sig. Ingen annan människa får äga henne eller på ett kränkande sätt använda henne som ett medel. Denna människosyn brukar beskrivas som att människan är en person, vilket innebär att varje människa är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett

kön, ålder, social position, funktionsvariationer, sexuell identitet, etnisk eller religiös tillhörighet. Människovärdet är knutet till existensen, inte till olika stadier eller situationer i den enskilda människans livscykel eller till hennes förmågor eller egenskaper. Det faktum

att människan i olika livsstadier och situationer eller på

6 | PRINCIPPROGRAM

grund av någon skada inte kan handla rationellt upphäver inte hennes rationella natur. Varje människa är således en unik person i och med

att hon existerar, och som person är hon född in i ett

sammanhang av andra personer med ett ömsesidigt

beroende. Människan har såväl kroppsliga och själsliga

som andliga behov. Kristdemokratisk politik tar sin utgångspunkt i denna helhetssyn på människan. Detta kallas för personalism. Utifrån en personalistisk män

niskosyn vill vi värna alla människors liv, frihet och

värdighet. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta. Vi vill bygga demokratin på denna människosyn och värdegrund. Demokrati som beslutsmetod garanterar i sig inte att

människovärdet och att mänskliga fri- och rättigheter

respekteras. Med demokrati som statsform och politisk metod följer yttrandefrihet och alla medborgares lika möjlighet till inflytande, men med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas och fri- och rättigheter kränkas. Därför behöver alla samhällen

en gemensam värdegrund. Vi anser att de värden,

rättigheter och skyldigheter, som inspirerats och förts

vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga

som grund.

Med den enskilda människans ansvar för sitt liv, sina

resurser, beslut och handlingar följer ett förvaltarskap.

PRINCIPPROGRAM | 7

Ansvaret att förvalta gäller såväl de egna som de gemensamma tillgångarna. Ett vitalt och solidariskt samhälle med ett gott förvaltarskap kräver att vi alla

odlar viktiga medborgerliga dygder och karaktärsegenskaper. Det handlar om rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk klokskap, men även om omsorg och kärlek. Vi

kommer aldrig någonsin att helt och fullt kunna leva i

enlighet med dessa dygder, men vi behöver dem för att

vi som människor ska sporras till ett gott förvaltarskap

av våra talanger och tillgångar.

Förvaltarskap över gemensamma resurser rör såväl

materiella som andliga värden. Miljön och naturresurserna måste förvaltas ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte äventyras och så att kommande generationer också får del av dem. Människan bör därför ingripa i naturen med försiktighet och klok urskiljning. Andliga och kulturella värden utgör ett rikt arv, som behövs för att bevara och vidareutveckla en civiliserad identitet och samhörighet. All politik måste ta hänsyn till det känsliga samspelet i naturen. En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi byggt på ett fritt företagande ger goda politiska förutsättningar för ett gott förvaltarskap. Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att tänka långsiktigt och att därmed värna de nödvändiga livsbetingelserna. Förvaltarskapsprincipen är en god politisk ledstjärna för det gemensamma bästa och för ett gott samhälle.

8 | PRINCIPPROGRAM

Kristdemokraterna vänder sig emot de avigsidor i

konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt

inspirerad slit- och slängfilosofi med en oansvarig

hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark

som följd. Vi vänder oss också emot en panteistiskt

färgad natursyn, ekosofismen, där människan varken

tillåts ingripa i naturen eller förvalta den, utan reduceras till en länk i kretsloppet utan ett specifikt värde. Enligt kristdemokratiskt synsätt ska samhället byggas

underifrån. Människor, som till sin natur är sociala

varelser, formar gemenskaper med frihet och förvaltarskap, rättigheter och skyldigheter utifrån särskilda ändamål. Det börjar med gemenskaper som uppstår

naturligt, såsom familjer, släkt och vänner. Också det

civila samhällets övriga gemenskaper som grannskap,

intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund

kan rationellt motiveras utifrån sin ändamålsenlighet.

Vi kallar dem för naturliga gemenskaper. De utgör

stommen i samhället och kompletteras med lokala och

regionala gemenskaper till den statliga nivån. Därefter

kommer internationella organisationer och samarbeten mellan länder.

Varje naturlig gemenskap har ett värde i sig. Värdet ger dem rättigheter och skyldigheter gentemot sina medlemmar men också gentemot andra gemenskaper

och nivåer. Dessa naturliga gemenskaper har också rättigheter att utifrån sina ändamål förverkliga allmänt PRINCIPPROGRAM | 9

giltiga och grundläggande värden. Dessa värden behöver inte vara identiska för alla gemenskaper. Frihet är emellertid ett grundläggande gemensamt värde för såväl varje människa som varje naturlig gemenskap. För till exempel en familj innebär ”frihet” att kommunen

eller staten inte ska gå in och bestämma i familjens ställe. Däremot spelar de offentliga nivåerna en viktig roll som stöd och för konfliktlösning mellan naturliga gemenskaper på lägre nivåer. Det en gemenskap på ett ändamålsenligt sätt kan

sköta ska den också få sköta. De överordnade gemenskaperna har en skyldighet att stödja där så behövs och detta stöd måste också respektera de enskilda människornas rättigheter och gemenskapernas eget kompetensområde. Varje nivå är således i första hand kompletterande till de lägre och ska inte ersätta eller beröva dem vare sig dess uppgifter eller frihet. Om en överordnad gemenskap vill överta en funktion från en underordnad ligger bevisbördan för bättre ändamålsenlighet på den överordnade gemenskapen. Detta kallas subsidiaritetsprincipen.

Människan är en gemenskapsvarelse. Hon utvecklas och mår bäst av att leva i en gemenskap som präglas av omtanke, ansvarstagande och solidaritet. Solidari

tet kan definieras som den medmänsklighet och kär

lek, som utgår från den gyllene regeln – allt vad du vill

att människor ska göra mot dig ska du också göra mot

dem. Denna solidaritet sträcker sig bortom de naturli-

10 | PRINCIPPROGRAM

ga gemenskaperna. Det är en strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets

goda. Alla räknas och omfattas av samhällsgemenskapen. Detta kallar vi för solidaritetsprincipen. Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen. Människan är beroende av nära gemenskap med andra. I den lilla gemenskapen

får människan chansen att bli sedd och bli kompletterad. Det är i samspelet med andra som individen utvecklas till en unik personlighet. Den liberala individualismen betonar individen på bekostnad av de naturliga gemenskaperna. Människor har emellertid

inte ansvar bara för sig själva utan även för sina närmaste och för andra människor. Socialismen betonar kollektivet framför den enskilda människans frihet.

Personer, familjer, civilsamhället och minoriteter ho

tas av kollektivismen och av sådana demokratiska

beslut som inte respekterar personers, familjers och

naturliga gemenskapers rättigheter och skyldigheter.

Vi lever i en ofullkomlig värld. En värld där människan

ständigt finns i ett spänningsfält mellan ont och gott.

Tanken om människans ofullkomlighet pekar därför på

något typiskt mänskligt. Alla människor begår misstag.

Vi kallar detta för ofullkomlighetstanken. Ibland väljer

vi till och med att göra det vi vet är orätt. Vi begår fel. Vi

PRINCIPPROGRAM | 11

erkänner det ibland och förnekar det ibland. Längtan

efter makt, status eller pengar kan förblinda så att vi

gör saker som vi egentligen inte borde göra. En vana att

handla fel kan också döva samvetet.

I människans ofullkomlighet ligger också en stor potential. Hon kan välja det goda och hon kan välja att utveckla och förvalta sina förmågor. I denna valmöjlighet ligger det oanade drivkrafter att förändra människors

villkor i positiv riktning bort från fattigdom, sjukdom

och okunnighet. För att kunna förändra människors

villkor till det bättre, krävs på det personliga planet en

karaktärsutveckling, där dygd och duglighet i kombination med moralisk medvetenhet och integritet leder till att vi väljer det goda.

Insikten om människans ofullkomlighet klargör be

hovet av medborgerlig samverkan och maktdelning och

lägger en viktig grund för en utvecklad och realistisk

syn på demokratin. I de politiska sammanhangen ger

ofullkomlighetstanken dessutom insikten att inget politiskt parti ensamt står för den kompletta sanningen. Detta ger en ödmjuk inställning till politikens möjlig

heter.

För kristdemokraterna som politisk rörelse leder

ofullkomlighetstanken och avståndstagandet från alla

former av utopier till en öppenhet för debatt och kritik

om möjligheterna att förverkliga de politiska idealen.

Denna prövande attityd innebär att kristdemokratin är

en samhällskritisk och reformerande kraft och intar en

12 | PRINCIPPROGRAM

öppen hållning för samarbete med olika demokratiska

och politiska rörelser. Sökandet efter samförstånd

istället för konfrontation är ett kännetecken för kristdemokratin.

Insikten om människans ofullkomlighet är en spärr

mot utopiska föreställningar och drivkrafter. Utopism

kan beskrivas som en romantisk vision om det perfekta politiska systemet, till exempel kommunismens tro på det egendomslösa samhället. Tron på möjligheten att nå det fullkomliga samhället leder ofta till en farlig fanatism oavsett om den är kollektivistisk eller

individualistisk.

Alltför sällan diskuteras frågor om vad som gör den enskilda människan till en god medborgare eller hur man får ett gott samhälle. Det handlar om etikens respektive

karaktärens grundläggande betydelse för samhällsgemenskapen. Ett gott samhälle kan inte kännetecknas av att människor bekämpar varandra. Det handlar

istället om att skapa ett så gott samhälle som möjligt

för hela gemenskapens skull, både för att det är rätt i

sig men också för att alla vinner på att arbeta för det

gemensamma bästa. För det behövs medborgare som

kan skilja goda handlingar från dåliga och som vågar

ta ställning. Målet är det gemensamma bästa och det

förverkligas utifrån gemensamma värden.

PRINCIPPROGRAM | 13

Behövs politik?

Behövs verkligen politik? Behövs partierna? Ordet

”politik” kommer av grekiskans ord för stadsstat, och

har i västerlandets historia betecknat gemensamma

angelägenheter för medborgare i en stad eller ett land.

Politik innebär statskonst, det vill säga konsten att ta

ansvar för, leda och försvara ett samhälle genom lagar

och förordningar, myndigheter och rättsväsende. I vår

tid handlar det om allt från vägar och skolor till relationer med andra länder. Gemensamma angelägenhe ter berör alla och allmän beskattning behövs för att

finansiera dem. Visst förekommer det att politiska be

slut fattas om sådant som mår bäst av att inte styras av

politik. Därför behövs också politiska samtal och beslut

för att avgränsa politikens område och inskränka den

politiska makten.

Allt är inte politik. Alla människor och alla naturliga

gemenskaper ska ha frihet och rättigheter att fullfölja

sina livsmål. Goda förutsättningar för ett levande civilt

samhälle, vid sidan av det offentliga, är mycket viktiga.

Människor ska bestämma över sina egna liv; familjer

till exempel över sin egen barnomsorg; fackföreningar

och arbetsgivare över sina verksamhetsområden och

avtal. Politiker måste motstå frestelsen att i onödan

lägga sig i. Politikens uppgift är istället att genom lagar

och regler skapa förutsättningar för människor att forma ett bra liv och en värdig tillvaro. 14 | PRINCIPPROGRAM

Religion är inte politik. Politik är heller inte religion. I

många kulturer är emellertid religionen bärare av den

människosyn och etik, som genomsyrar samhället. I det

avseendet är i vår del av världen kristendomen den tongivande förmedlaren av den människosyn och de grundläggande värden, som motiverar mänskliga rättigheter och skyldigheter. Kristdemokratins etik och människosyn kan förklaras och försvaras såväl teologiskt som filosofiskt. Det kan ske genom den kristna idétraditionen men också genom den filosofiska personalismen och naturrätten. Båda sätten är legitima, men i ett sekulariserat samhälle som också präglas av trosmässig mångfald söker kristdemokratin en gemensam grund

med förnuftiga skäl för det gemensamma bästa oavsett trosuppfattning. Det är således möjligt att motivera människosyn och grundvärden med samma innebörd

utan att referera till Gud eller den kristna traditionen.

På samma sätt är kristdemokratins etiska grund för politik oberoende av personlig trosuppfattning när det gäller livsåskådning eller religion. Politiken rör människors gemensamma angelägenheter medan religionen dessutom rör människornas relation till Gud. Det finns således en distinktion mellan politik och trosliv. Samtidigt finns

det alltid en risk att människor gör politik av sin religion

eller gör religion av sin politik.

Politik kan bedrivas utan partier. Föräldrar kan enga

gera sig i hur skolan ska fungera; upprop kan göras om

PRINCIPPROGRAM | 15

väginvesteringar och demonstrationer kan genomföras

på gator och torg. Men alla berörda kan inte vara med

och besluta om allt av gemensamt intresse. I moderna

demokratier har vi valt att i allmänna val välja personer, som genom politiska partier representerar sina väljare, den representativa demokratin. Partiernas roll

är att utifrån sina värderingar väga olika intressen mot

varandra och därmed att stå för en ansvarsfull helhetssyn. De politiska företrädarna måste inse sina begränsningar och koncentrera sitt arbete på områden där dess värden och styrsystem behövs eller är överlägsna till

exempel marknadens, det civila samhällets och familjens. Det innebär bland annat att säkerställa de långsiktiga spelreglerna för samhället. Kristdemokratin bildar front såväl mot anarki som

mot alla slags totalitära tendenser. Anarkismen, som

vänder sig mot alla former av offentligt styre och auktoritet, kan idag spåras i militanta rörelser till vänster, till höger och i vissa extremt liberala riktningar. Om

majoritetsbeslut får legitimera brott mot mänskliga

fri- och rättigheter inom västerländska demokratier

är detta ett uttryck för ett totalitärt förhållningssätt.

Hör etik ihop med politik?

För att ett samhälle ska kunna fungera behövs att invånarna omfattar vissa gemensamma värden. Varje civiliserat samhälle utgår från en sådan värdebas, en etik, 16 | PRINCIPPROGRAM

som klargör hur man bör uppträda mot varandra. I alla

samhällsbyggen har etik successivt kodifierats till lagar

som medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken har blivit till lagstiftning ungefär som naturliga stigar blivit till allmänna vägar. Etiken bildar således ett sammanhang

med politiken. Orsaken till att vi kristdemokrater betonar etikens grundläggande betydelse för politik är det faktum, att etik är och fungerar som en närande jordmån för rätt och lagstiftning. Begreppet rättvisa förekommer ofta i den politiska retoriken och kan fungera som ett exempel. Om rättvisa överhuvud taget ska kunna skipas mellan

medborgare eller mellan det offentliga och medborgarna, måste det ske utifrån en gemensam bas av värden. Traditionellt menas att ”rättvisa” som dygd är en förmåga att erkänna och garantera andras rättigheter. Men allt tal om rättvisa är bara tomma ord inför planlösa beslut, om det inte finns en medvetenhet eller kunskap om vilka allmänt giltiga värden alla människor har rätt att förverkliga och har ansvar för

att även andra får förverkliga. Om stat, landsting/regioner och kommuner ska garantera att rättvisa skipas, måste politiker veta vilka värden det är som ska garanteras alla människor. Om barnen ska vara i centrum för politiken måste politiker veta vilka grundläggande värden det är som ska garanteras barnen, till exempel liv, hälsa, kunskap, sanning, frihet, naturliga

gemenskaper etcetera. Saknas denna kunskap om vär-

PRINCIPPROGRAM | 17

den blir orden om rättvisa och rättigheter innehållslösa. Politik utgår ifrån människosyn och värden. Det är viktigt att partierna tydligt redovisar vilken etik och

vilka värden man utgår från.

Inga politiska beslut tas utan att människosyn och

etik spelar en grundläggande roll. Lagstiftning är ett

uttryck för samhällets etik, som i sin tur byggs upp av

värden, rättigheter och skyldigheter. Värden kan identifieras genom att fråga efter det som verkligen är värdefullt för den enskilda människan, för alla människor och för samhället. Gemensamma eller allmänt giltiga

värden är livet, människovärdet, hälsa, kärlek, sanning, frihet, kunskap, den goda miljön etcetera. De är värden i sig. En rättighet innebär anspråk att få förverkliga och uppleva ett värde. Det handlar om rätten till ett meningsfullt liv, att bemötas med värdighet och

respekt, uppleva kärlek, att få ta del av sanning, få tillägna sig kunskap och att få uppleva en ren miljö. En skyldighet påtalar ett ansvar för värdena och rättigheterna till dem. Det kan gälla att respektera liv och andras människovärde, att visa kärlek, att hålla sig till sanning och hederlighet, tillägna sig kunskap och att

värna miljön.

I den kristdemokratiska idétraditionen är samvetet och samvetsfriheten viktiga. Samvetet är en central del av personligheten. Det handlar om vår förmåga att

uppfatta och handla utifrån vad som är moraliskt gott

och ont, vad som är rätt och vad som är orätt. I traditio-

18 | PRINCIPPROGRAM

nell etik och naturrätt är samvetet kopplat till allmänt

giltiga värden som till exempel liv, hälsa och sanning.

Ska lagstiftning och juridik bygga på etik?

Det finns en etisk grund för rätten, som inte kan avskaffas genom politiska beslut och som finns i människan oavsett kultur. Denna grund för rätten återfinns i den

kristna etiken och naturrätten. Båda har präglat västerländsk rättsuppfattning. Den har under historiens gång manifesterats från Magna Charta till en lång rad rättig

hets- och frihetsdeklarationer i Europa, USA och FN.

Det är en realistisk etik, som innehåller allmänt giltiga

värden, vilka alla människor har rättighet att uppleva

och realisera samt ansvar och skyldighet att låta andra

uppleva och förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för

ett samhälles etik, och strävan ska vara att såväl ett

samhälles lagstiftning som dess etik ska överensstämma med de allmänt giltiga värdena. Etik förutsätter ömsesidighet. Om var och en själv

ska bestämma värden och vad som är rätt eller fel kan

egentligen de beslut som var och en fattar varken ifråga

sättas eller tillbakavisas. Orsaken är att det inte finns en

måttstock att värdera utifrån. Alla uppfattningar tycks

vara lika riktiga eller felaktiga. Men detta går inte ihop

med de flestas erfarenhet och övertygelse att en del moraliska ståndpunkter har mer fog för sig än andra. Att till exempel ljuga, misshandla eller tortera en människa är

PRINCIPPROGRAM | 19

moraliskt fel oavsett var i världen det äger rum, har ägt

rum eller kommer att äga rum. Kristdemokratisk politik utgår ifrån en realistisk etik, som är allmänt giltig och oberoende av enskilda individer eller traditioner.

Vi kristdemokrater vänder oss emot den politik, som

enbart baseras på nyttoetiken (utilitarismen). Enligt

denna etik skulle det rätta kunna beräknas med hjälp

av den kalkylerbara nyttan. Enligt detta synsätt är

det ibland fel att döda ett oskyldigt människoliv och

ibland är det rätt. Allt beror på effekterna. Något

människovärde i sig finns inte. Vi vänder oss även mot

den rättspositivism som vilar på antagandet att enbart den av riksdagen fastlagda rätten äger legitimi tet. Likaså vänder vi oss mot den så kallade värde

nihilismen som hävdar att det inte finns några allmänt

giltiga värden. Svenska filosofer, statsvetare, jurister

och politiker har i stor utsträckning under 1900talet präglats av den så kallade Uppsalaskolan. Detta har påverkat utformningen av till exempel det svenska statsskicket och det svenska rättssystemet samt bidragit till den i vår mening felaktiga uppfattningen

om statens neutrala roll inom etiken och om rättens

enbart instrumentella karaktär för politiken. Kristdemokratins utgångspunkt för rätten och demokratin är diametralt motsatt denna värdeneutrala eller värdenihilistiska inställning.

20 | PRINCIPPROGRAM

Kristdemokratins framväxt och egenart

De moderna kristdemokratiska partierna har vissa

rötter i 1800- och det tidiga 1900-talets kristligt sociala partier såsom tyska Zentrum, italienska Partito Popolare och det holländska antirevolutionära partiet.

Dessa partier, inte minst i Syd- och Centraleuropa, var

ofta inspirerade av den katolska socialläran, var icke

socialistiska reformistiska partier med brett väljarstöd

ur alla samhällsklasser, inte sällan med stöd från den

kristligt sociala fackföreningsrörelsen. Värdeorienter

ingen, värnandet om familjen, rätten till fria skolor och

stöd för småföretagandet är, tillsammans med en medvetet social välfärdspolitik, drag som dagens partier ärvt från denna tid. Emellertid var dessa partier ofta

konfessionella till sin karaktär i så motto att katoliker

röstade på ett parti, protestanter på ett annat. Under

mellankrigstiden försökte dessa partier i det längsta

bjuda motstånd mot kommunism, fascism och nazism.

Åtskilliga kristligt sociala politiker arresterades eller

drevs i landsflykt.

Med det tredje rikets fall uppstod ett politiskt vakuum i länder som Tyskland, Italien och Beneluxländerna. En del politiska partier var komprometterade. Antingen var de nazister, fascister alternativt kommunister eller så hade de samarbetat med dessa partier. Andra partier hämtade sig från förföljelse och landsflykt. Det uppstod en stark reaktion mot nazism och fascism

PRINCIPPROGRAM | 21

men även mot den makthungriga och snabbt växande

kommunismen. Dessa totalitära samhällssystem hade i

Tyskland och Italien uppstått ur svaga och havererade

demokratier under depressionen och ur ett feodalt och

förlegat privilegiesamhälle som Tsarryssland. Såväl

som i närmast oreglerade kapitalistiska demokratier

som i de totalitära diktaturerna hade sekulariseringen fört med sig värdeförskjutning och värderelativism. Människovärdet hade under början av seklet försvagats i västvärlden och kom att förtrampas och förnekas i diktaturerna.

I och med att katolska och protestantiska väljargrupper övervann de konfessionella hindren och gick samman växte kristdemokratiska partier snabbt fram

som en ny och självständig politisk kraft i de befriade länderna i Europa. I deras efterkrigsanalys identi fierades i nazismen, fascismen och kommunismen,

men också i mellankrigstidens kapitalism, en gemensam orsak till människovärdets urholkning och etikens förfall. Det var den filosofiska materialismens männi

skosyn och etik. Det går inte att bygga ett gott samhälle med en människosyn där den enskilda människan inte är någonting värd. Det går inte att bygga ett gott

samhälle där etiken är att makt går före rätt. Gemensam blev nu ambitionen att återuppbygga Europa på de kristna värden som övergivits under den sekulariseringsprocess som pågått sedan upplysningstiden. 22 | PRINCIPPROGRAM

Krigsförbrytare ställdes inför rätta och dömdes för

brott mot mänskligheten trots att de följt sitt lands la

gar. Med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga

rättigheterna fick ett naturrättsligt synsätt och människovärdet en världsvid renässans. Kristdemokratin påvisade politikens och rättssamhällets sårbarhet utan en hållbar etik och värdegrund. Med personalismen,

förvaltarskapsprincipen, ofullkomlighetstanken, subsidiaritetsprincipen, betoningen på naturliga gemenskaper, klassförsoning och samhällsgemenskap, social marknadsekonomi och internationell solidaritet visade kristdemokratin sin politiska särart och ideologiska styrka. Kristendomen och det kristna arvet utgjorde en självklar utgångspunkt och inspirationskälla för de

kristdemokratiska partier som ledde Europas återupp

byggnad. Kampen stod mot människoförakt, rasism,

klasskamp, planekonomi, laissez faire-liberalism och

egoism. Fronterna var mot såväl vänster som höger.

Samtidigt med händelseutvecklingen i efterkrigs

tidens Europa växte stora kristdemokratiska partier

fram i Latinamerika. Först efter Berlinmurens fall har

kristdemokratiska partier i ökad omfattning vuxit fram

i Öst- och Centraleuropa. Med norska Kristelig Folkeparti som främsta förebild bildades i Sverige ett kristdemokratiskt parti först 1964. Sverige hade inte deltagit i kriget, vilket bevarade den partipolitiska strukturen

men också den positivistiska rättstraditionen. Från

PRINCIPPROGRAM | 23

början präglades partiets politik mycket av en protest

mot den tilltagande sekulariseringen i samhället, som

innebar att staten och olika institutioner som till exempel skolan skulle vara neutrala i den etiska undervisningen. Kristendomsämnet togs bort i skolan. Den kristna etiken försvagades samtidigt som den filosofiska materialismen växte sig allt starkare i samhället. Partiets namn var först Kristen Demokratisk Samling

(KDS), men ändrades 1987 till Kristdemokratiska Samhällspartiet med förkortningen KdS, i samband med en revision av partiprogrammet. År 1996 ändrades partinamnet till Kristdemokraterna. Kristdemokraterna är med i det kristdemokratiska Europapartiet EPP samt

dess parlamentsgrupp i Europaparlamentet. Partiet är

även medlem i den kristdemokratiska Internationalen

CDI.

24 | PRINCIPPROGRAM

PRINCIPPROGRAM | 25

KAPITEL 2. Människan – ängel eller best?

MÄNNISKAN EXISTERAR I spänningsfältet mellan gott

och ont. Hennes inneboende förmåga att skilja på rätt

och fel ger henne samtidigt en stor potential och stora

möjligheter att skapa ett gott samhälle. Hon har möj

lighet och förutsättningar att utveckla sina personliga

resurser och sin personlighet. I detta ligger tydliga

drivkrafter att förändra människors villkor i en positiv

riktning bort från fattigdom, okunnighet och kränkande behandling.

Människans ofullkomlighet innebär att för mycket

makt inte får läggas i en enskild människas, grupps eller partis händer. Det krävs alltid någon form av ba lansskapande maktdelning. Ofullkomlighetstanken ger

också en realistisk grund för synen på demokratin som

arbetsform. Ingen person, parti eller grupp vet allt om

hur ett samhälle ska skötas, men genom samarbete kan

det gemensamma bästa främjas.

Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska

subsidiaritetsprincipens innebörd. Principen är en

maktfördelningsprincip och därmed ett arbetsverktyg

som hjälper oss att analysera var makten ska ligga.

Subsidiaritetsprincipen är således ingen renodlad decentraliseringsprincip, utan både en när- och fjärrprincip. Det beror på vilken uppgift som ska utföras. I synen 26 | PRINCIPPROGRAM

på maktfördelning mellan enskilda, familjer, grupper,

kommuner, regionala nivåer, statliga och överstatliga

nivåer har principen fundamental betydelse.

Subsidiaritetsprincipen innebär att det som en liten

gemenskap själv klarar av att hantera ska den också själv

ansvara för och besluta om. De större gemenskaperna

ska stödja de små gemenskaperna att bevara denna kompetens. De uppgifter som de mindre gemenskaperna inte på ett ändamålsenligt sätt klarar av ska de större gemenskaperna ta ansvar för. På så sätt är subsidiaritetsprincipen också en stödprincip. Denna princip innebär att bevisbördan vilar på dem

som vill beröva en mindre gemenskap på lägre nivå

dess funktion och därmed dess frihet och ansvar. De

måste bevisa att gemenskapen på den lägre nivån är ur

stånd att fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande

sätt och att den högre nivåns gemenskap kan göra det

mycket bättre.

2.1. Demokrati

Kristdemokratin bygger på idén om alla människors

absoluta och okränkbara värde. Den moderna demokratin är den bästa styrelseformen när den utgår från denna människosyn och värdegrund. Det innebär att

medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra

och respekt för de människor man inte är överens med.

Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett

PRINCIPPROGRAM | 27

engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egen

intresse, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter

ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas och förtvina. Därmed bereds plats

för maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon

form av diktatur.

Den moraliska grunden för demokratin bildas och

formas i de sociala sammanhang som formar ett samhälle. Givetvis är hemmet och familjen, skolan, religiösa samfund, föreningar, organisationer och folkrörelser av

största betydelse. En demokratisk stat är beroende av

att det finns ett värdevitalt samhälle med levande och

medvetandegjorda moraluppfattningar hos enskilda och

grupper, samt att de moraluppfattningar som där finns

ger grund och stöd för demokratin.

Det ideal som kristdemokraterna framhäver är en

demokrati där varje medborgare ges möjligheter till

deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid

valtillfället utan kontinuerligt. För det krävs att arbetsformerna inom det representativa politiska systemet, den offentliga förvaltningen och partierna utvecklas så

att det aktiva deltagandet uppmuntras och att verkligt

inflytande kan uppnås. En fungerande demokrati förutsätter jämställdhet mellan kvinnor och män. 28 | PRINCIPPROGRAM

Det är också av största vikt att uppmuntra och

förstärka medborgarnas egna demokratiska ansvars

tagande. Denna känsla för det gemensamma samhället bör bygga på vissa medborgerliga karaktärs egenskaper. De dygder som vi vill lyfta fram som

betydelsefulla går tillbaka till den klassiska och den

kristna kulturen i västerlandet. Det handlar om de

klassiska fyra kardinaldygderna rättvisa, måttfullhet, mod och praktisk klokskap. Rättvisa rör relationer människor emellan. Var och en försvarar sina men respekterar också andras rättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga önsk ningar. Mod betyder en moralisk styrka att våga möta

faror och stå upp mot oförrätter. Det handlar om civilkurage och integritet, vilket innebär att uppriktigt både söka och stå för sanning och rätt, inte minst när

det är inopportunt. Sådant civilkurage hör ihop med

och vinner stöd av samvetsfrihet. Den kristna traditionen har förstärkt och kompletterat innehållet i de klassiska dygderna med dygden kärlek som berikar

samhällsgemenskapen, inte minst med oegennyttig solidaritet och barmhärtighet. Den viktigaste av de fyra kardinaldygderna är praktisk klokskap. Med den avses en kritisk urskiljningsförmåga att avgöra vad som är rätt och fel i olika valsituationer. Praktisk klokskap är överordnad de andra tre, eftersom vare sig rättvisa, måttfullhet eller mod kan

PRINCIPPROGRAM | 29

praktiseras utan klok urskiljning. Denna kardinaldygd

stämmer väl överens med vad som också kallas för kritisk rationalism, vilket innebär en vilja att sätta sig in i olika frågor, ifrågasätta, engagera sig, ta ansvar, ta initiativ och försöka förstå också hur andra resonerar. Dygder är inget man får sig givet, utan de förvärvas, odlas och tränas upp under livet. Ett demokratiskt livaktigt samhälle förutsätter att vi odlar några viktiga

dygder. Inte för att vi någonsin till fullo kan leva i enlighet med dem, utan för att vi som människor behöver idéer och ideal.

En förutsättning för ett fungerande demokratiskt

samhälle är att demokratiskt fattade beslut följs och

att lagar efterlevs. Lag och god moral behöver emeller

tid inte i alla lägen vara samma sak. En lag kan vara

demokratiskt stiftad, men ändå inte stämma med de

grundläggande moraliska värden, rättigheter och skyl

digheter samma demokrati vilar på. Civil olydnad

kan därför vara moraliskt försvarbar om människovärdet eller grundläggande fri- och rättigheter hotas eller kränks. En sådan handling måste dock alltid av respekt för den demokratiska ordningen vara utan våld och skadegörelse och ske i syfte att skapa dialog. Den

civilt olydige måste alltid vara beredd att ta sitt straff.

Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati och ett mänskligt samhälle. Därför måste stat och kommun främja det engagemang som finns i för-

30 | PRINCIPPROGRAM

eningar och folkrörelser, i religiösa samfund och i andra

sociala rörelser. Ett pluralistiskt samhälle förutsätter att

stat och kommun ger olika grupper möjlighet och frihet

att ansvara för verksamheter, genom församlingar och

föreningar, som är centrala för dem. Skolan har ett stort

ansvar för att förbereda de uppväxande medborgarna för

ett deltagande i demokratin. För det krävs att elevernas

kunskaper om demokratin utvecklas. Skolan måste vara

en demokratisk miljö som tillåter olika åsikter och visar

hur oenighet kan hanteras på ett konstruktivt sätt.

Kommunal demokrati förutsätter kommunal själv

styrelse. Den kommunala självstyrelsen ska vara stark

och tydligt reglerad i grundlagen. De regionala och

kommunala nivåerna ska ha egen beskattningsrätt.

Andra former av invånarinflytande bör finnas och utvecklas.

För att ge rimliga förutsättningar för en majoritet

att bedriva en långsiktig politik ska mandatperioderna

vid allmänna val vara fyraåriga. Valsystemet ska vara

proportionellt och därmed utformat så att varje röst i

princip tillmäts lika värde. Valhemligheten ska skyddas. Ett starkt inslag av personval bör finnas. Rösträtt ska tillkomma myndig svensk medborgare samt i kommunala val alla folkbokförda som uppnått svensk myn dighetsålder.

Folkomröstningar ska kunna användas både på nationell och lokal nivå. Möjlighet ska finnas för en stark PRINCIPPROGRAM | 31

opinion att få gehör för önskemål om folkomröstning

på kommunal, regional och nationell nivå.

Ett starkt skydd för yttrande- och meddelarfriheten

samt anonymitetsskyddet, liksom för mötes- och föreningsfriheten, är av stor vikt för en levande demokrati. Grundlagsskyddet av yttrandefriheten och den därmed

sammanhängande tryckfriheten innebär att det allmänna inte får ingripa mot yttrandefriheten, annat än i de fall och den ordning som föreskrivs i grundlagen.

Lagstiftningen på området bör så långt möjligt vara

oberoende av använd teknik.

Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till

allmänna handlingar, är central för en öppen och vital

demokrati. Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt.

2.2. Författning

Våra grundläggande författningar – regeringsformen,

successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen – som vanligen kallas grundlagen, utgör den skrivna och rättsligt bindande normen för vår demokrati. Grundlagen ska vara djupt förankrad i den svenska och västerländska kulturtraditionen och därmed också grundad på en samhällssyn som

präglas av kristen etik och humanism.

Grundlagen ska uttrycka en värdegrund som bygger

på alla människors absoluta och okränkbara värde och

personliga värdighet, och med detta som en given ut-

32 | PRINCIPPROGRAM

gångspunkt skapar en balans såväl mellan den offent

liga maktutövningen och de enskilda människorna som

mellan de olika nivåerna av beslutande organ i samhället. Grundlagen ska vara den fasta grunden för alla offentliga normer och beslut.

Grundlagen ska säkerställa de rättigheter som alltid

ska finnas för den enskilda människan och skydda dessa

rättigheter från övergrepp. Den ska alltså garantera och

skydda de mänskliga rättigheterna. Sådana rättigheter

är framför allt rätten till liv, personlig frihet och integri

tet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet, demonstrationsfrihet och rätten till egendom. Fri- och rättighetsskyddet ska

vara relaterat till förhållandet mellan det allmänna och

den enskilde såväl som mellan enskilda.

Rätten till egendom är en mänsklig rättighet och

därför ska en regel finnas i grundlagen som garanterar

fullgod ersättning vid olika former av inskränkningar i

äganderätten.

Grundlagen ska även säkerställa att ingen diskrimi

neras på grund av kön, ålder, funktionsvariationer, etniskt ursprung, religion, sexuell identitet, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, eko

nomisk eller social ställning.

Intrång i den fredade sfär som varje person bör

vara garanterad innebär att den personliga integriteten

kränks. Den personliga integriteten ska ha ett starkt

PRINCIPPROGRAM | 33

grundlagsskydd och det offentliga måste tillämpa stor

försiktighet och respekt för den personliga integriteten

vid hantering av personuppgifter.

En realistisk människosyn säger att alla människor

är ofullkomliga. Därför kräver en fungerande demokrati en klar maktdelning mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Gränserna

mellan dessa maktcentra ska tydliggöras i grundlagen.

Domstolarnas ställning ska vara stark och självständig.

Den enskilda människan får därigenom en starkare

ställning i sina mellanhavanden med stat och kommun,

och balansen mellan den enskilda människan och den

offentliga maktutövningen säkerställs.

Det måste finnas effektiva medel mot maktmiss

bruk och maktkoncentration. En obunden och kompe

tent revision på statlig och kommunal nivå måste av

detta skäl finnas.

Det ska finnas en effektiv lagprövningsrätt. En författningsdomstol ska därför finnas för att stärka demokratin och kontrollera maktutövningen hos riksdagen, regeringen och kommunerna. Den ska i första hand behandla frågor som rör grundlagen eller har anknytning till denna. En viktig uppgift för domstolen ska vara att

pröva om lagar och andra författningar står i överensstämmelse med grundlagen. En annan viktig uppgift ska vara att pröva klagomål angående riktigheten av

allmänna val och därmed sammanhängande frågor.

34 | PRINCIPPROGRAM

Regeringsformens portalparagraf pekar ut den kommunala självstyrelsen som ett medel att förverkliga demokratin. I grundlagen ska det finnas bestämmelser om hur den kommunala beslutskompetensen ska ut

övas. För att sådana skrivningar ska ha rättsliga verk

ningar för förhållandet mellan stat och kommun krävs

en tydlig lagprövningsrätt, som medger att kommunerna kan hävda utövandet av sitt av grundlagen fastlagda kompetensområde gentemot regering och riksdag. På

detta sätt blir den kommunala självstyrelsen ett uttryck

för subsidiaritetsprincipen. Denna princip bör finnas

inskriven i svensk grundlag som riktlinje för den vertikala maktdelningen.

Samtidigt som kommunerna ges en vidsträckt bestämmanderätt inom sitt kompetensområde måste de enskilda människorna kunna lita på att deras lagliga rättigheter respekteras av kommunala organ. Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter. Så kallat lagtrots av kommuner i enskilda fall ska beivras på ett effektivt sätt.

Den som stadigvarande, med permanent uppehålls

tillstånd, vistats i Sverige en längre tid bör i princip kunna bli svensk medborgare. Barn som föds i Sverige ska få svenskt medborgarskap om minst en av föräldrarna har permanent uppehållstillstånd. Internationalise ringen och flyktingströmmar innebär att människor i

allt högre grad bor och arbetar i fler än ett land under

PRINCIPPROGRAM | 35

sin levnadstid. Detta innebär att allt fler känner djup

samhörighet och anknytning till mer än ett land. Efter

som medborgarskapet i grunden är en fråga om säker

het, trygghet, rättigheter och skyldigheter, men även

om identitet och kulturellt/etniskt ursprung bör möj

lighet till dubbelt medborgarskap finnas.

Monarkin har en stark folklig förankring och är en

viktig identitetsskapande del av det svenska samhället. Den betyder mycket för svensk kultur, historia och nationell sammanhållning. Sverige ska därför fortsätta

vara en konstitutionell monarki.

2.3. Rättssamhälle och kriminalpolitik

Den kristdemokratiska rättspolitiken bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Den utgår ifrån den realistiska insikten att människan är ofullkomlig och

att brott mot medmänniskor och mot samhället alltid

kommer att finnas. Samtidigt måste strävan från samhällets sida vara att begränsa brottsligheten så långt som möjligt.

Rättvisa handlar om det rätta handlandet i relation

till våra medmänniskor. Rättvisa är ett grundvärde, som

i en samhällsgemenskap förutsätter en balans mellan

alla människors intressen, rättigheter och skyldigheter.

Denna rättvisebalans rubbas när någon begår ett brott

och handlar orätt. I många fall har gärningsmannen

med uppsåt låtit sin handlingsfrihet gå ut över andras

36 | PRINCIPPROGRAM

rättigheter att förverkliga grundläggande värden. Det är

då det offentligas uppgift att skipa rättvisa och att återställa balansen så långt det är möjligt. Alla människor har ett personligt ansvar för sina

medvetna handlingar. Omgivningen har samtidigt en

skyldighet att visa civilkurage och stödja varje person

att göra det rätta. Det måste finnas en samsyn mellan

människors uppfattning om vad som är rätt och fel och

rättsordningens. Ett effektivt tillrättaförande av brottsförövare bör dessutom ha inslag av såväl allmänprevention som individualprevention. Allmänpreventionen, det vill säga att samhället gör

klart att på brott följer straff, ska innefatta snabba och

förutsägbara reaktioner som är förankrade i en human och tydlig lagstiftning. Samhället ska ställa sig på brottsoffrets sida. Övergrepp och kränkningar av medmänniskors integritet och egendom kan aldrig tole reras. Respekten för lagarna ska därför upprätthållas

med fasthet och förövare av brott ska skyndsamt lagföras.

Individualpreventionen, det vill säga avsikten att

avhålla från nya brott, ska innefatta en mångfald av insatser från samhällets sida. Den som är dömd för brott ska återanpassas så att han eller hon i möjligaste mån

fortsättningsvis visar respekt för sina medmänniskor

och omgivningen genom att följa de i demokratisk ordning beslutade reglerna. PRINCIPPROGRAM | 37

Brottsförebyggande insatser

Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom

förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas

ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att

fostra och leda de unga är av största vikt. Det offentliga

ska prioritera insatser som stärker föräldrars möjlighet

att kärleksfullt och positivt sätta gränser och ge stöd till

sina barn. Det offentliga ska vidare genom olika åtgärder ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans med barnen. En stark sammanhållning mellan föräldrar och barn minskar riskerna för dåliga skolresultat och för att unga hamnar i arbetslöshet, utanförskap och dras in i brottslighet. Vuxnas deltagande i barns och ungdomars vardag

behöver vara starkt. Frivilliga insatser från enskilda

och organisationer som engagerar sig för att ge barn

och ungdomar meningsfulla fritidsaktiviteter ska upp

muntras och stödjas. Samhället måste vidare ge tyd

liga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En

snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt. Socialtjänsten, polisen och skolan har en stor uppgift i detta avseende och ska ha en nära samverkan med varandra för att på ett

tidigt stadium förhindra kriminalitet hos barn och ungdomar.

Skolans undervisning och relation till eleverna ska

vara så utformad att den väcker respekt för människans

38 | PRINCIPPROGRAM

egenvärde och människolivets okränkbarhet. Staten

måste konsekvent upprätthålla de rättsregler som beslutats. Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras, också sådana som kan avfärdas som smärre brott och förseelser.

Den övervägande delen av våldsbrottsligheten sker

under inflytande av alkohol och andra droger. Insatser

ska göras för att motverka ungas alkoholkonsumtion

och drogfria miljöer ska främjas.

Kriminal- och frivården ska ges tillräckliga resur

ser för att kunna ge erforderlig vård och i övrigt stödja

och hjälpa dömda, både under och efter verkställighet

av påföljder, i syfte att förebygga fortsatt brottslighet.

Påföljder

Påföljder för brott ska tjäna flera ändamål: de ska av

hålla förövarna från nya brott och de ska avskräcka

andra från liknande handlingar samt skydda samhället

mot övergrepp och andra destruktiva handlingar. De

ska också så långt som möjligt göra att förövaren gottgör brottsoffer ekonomiskt för det lidande eller den förlust som uppstått och visa brottsoffret respekt genom att samhället ställer sig på brottsoffrets sida.

Straffet ska vara så utformat att det ger brottslingen

insikt om den skada som han har åstadkommit. Straffet som utdöms för ett brott är därför ett sätt för brotts lingen att sona sin skuld både gentemot staten, som

PRINCIPPROGRAM | 39

har till uppgift att värna rättvisan, och gentemot brotts

offret. Genom att avtjäna ett rättvist straff sonar å and

ra sidan brottslingen sin skuld, och förtjänar därefter

att behandlas som vilken annan medborgare som helst.

Dödsstraff är ej förenligt med synen på människolivets

okränkbarhet. Den utdömda påföljden ska normalt

vara tidsbestämd.

För såväl förövare som brottsoffer kan det vara meningsfullt att sammanträffa. Brottsoffret kan konfrontera förövarna med sin upplevelse av brottet och förövarna kan därigenom förstå vilken skada som har åstadkommits och ges möjlighet att visa ånger och att

försöka sona sitt brott.

Samhällstjänst ska alltid övervägas i första hand

som påföljd för ungdomar som begått brott. Samhälls

tjänsten har en både pedagogisk och social funktion som

syftar till att bryta ett brottsligt mönster hos den unge

och anpassa denne till ett normalt och meningsfullt liv.

Alla anstalter ska vara drogfria. Frivilligorganisationer

ska ges goda möjligheter att verka inom anstalterna till

gagn för de intagna och för samhällets insyn i anstalternas verksamhet. Samhället har ett ansvar att stödja den straffade med hjälp till drogfrihet, arbete, utbildning

och bostad för att denne efter avtjänat straff ska kunna återinträda i samhället och inte återfalla i brottslighet. Frivilligorganisationerna ska uppmuntras att vara en aktiv del i detta arbete.

40 | PRINCIPPROGRAM

Polis, åklagare och domstolar

Tilltron till rättssamhället bygger på att människorna

kan förlita sig på att en effektiv brottsbekämpning och

en fri och oberoende rättskipning ger trygghet för personlig integritet och egendom. Polisens uppgift är att förebygga brott, upprätthålla ordning samt att utreda

och beivra brott. Nära och förtroendefulla kontakter

mellan polis och allmänhet ska utgöra grunden för ett

bra polisiärt arbete. Det utåtriktade brottsförebyggande

arbetet är viktigt och samarbetet med socialtjänst och

skola ska ges en hög prioritet.

Åklagarna ska skyndsamt väcka och utföra åtal. Det

är särskilt viktigt att myndigheterna reagerar snabbt på

brott som begås av ungdomar.

För att möta den internationella brottsutvecklingen

krävs ett väl fungerande samarbete över myndighetsgränser och ett utvecklat internationellt polissamar bete. Domstolarna ska stå fria och oberoende från

statsmakterna och handlägga mål och ärenden på ett

rättssäkert och effektivt sätt. Domstolsväsendet ska

vara organiserat så att domar och beslut kan ges inom

rimlig tid. Det är också viktigt med ett lokalt förankrat

rättsväsende.

PRINCIPPROGRAM | 41

2.4. Säkerhet och försvar

Krig och konflikter mellan såväl enskilda människor

som stater uppstår till följd av människans ofullkomlighet. Vår rädsla för det okända, girighet, avund, makt lystnad och prestige är ofta orsak till att en konflikt växer och övergår i krig. En framgångsrik säkerhets- och försvarspolitik bygger på tidiga varningssystem och

förhindrar och förebygger att konflikter leder till vålds

handlingar, förmår lindra dess konsekvenser och skyddar människors liv, frihet och egendom. Rätten till liv är en grundläggande mänsklig rättig

het. Respekten för den är en förutsättning för att den

enskilda människan ska kunna åtnjuta sina övriga rättigheter. Rätten till liv, kroppslig integritet och respekt för den personliga värdigheten innefattar även rätten

att försvara sig mot angrepp.

Vid konflikter har fredliga metoder, såsom diskus

sion och förhandling, företräde framför vapenbruk.

Aggression och offensivt krig är inte etiskt försvarbart.

Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt kan dock vapenmakt brukas under iakttagande av följande kriterier, och då alla andra ansträngningar att lösa konflikten

med fredliga medel har prövats:

För att förebygga att konflikter växer, främja

uppbyggnad av fred och vara till stöd för samt

skydda olika humanitära hjälpinsatser.

42 | PRINCIPPROGRAM

Om det är ett försvarskrig måste det föreligga

ett rättfärdigt ändamål, det vill säga självförsvar, skydda oskyldigas liv eller säkrande av grundläggande mänskliga rättigheter.

Vapeninsatsen måste stå i proportion till det

som avses att försvaras, och den förödelse som

därigenom uppstår. Aggression riktad mot civila

är ej försvarbar.

Det måste alltid finnas en seriöst grundad utsikt till framgång. Även försvarskrig upphör att vara legitimt då det enbart leder till fortsatt

lidande och ödeläggelse.

Människosläktet utgör en enhet, vars medlemmar och

gemenskaper är etiskt bundna till varandra genom

ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Fred kan inte

byggas utan aktiva och skapande ansträngningar. För

att öka samt effektivisera internationellt samarbete

i dessa frågor bör lämpliga gemensamma institutioner finnas. FN, EU, NATO och OSSE är exempel på internationella organisationer som stundtals varit

lyckosamma i att förebygga konflikter och därmed bidra till en fredligare värld. I FN-stadgans första artikel manifesteras emellertid den olösta spänningen mellan

stat och folk. Stadgan utgår från folkrätten, där folk

utgör naturliga gemenskaper med lika rättigheter och

PRINCIPPROGRAM | 43

självbestämmanderätt. FN:s medlemmar utgörs dock

av stater som åberopar suveränitet oavsett hur maktförhållandena och de ofta godtyckliga gränserna har kommit till. Något som också kan dela folk snarare än

förena.

Självständiga stater har ett stort värde, som

ansvariga för det gemensammas bästa inom sina

gränser. Men då stater misslyckas med att skydda

människors säkerhet, eller systematiskt bryter mot

mänskliga rättigheter finns det en förpliktelse att

ställa upp för utsatta medmänniskor. Aggression

får aldrig löna sig och ingen har rätt, i en attityd av

passiv neutralitet, att överge människor som utsätts

för krigshandlingar. Därför måste det i folkrätten

finnas regler för hur och när internationella organisationer som FN och EU kan ingripa, även militärt, för att förhindra systematiska övergrepp mot civilbefolkningen också inom ett land, genom en så

kallad humanitär intervention. Det handlar om att

skapa en säkerhetspolitik som i högre grad bygger

på människors säkerhet istället för enbart staters

säkerhet.

Sveriges säkerhetspolitik ska präglas av samarbete, förutseende och helhetslösningar inom en inter nationell säkerhetssamverkan. För att säkerställa att

Sveriges säkerhetspolitiska behov tillgodoses ska samverkan med andra länder och organisationer vara en 44 | PRINCIPPROGRAM

naturlig del av säkerhetspolitiken. En given förutsätt

ning för all sådan samverkan är att folkrätten och de

mänskliga fri- och rättigheterna respekteras. Målet

är att fördjupa fredsuppbyggnaden i vårt närområde,

i Europa samt i övriga världen. FN bör vara effektivt

och starkt som organisation för global krishantering,

och EU samt OSSE som regionala europeiska säkerhetsorganisationer. Ett öppet och nära samarbete med NATO bör, givet nämnda kriterier, vara en naturlig del av svensk säkerhetspolitik. Sverige ingår i EU där ett europeiskt säkerhets- och

försvarspolitiskt samarbete växer fram. Vi kan inte stå

neutrala om våra grannländer anfalls. Vi bör vara del

aktiga i att lösa säkerhetsproblem i Europa och närområdet, och efter förmåga även i övriga delar av världen. Svenska åtaganden ska främja bland annat europeisk

säkerhet och vara fredsbevarande. Genom ett europeiskt

försvarssamarbete stöds också den svenska försvars

politiken som syftar till fred och frihet. Svenska mili

tära insatser ska genomföras först efter självständiga

svenska beslut.

Kriser måste mötas med politikens alla preventiva

möjligheter. Säkerhetspolitiken bildar tillsammans med

utrikes- och försvarspolitiken liksom närings-, miljöoch biståndspolitiken en helhet. Den bästa förutsätt ningen för att undvika väpnade konflikter är att främja

respekten för de mänskliga rättigheterna och att säkra

PRINCIPPROGRAM | 45

en demokratisk samhällstradition. Dessa grundvärden

måste ständigt erövras och försvaras.

Nya typer av konflikter och hot leder till ett vidgat

säkerhetsbegrepp. Hoten sträcker sig från den hårda

kärnan av traditionella hot till dem som följer av det

moderna samhällets sårbarhet. Sverige måste kunna

möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism, cyberkrigföring, biologiska vapen, kemiska vapen och kärnvapen. Dessutom krävs förmåga att hantera

nya konflikter av bland annat inomstatlig karaktär och

där mänskliga rättigheter kränks eller när utomstatliga

aktörer agerar för att överta territorier.

Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna männi

skors liv och frihet. Det sker i regel bäst genom att värna territoriell integritet och utöva gränsskydd samt värna fredstida yttre säkerhet. Därutöver krävs att total

försvaret förmår upprätthålla beredskap för att kunna

delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället samt att delta i förebyggande åtgärder för att begränsa riskerna för sådana. Dessutom bör Sverige kunna delta, efter beslut i FN:s säkerhetsråd

eller utifrån folkrättsligt godtagbara kriterier, även utanför Europa. Försvarsmakten ska ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering att den

kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser

i närområdet.

Alla svenska medborgare ska omfattas av en total

46 | PRINCIPPROGRAM

försvarsplikt. Därigenom förankras det svenska för

svaret hos det svenska folket. På vilket sätt personal

försörjningen ska tryggas och vilka som ska tas ut för

utbildning i fred ska avgöras utifrån försvarets upp

gifter och hotbilder. Den som är verksam inom försvars

makten bör se på sig själv som varande i fredens tjänst

och väktare av medmänniskors trygghet och frihet.

Militärutbildning bör så långt som möjligt bygga på frivillighet och de som av samvetsskäl inte vill göra vapen tjänst inom totalförsvarsplikten, ska bemötas med respekt och beredas tjänstgöring med civilplikt. Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga re

surser för att kunna garantera befolkningen ett gott

skydd mot effekterna av såväl civila katastrofer som

aktuella militära hotbilder. Det ekonomiska försvaret

är en viktig del av totalförsvaret. Sverige ska i princip

kunna svara för befolkningens livsmedels- och energi

försörjning samt hålla en god beredskap inför avspärr

ning av utrikeshandeln.

Civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer ska vara ett komplement till det militära försvaret och vara en möjlighet till aktiva insatser för medborgare, som utan att bruka vapen vill delta i försvaret av Sverige.

Som en följd av försvarets uppgifter krävs en för

svarsmateriell kompetens inom landet, vilket förutsätter

en inhemsk försvarsindustri. Vapenexporten ska begrän-

PRINCIPPROGRAM | 47

sas till demokratiska stater och omgärdas av noggrann

kontroll. Export ska ej gå till offensivt krigförande länder

eller till stater där det förekommer systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. 2.5. Europeiska unionen (EU)

Människors gemensamma angelägenheter avgörs på

en mängd olika nivåer i samhället. Det är gemensamma erfarenheter av det sena 1900-talet att alltfler sådana angelägenheter måste lösas genom internationellt samarbete. Den enskilde medborgarens problem och

möjligheter är i allt större utsträckning ett resultat av

internationella omständigheter.

Det är denna koppling till den enskilda människans

verklighet, som gör den europeiska unionen nödvändig. EU är en strävan att på över- och mellanstatlig nivå skapa det medborgarskap – ett demokratiskt ansvars

tagande – som är nödvändigt för att bygga ett gott samhälle. Vi vill skapa ett medborgarnas Europa, där unio nen är öppen för medborgarnas kontroll och där medborgarnas trygghet och välstånd skyddas av unionen. EU får aldrig bli enbart en intressegemenskap.

Unionens folk förenas också av gemensamma värden som grundar sig i vårt gemensamma arv från den judisk-kristna traditionen och humanismen. Här ligger ett starkt och livskraftigt arv som EU-länderna har att förvalta. Idag grundar sig vår gemenskap för-

48 | PRINCIPPROGRAM

utom på dessa grundläggande traditioner, också på

övertygelsen om det demokratiska systemet och de

mänskliga rättigheterna. Till detta kommer den socia

la marknadsekonomin. Denna värdegemenskap bör

EU söka att stärka, utan att för den skull resa murar

mot omvärlden. Tvärtom måste EU:s relationer till

omvärlden präglas av respekt och dialog.

Det yttersta målet för EU är att vara garant för fred,

säkerhet och dialog mellan de europeiska folken. Prin

cipen bör vara att unionen är öppen för varje europeiskt land som delar grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter samt bygger på den sociala marknadsekonomin.

I kristdemokratin är övertygelsen om alla männi

skors absoluta och okränkbara värde grunden för rela

tionerna med andra folk. Europeisk säkerhet skapas

genom gränsöverskridande samarbete och solidaritet.

EU måste också ha en samordnad förmåga att självständigt hantera kriser av militär eller civil natur inom eller invid unionens gränser. Varje medlemsstat måste

självständigt få ta ställning till deltagande i ett eventuellt gemensamt territorialförsvar. Det följer av engagemanget för internationell gemenskap att Europa ska vara öppet mot omvärlden. EU har ett ansvar att bidra till rättvisa globala spel

regler som kan ge alla länder möjlighet till en hållbar

utveckling. Det handlar om en förlängning av den krist-

PRINCIPPROGRAM | 49

demokratiska idén om samhällsgemenskap. Genom

en sammanhållen politik inom utvecklingsbistånd,

handelspolitik och utrikespolitik kan EU bidra till

detta. Handels- och jordbrukspolitiken måste göras

förenliga med internationell solidaritet. Det är också EU:s skyldighet att vara öppen för de människor som söker skydd från förtryck och våld. En gemensam

asylpolitik är önskvärd för att dela ansvaret mellan

EU:s länder.

På det ekonomiska området kan EU bidra till välståndets uppbyggnad genom att utveckla och förbättra den inre marknaden. Det måste ske genom att förenkla regler och förbättra konkurrensen, genom att bryta upp slutna marknader och monopol, och att förhindra

otillbörligt statligt stöd. På så vis kan EU skapa bättre

möjligheter för enskilt företagande och därigenom för

människor att genom eget arbete skapa sig ekonomisk

trygghet.

EU ska vara en social och miljömässigt hållbar mark

nadsekonomi. Kristdemokratiskt tänkande har inspirerat

den europeiska modellen, som förenar personlig frihet

med samhälleligt ansvarstagande i form av ett socialt

skyddsnät för alla. Det är angeläget att motverka de ten

denser till ökade klyftor som kommer med nya struktur

förändringar. Bäst görs detta genom att EU-länderna

skapar förutsättningar för livslångt lärande och en dynamisk ekonomisk utveckling i alla regioner. 50 | PRINCIPPROGRAM

Full sysselsättning och goda ekonomiska villkor

i Europa kan åstadkommas genom en entreprenörs

vänlig och flexibel ekonomi som gynnar det personliga

initiativet. Endast då kan EU:s inre marknad komma

till sin fulla rätt. Varje land har dock rätt att själv välja

utformningen av sin ekonomiska politik.

EU:s inre marknad bygger på visionen om att en allt

mer sammanflätad europeisk ekonomi säkrar freden.

Med en inre marknad förstärks dessutom konkurrens

kraften och den ekonomiska dynamiken. För att den

inre marknaden ska fungera långsiktigt krävs ett nära

och solidariskt samarbete inom penning- och växelkurspolitiken. En gemensam valuta har fördelar, men förut sätter dels ökad överstatlighet, dels att alla deltagarländer tillämpar samma stränga budgetdisciplin och lever upp till gemensamt beslutade regler i alla delar. Det är

önskvärt att hela Europa binds samman till en öppen

gemenskap. Då krävs också gemensamt stöd till de regioner som har störst problem att anpassa sig till utvecklingen. Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla

förutsättningar för ett konkurrenskraftigt europeiskt

jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en

levande landsbygd, som dessutom tjänar som garant

för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel

framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.

Då miljöproblemen är gränsöverskridande till sin

PRINCIPPROGRAM | 51

natur är EU i många fall den mest lämpliga nivån för att

arbeta med miljöproblemen i vår världsdel. Förvaltarskapsprincipen måste vara förankrad och få en tydlig tillämpning i EU. Det innebär att en långsiktigt hållbar

utveckling måste vara målet för samtliga EU:s politik

områden. Försiktighetsprincipen och principen om att

förorenaren betalar, bör vara centrala i miljöarbetet

i EU. EU bör verka för att en grön skatteväxling sker

inom samtliga EU-länder. Miljöpolitiken måste vara

så flexibel att varje land och region kan anpassa åtgärder efter sina unika förhållanden. På global nivå måste EU verka för en lösning av klimatproblemet. Miniminivåer för miljöavgifter ska kunna fastställas genom majoritetsbeslut inom EU.

Det krävs en ökad samordning av energipolitiken på

EU-nivå. EU-länderna måste samarbeta för att möta de

utmaningar som globala klimatförändringar medför.

Även försörjningstryggheten utgör en gränsöverskridande utmaning. Gemensamma åtgärder för bättre energihushållning krävs. En stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring

bör finnas. Detta innebär att det är upp till den som är

minst miljövänlig att bevisa att den så kallade miljö

garantin inte kan tillämpas.

Det krävs ett nära samarbete på EU-nivå för att

motverka allvarlig gränsöverskridande brottslighet

och smuggling. Handeln med droger och människor

52 | PRINCIPPROGRAM

bör vara prioriterade områden i brottsbekämpningen.

Åklagare och polismyndigheter inom EU måste sam

ordna sin verksamhet. Det europeiska polissamarbetet ska vara väl utvecklat samtidigt som dess befogenheter ska vara tydligt avgränsade, och skyddet för den personliga integriteten värnas.

Europeiska unionens funktionssätt måste kunna

fungera med ett stort antal medlemmar. Ändringar

i fördragen ska beslutas med enhällighet. Alla med

lemsstater ska även godkänna överföring av utökad beslutsrätt till EU. Majoritetsbeslut ska vara regel inom EU:s kompetensområde.

EU bör ha en konstitution som på ett tydligt sätt vi

sar maktfördelningen mellan EU och medlemsstaterna

samt beslutsordningen i unionen. Demokratisk kontroll

och öppenhet måste vara grundläggande för en sådan

konstitution. Beslutsprocessen måste vara överblickbar för medborgarna och därmed ge möjlighet att utkräva ansvar. Innebörden i den svenska offentlighets principen bör gälla i EU. Det bör tydligt vara fastslaget

vilka EU:s kompetensområden är, och vilka de inte är.

En avgränsning av EU:s uppgifter är nödvändig för att

förhindra ovälkommen centralisering. En mekanism

för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i beslutsprocessen måste finnas.

Europaparlamentet ska ha ett enda säte. Inom unionen bör en flexibel integration tillåtas, för att ge län- PRINCIPPROGRAM | 53

der möjlighet att fördjupa samarbetet i sin egen takt

och ge grupper av medlemsstater möjlighet att utveckla egna angelägenheter. Det är också grundläggande att respekten för nationell kultur och inhemska språk

garanteras.

54 | PRINCIPPROGRAM

PRINCIPPROGRAM | 55

KAPITEL 3. Människan – unik eller ett

djur bland alla andra?

ÄR DET INTE HÖJDEN AV HÖGMOD och egoism att tillmäta

människan värde och rättigheter som vida överträffar

andra varelsers? Finns det egentligen något legitimt

skäl att värdera en människans liv högre än till exempel schimpansens, vars gener till mer än 98 procent är gemensamma med människans?

Enligt den kristna traditionen är det utifrån uppfatt

ningen om människan som en person, som gränsdragningen mellan människa och djur bör motiveras. Vad menas då med att människan – till skillnad från djuren – kan beskrivas i termer av en person? Personbegreppet innebär att människan är en unik individ och att hon som sådan inte tillhör någon annan än sig själv.

Det innebär att ingen människa kan reduceras till en

handelsvara, någon annans ägodel eller en del av ett

större kollektiv.

Samtidigt är en person mycket mer än en individ.

Personen tillhör visserligen ingen annan än sig själv

men är likväl inte sig själv nog. Hon är istället en gemenskapsvarelse som utvecklas i relation till andra människor. Människan är således både en social varelse och en självständig individ. Men det är inte främst i dessa avseenden som hon skiljer sig från djuren. Tvärt

56 | PRINCIPPROGRAM

om kan även åtskilliga djur karaktäriseras som enskilda

individer i flock.

Det som ger människan hennes absoluta och okränkbara värde och därmed hennes särställning är hennes rationella natur. Med rationell natur avses det som vi också ibland kallar förnuft. Det handlar om hennes möjlighet att göra medvetna val, att reflektera över sin egen existens

och kunna ägna sig åt verksamheter bortom primära drif

ter och instinkter. Konst, intellektuell förkovran och existentiell ångest är vitt skilda exempel på uttryck som denna exklusiva mänskliga natur ger upphov till.

Människans rationella natur innebär också att hon

inte är bunden till instinkter utan hon är en moralisk aktör, fri att välja mellan ont och gott och därmed också an svarig för sina handlingar. Hennes särställning inbegriper

därför inte bara rättigheter utan i minst lika hög grad moraliska skyldigheter. Detta betyder bland annat att män niskan är förpliktigad att ta ansvar för djuren, så att de behandlas med respekt och omtanke, och därmed komma till rätta med onödigt lidande hos djur. Samtidigt vore det

felaktigt att utvidga den status som människan har till att

också omfatta djuren. Det är endast människan som har

inneboende förutsättningar att skilja mellan gott och ont

och därmed också har ett moraliskt ansvar för sina hand

lingar.

Det förhållandet att människor i olika sammanhang

är mer eller mindre oförmögna att handla rationellt var

ken upphäver hennes rationella natur eller undergräver

PRINCIPPROGRAM | 57

hennes absoluta och okränkbara värde. Att vara av rationell natur är inte detsamma som att handla – eller att ens vara förmögen att handla – rationellt. Ett exempel tyd

liggör vad som avses. En människa som sover kan inte

handla rationellt. Ändå är personen alltjämt av rationell

natur. Handlingsmönstret i detta tillstånd kännetecknas

knappast av agerande som vi brukar räkna som rationellt,

till exempel noggranna överväganden och kalkylerade val.

Ändå är personen alltjämt av rationell natur.

Yttringar av rationalitet är därför inte avgörande för

människans rationella natur eller hennes värde. Detta är

viktigt att komma ihåg när förmågan till rationalitet saknas eller slås ut av allvarligare anledningar än sömn, till exempel demens, olyckor eller psykisk sjukdom. Den rationella naturen konstituerar människan, den är inte valfri, utbytbar eller tillfällig utan finns med från tillblivelse till dödsögonblick. Eventuella brister i förmågan att vara

rationell påverkar inte detta förhållande.

I själva verket är alla människors handlande förknippat med en varierande grad av bristande rationalitet. Lika väl som människan ibland visar prov på hoppingivande

förnuftighet, kännetecknas också hennes handlingar tyvärr alltför ofta av obegriplig ondska och dumhet. Insikten om att detta dubbla stråk också tillhör den mänskliga naturen, kallas i kristen tradition för ofullkomlighets

tanken. Den leder till slutsatsen att det är i gemenskap

och samarbete med andra människor som vi bäst kompenserar dessa brister.

58 | PRINCIPPROGRAM

3.1. Äldre och unga

Samhället måste skapa förutsättningar för att männi

skor ska få kunna växa upp och åldras under trygga och

värdiga former. Respekten för alla människors absoluta och okränkbara värde måste upprätthållas under hela livscykeln. Värdigheten i ett samhälle kan bäst

bedömas utifrån hur man bemöter de mest behövande

människorna.

Att det finns representanter i olika åldrar och där

med skiftande perspektiv i olika beslutande församlingar är en förutsättning för ett gott beslutsfattande. Det är också viktigt att skapa mötesplatser mellan

unga och äldre i samhället. I generationsmötet knyts

kontakter. Där utbyts erfarenheter som kan medverka

till ökad förståelse och stärkt samhällsgemenskap.

Äldre

De äldre utgör en stor tillgång. De representerar en

mångårig livserfarenhet som bör komma hela samhället till del. Kontakten med denna erfarenhet är ett helt avgörande villkor för ett vitalt och växande samhälle.

I takt med den ökade medellivslängden vill många

äldre med god hälsa fortsätta att arbeta i yrkesliv och

företagande. Det är viktigt att samhället tar till vara

denna resurs. Samhället måste även skapa förutsätt

ningar för att äldre ska kunna hålla sig friska längre

och forma lösningar som möjliggör ett fortsatt aktivt liv

även som pensionär.

PRINCIPPROGRAM | 59

Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det

innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig

och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn

till själsliga, andliga och materiella behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer. Äldres inflytande i form av patient-, pensionärseller brukarföreningar ska uppmuntras. Individuella behov ska vara utgångspunkten för

service, vård och omsorg och förhållningssättet ska

genomsyras av respekt för den enskildes integritet och

rätt till självbestämmande. Därför måste utformningen

av det stöd som ges präglas av valfrihet. En stor öppenhet måste finnas för olika former av vård och omsorg. Äldreomsorgsverksamheten ska därför bedrivas i både privat och offentlig regi. Genom stödinsatser

ska det också finnas möjlighet att bo kvar hemma för

dem som så önskar. Det är viktigt att den ovärderliga

resurs som anhöriga oftast utgör förvaltas väl genom

bemötande och tillgång till råd och stöd.

Finansieringen av insatserna inom vård- och omsorgsverksamheten ska vara solidariskt utformad. Det får aldrig bli en ekonomisk fråga om man ska kunna

få tillgång till den service, vård och omsorg man behöver. Avgifter ska utformas med detta som utgångspunkt. Det är viktigt att man som vårdtagare och anhörig

60 | PRINCIPPROGRAM

har kännedom om vilka krav som kan ställas på vårdoch omsorgsgivaren. Därför ska det finnas värdighetsgarantier inom vård och omsorg som konkret anknyter till de villkor under vilken verksamhet bedrivs.

Unga

Ungdomsåren är i hög grad den tid då individens identitet formas. Den utvecklas i samspel med föräldrar och familj, andra små naturliga gemenskaper och det omgivande samhället. Ungdomar behöver vuxna i sin närhet som har ork och tid att vara den trygghetsfaktor som är

en förutsättning för frigörelseprocessen och identitetsskapandet. Ungdomar har rätt till goda uppväxtvillkor som tillgodoser både behovet av trygghet och personlig

utveckling. De offentliga insatserna får inte utformas

eller genomföras så att de leder till att de unga, deras

föräldrar och andra vuxna i deras närhet hindras från

att ta sitt personliga ansvar. Däremot ska det offentliga stödja de frivilliga krafterna och ha det yttersta ansvaret för att särskild omsorg eller insatser erbjuds vid behov.

I det politiska systemet måste man lyssna på och

beakta ungdomars synpunkter när beslut fattas. Detta är särskilt viktigt när det gäller yngre som saknar rösträtt. Många beslut som fattas av vuxna får större

konsekvenser för barn och ungdomar än för beslutsfattarna själva. Det kan till exempel gälla beslut rörande skuldsättning, skolans utformning eller miljö- PRINCIPPROGRAM | 61

frågor. Detta understryker betydelsen av att ungdomar

får komma till tals i det politiska beslutsfattandet.

Kanaler som kan användas för att inhämta ungdomars synpunkter kan vara föreningar som organise rar barn och unga samt olika organ för ungdomar i

den kommunala organisationen. Alla politiska beslut bör fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen, vilket innebär att konsekvenserna av besluten ska beaktas utifrån ett framtidsperspektiv. Resurser i form av en ren miljö, ansvarsfullt skötta offentliga finanser och ett robust försäkringssystem måste säkerställas.

3.2. Hälsa och sjukdom

Hälso- och sjukvården ska utgå från att varje männi

ska är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara värde. Trygghet, tillit och självbestämmande är, utöver grundläggande värden som liv och hälsa, viktiga värden i hälso- och sjukvården. Det

innebär att man inom vården ska ha en helhetssyn på

människan som tar hänsyn till kroppsliga, själsliga

och andliga behov. Hälso- och sjukvården ställs inför

stora utmaningar när livslängden ökar, tekniska och

medicinska landvinningar skapar möjligheter till fler

och bättre insatser samtidigt som befolkningens förväntningar på hälso- och sjukvården förändras och stegras. Det är positivt att människors hälsa förbättras och att livskvaliteten ges förutsättningar att öka 62 | PRINCIPPROGRAM

genom förebyggande arbete och effektiva behandlingar. Ohälsa relaterad till psykosociala faktorer och stress är dock allvarliga problem som kräver insatser

från såväl hälso- och sjukvården som medmänniskor, arbetsgivare och andra aktörer i samhället. Den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården är välfärdens kärna och ska vara behovsstyrd. En efterfrågestyrd hälso- och sjukvård bryter mot principen om alla människors absoluta och okränkbara värde. Men en hälso- och sjukvård byggd på människovärdes- och behovsprincipen kräver prioriteringar. Med detta följer en avgränsning mot de åtaganden

som inte omfattas av en solidarisk finansiering. Sådana insatser bör den enskilde själv välja, finansiera och prioritera.

Den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv, säker för patienterna och baserad på kunskap och beprövad erfarenhet, det vill säga evidensbaserad. Vår gemensamma hälso- och sjukvård ska kännetecknas

av kvalitet, mångfald och valfrihet. Flera olika vårdgivare kan stimulera till nytänkande och tillföra vården nya dimensioner. Privata, kooperativa och ideellt drivna alternativ ska ges förutsättningar att utvecklas.

Medborgarna ska ges frihet att själva välja vårdgivare.

Vård- och värdighetsgarantier, som grundar sig på etiska prioriteringar, ska finnas. Vården ska vara jämlik och tillgänglig för hela be-

PRINCIPPROGRAM | 63

folkningen. Även människor som har svårt att nyttja

sin valfrihet ska ha tillgång till en god, trygg och värdig vård.

Hälsa, i vid mening allt från kost och motion till

yttre miljö och relationer, handlar om att få leva ett så

friskt liv som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar.

Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och eko

nomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är vik

tiga faktorer för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet

får därför inte inskränkas till hälso- och sjukvården

utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika samhällsaktörer. Alla ska kunna förlita sig på att den vård och omsorg man en dag kommer att behöva då står till förfogande. Tillgång till hälso- och sjukvård vid behov är i vid mening en rättighet för alla invånare. Att som patient få tillgång till information, kunna påverka vård och behandling, att få rätt vård i rätt tid och ett bra bemötande av vårdpersonalen ger förutsättningar för respekt och tillit. Många drabbas någon gång under livet av psykisk

ohälsa. Psykiatrisk vård och omsorg ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån patientens behov. Särskild vikt ska läggas vid snabb och tillgänglig kompetens för barn och ungdom med psykisk ohälsa. Anhörigas vårdinsatser är en ovärderlig tillgång

som behöver tas tillvara, synliggöras och uppmuntras.

Men vård av anhöriga måste bygga på frivillighet.

64 | PRINCIPPROGRAM

Tandvården är en del av hälso- och sjukvården. Alla

ska ha tillgång till god tandvård.

Läkemedel är en väsentlig del av de flesta behand

lingsmetoder. Nya och hälsoekonomiska läkemedel utvecklas ständigt. Det är angeläget att kunskap från den komplementära/alternativa medicinen tas till vara inom

den etablerade hälso- och sjukvården utan att det görs

avkall på krav om säkerhet och evidens. Läkemedel ska

efter särskilt godkännande omfattas av ett solidariskt

finansierat system. Ett försäkringssystem ska finnas för

medicinskt felbehandlade patienter.

3.3. Medicinsk etik

Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för

övriga mänskliga rättigheter. Det absoluta och okränkbara människovärdet är knutet till människans existens, från tillblivelsen till livets slut. Mot denna bakgrund anser vi att rätten till liv ska grundlagsfästas. Traditionell medicinsk etik utgår från människo

värdesprincipen. Den har sina rötter i den kristna traditionen och i den grekiska läkekonsten från Hippokra tes och framåt. Människan är ett mål i sig. Den sjuka

människan får inte behandlas på ett kränkande sätt

eller som ett medel för någonting annat. Alla människors absoluta och okränkbara värde ska därför prägla ramar, regler och praktik inom det medicinsketiska området. Ett annat synsätt på människan går tillbaka till kon-

PRINCIPPROGRAM | 65

sekvensetiken eller utilitarismen. För denna etik finns

inget specifikt människovärde. Det enda värdet är den

kalkylerbara nyttan och i medicinska sammanhang

njutning eller frånvaro av lidande. Följden av ett sådant sätt att se på liv och lidande blir att människolivet i sig är underordnat att minimera lidande. Att döda för att förhindra lidande kan då betraktas som

en rättfärdig handling. Detta strider mot människovärdesprincipen.

Synen på det absoluta och okränkbara människo

värdet har lett till ytterligare principer om godhet, rättvisa, självbestämmande och om att inte skada. Det betyder att patienten ska behandlas väl och inte diskrimineras. Utredning och behandling får inte ske mot patientens vilja annat än vid vårdintyg. Den ofta komplexa verkligheten leder till etiska dilemman. Hur vi än väljer kan resultatet bli något vi inte önskar, något som

är moraliskt felaktigt. Sådana moraliska dilemman existerar och man måste ta hänsyn till dem när lagar stiftas och reformer genomförs. Staten och lagstiftningen har till uppgift att informera, tydliggöra dilemmat,

ange önskad inriktning och ge rådrum inför beslut. Likaså måste respekt finnas för sjukvårdspersonal så att ingen tvingas att delta vid ingrepp som strider mot det

egna samvetet.

Moraliska dilemman och omöjligheten att välja rätt

när alla handlingsalternativ i någon mening blir fel får

inte tas till intäkt för att hävda att de grundläggande

66 | PRINCIPPROGRAM

medicinsk-etiska principerna inte är giltiga. Snarare vi

sar moraliska dilemman att tillvaron inte är enkel och

målad i svart eller vitt.

Förmågan till omtanke och kärlek är en del av den

mänskliga identiteten. Det är naturligt att föra detta

vidare till nästa generation. Oförmåga att få barn kan

därför bli en smärtsam upplevelse. Samtidigt är det en

gåva att kunna få barn – inte en rättighet. Det följer av

människovärdesprincipen att ingen kan bli ett medel

för någon annan. Vid hjälp mot barnlöshet bör det naturliga förloppet eftersträvas så långt möjligt. Adoption bör underlättas med olika statliga eller andra offentliga åtgärder. Fosterdiagnostik ska användas för att diagnostisera sjukdomar i avsikt att bota, förebygga

sjukdom eller skydda barnet. Ökade möjligheter till tidig upptäckt av sjukdomsanlag med utsorterande syfte kan leda till att människor värderas olika. Det gäller inte bara det anlagsbärande mänskliga embryot eller

fostret utan även dem som lever i samhället med just

dessa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Fosterdiagnostik ska vara i livets tjänst. Genetiska tester på vuxna avseende risk för sjukdomsanlag ska endast utföras efter den enskildes egen begäran och/eller informerat samtycke. Lager av blodprov och andra vävnadsprover från människor är att betrakta som genetiska personregister och ska behandlas med sekretesskydd. Av de etiska principerna följer även att information om en människas arvsmassa en-

PRINCIPPROGRAM | 67

bart får lämnas ut efter personens samtycke. Arbetsgivare eller försäkringsbolag och liknande får ej ställa gentest som villkor för arbete eller försäkring.

Det är varje värdeförankrad demokratis ansvar att

värna livet allt ifrån dess tillblivelse. En abortsituation

är därför en konflikt mellan rätten till liv och de blivande föräldrarnas situation i de fall man inte tycker sig ha möjlighet att fullfölja graviditeten.

Mot bakgrund av människovärdesprincipen är det

omöjligt för staten och lagstiftaren att ställa sig neutrala till det etiska dilemma som en abort innebär. En abort innebär att ett liv släcks. Lösningen på detta dilemma är emellertid inte förbud. Erfarenheten visar att där aborter inte är tillåtna utförs de ändå, och då

med metoder som hotar kvinnors liv och hälsa. Det är

inte rimligt att någon annan än kvinnan under graviditetens första fas fattar det avgörande beslutet om en eventuell abort.

Målet ska emellertid vara ett samhälle där aborter

inte efterfrågas. Samhällets uppgift måste vara att ge

nom förebyggande arbete minska oönskade graviditeter

samt att erbjuda bästa möjliga stöd för att inte praktis

ka, ekonomiska eller sociala svårigheter ska utgöra

hinder för att fullfölja graviditeten. I detta sammanhang är det också centralt att arbeta för ett barnvänligare samhälle där föräldraskap på olika sätt underlättas och uppmuntras. Människovärdet är lika absolut och okränkbart även

68 | PRINCIPPROGRAM

när döden närmar sig. En värdig död med en god vård i

livets slutskede är i överensstämmelse med människo

värdesprincipen och människans djupaste önskan.

Sjukvården ska stå i livets tjänst. Aktiv dödshjälp avvisas därför och istället krävs en helhetssyn som syftar till en avancerad omvårdnad och smärtlindring vid livets slut. Personalen ska erhålla utbildning och

fortbildning som leder till medvetenhet om existentiella frågor. Det är dessutom angeläget att arbeta för en positiv attityd till organdonation. Donatorns vilja ska

vara avgörande.

3.4. Personer med funktionsnedsättning

Myten om den perfekta människan som ideal och norm

riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn som både tillmäter människan ett absolut och okränkbart värde och erkänner att alla människor är

olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar. Den kristna människosynen uppfyller dessa krav. Graden av funktionsnedsättning är inte statisk,

utan är till del en följd av samhällets beredvillighet och

förmåga att gå människor med funktionsnedsättning

till mötes. Funktionsnedsättningen blir i själva verket

ett handikapp för den enskilde först när samhället inte

förmår att kompensera bristerna.

Personer med funktionsnedsättning riskerar att i

olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Detta

PRINCIPPROGRAM | 69

är diskriminering och kan aldrig tolereras. Därför behöver det finnas en lagstiftning mot diskriminering. Det viktigaste arbetet mot diskriminering görs emellertid under uppväxtåren. Av de gemensamma samhälle liga institutionerna har framförallt förskola och skola

en viktig uppgift att förmedla normer och värderingar som bygger på den kristna människosynen om varje persons absoluta och okränkbara värde.

Men arbetet för personer med funktionsnedsättning

får inte begränsas till åtgärder som förhindrar negativ

särbehandling. Även insatser som är kompensatoriska

minskar betydelsen av funktionsnedsättningen och är

därför nödvändiga. Här handlar det om att minska människors funktionsnedsättning i samhället. En viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s konvention

om rättigheter för människor med funktionsnedsätt

ning. Det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer med

funktionsnedsättning.

Det

bör

finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för

goda levnadsvillkor. Ett annat viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse är att öka tillgängligheten i samhället. Det ska vara självklart att offentliga inrättningar, anläggningar och informationssystem utformas med höga krav på tillgänglighet. Likaså måste kultur- och fritidsaktiviteter vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

I detta sammanhang måste särskild uppmärksamhet

70 | PRINCIPPROGRAM

ägnas åt barn med funktionsnedsättning eftersom de

sällan kan hävda sina rättigheter själva med samma

kraft som de vuxna. FN:s barnkonvention stadgar att

barnets bästa ska komma i främsta rummet.

Såväl hjälpmedel som utbildning, vård, omsorg och

service av olika slag ska utformas efter den enskildes

behov. Ansträngningar måste göras för att säkerställa

en hög grad av valfrihet i detta sammanhang. Vem som

ska utföra tjänsten ska den enskilde själv få bestämma.

Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga.

Detta ska emellertid inte påverka utformningen av

samhällets stöd som alldeles oavsett funktionsnedsätt

ningens karaktär ska vara anpassat och effektivt. Även

personer med icke synliga funktionsnedsättningar har

samma rätt till samhällets stöd som de med mer fysiskt

betingade funktionsnedsättningar. Särskilt viktigt är

att arbeta mot de fördomar och skamkänslor som i allt

för stor utsträckning präglar attityderna till psykiska

sjukdomar.

Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara flexibel,

utgå från den enskildes önskemål och integritet samt

vara utformat efter subsidiaritetsprincipen, vilket inne

bär att insatserna ska vara stödjande och komplette

rande istället för styrande och ersättande.

3.5. Kultur

Mänskligheten har i alla tider kännetecknats av en

obändig skaparlust. I historien har detta satt outplån-

PRINCIPPROGRAM | 71

liga spår. Utan kulturellt skapande av exempelvis musiker, författare, konstnärer och skådespelare skulle världen vara mycket fattig. Människans kulturella verksamhet genom historien visar att hon inte kan reduceras till enbart en biologisk varelse med uteslutande materiella behov. I den människosyn som kristdemokratin bygger på betonas istället vikten av att anlägga ett helhetsperspektiv på människan, där hennes and

liga och själsliga dimensioner tas på djupaste allvar.

Genom kulturen får vi rötter till vår historia, mening i nuet, visioner för framtiden och möjlighet att ingå i ett sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli hela som

människor, och som en del i det har den ett unikt egenvärde och får inte begränsas till en avgränsad sfär utan måste få genomsyra samhällets alla delar.

Sveriges ursprungsbefolkning och nationella mino

riteter är en levande del av det svenska samhället och

deras språk är en värdefull del av den svenska kultu

ren. Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare,

tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska

rättigheter stärks deras självtillit och kulturella iden

titet. Det är viktigt att dessa gruppers behov och intres

sen beaktas i alla delar av landet och på alla nivåer i den

offentliga sektorn.

För att människans kreativitet ska slå ut i full blom

måste den omges av fri livsluft. Därför är det viktigt att slå vakt om den konstnärliga friheten. Denna handlar om öppenhet och tolerans men också om res

72 | PRINCIPPROGRAM

pekt för andra människors integritet och livsåskådning. Yttrandefriheten kan inte tas till intäkt för före teelser som kränker människovärdet. Det offentliga

ska inte bara garantera kulturell frihet, utan också aktivt bidra till att kulturen kommer medborgarna till del. Vägledande för statens, kommunernas och lands

tingens/regionernas förhållningssätt till den kultu

rella verksamheten ska vara subsidiaritetsprincipen.

Den innebär att kulturverksamhet som bedrivs av det

civila samhället ska stödjas av det offentliga, men inte

styras, och att de offentliga besluten i kulturfrågor ska

fattas på en ändamålsenlig nivå.

Det offentliga har ansvar för att konstarterna får

goda villkor att verka. Även att tillhandahålla det som

det civila samhället inte kan erbjuda. Staten ska an

svara för det som brukar benämnas en kulturell infrastruktur, i hela landet. En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv som tidigare gene rationer har lämnat efter sig. I kristdemokratiskt

tänkande kallas detta ansvar för förvaltarskap. Detta

förvaltarskap omfattar det materiella kulturarv som

vi ser i form av till exempel kulturhistorisk bebyggelse, fornlämningar och föremål men även de seder och bruk som vuxit fram genom historien. Här spelar

offentliga institutioner som till exempel museer en viktig roll tillsammans med frivilliga organisationer och föreningar. Förvaltarskapsansvaret inbegriper också

PRINCIPPROGRAM | 73

det svenska språket, vars ställning som majoritetsspråk bör vara grundlagsskyddat. Biblioteken är en av våra mest anlitade kultur

institutioner. Vi vill värna den unika plats för läsning,

informations- och kunskapsökning, folkbildning och

möten som biblioteken utgör.

Vårt arv och vår samtids kultur berikas ständigt av

människor med annan kulturell bakgrund än den svenska. Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla de kulturella drag som de själva anser viktiga. Ett sätt

att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en

stark ställning genom lagstiftning. Målet måste vara att

skapa ett samhälle där enskilda och gemenskaper ges

frihet att få utlopp för just sin kreativitet. Denna öppenhet för pluralism är den enda vägen mot reell integration. En framgångsrik kulturpolitik ökar förutsättningarna för människor och olika gemenskaper i samhället att uppfatta sig som jämlikar, vilket kan öka

människors vilja till samverkan för att vidmakthålla

och vidareutveckla vårt demokratiska samhälle.

Ett rikt kulturliv vitaliserar även demokratin. I detta sammanhang spelar folkbildningen en omistlig roll. Genom ökad kunskap skaffar sig medborgarna verktyg

som underlättar deltagandet i samhällslivet.

Betydelsen av oberoende och reklamfria radio- och

TV-kanaler utan vinstintressen är stor. Public service ska tillhandahålla oberoende och saklig nyhetsför 74 | PRINCIPPROGRAM

medling liksom ett brett och högkvalitativt kultur

utbud. En viktig del av uppdraget är att göra utbudet

tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och

möta minoriteters behov och önskemål.

3.6. Religion och livsåskådning

Ett av de mest karaktäristiska uttrycken för människans

natur är förmågan och benägenheten att reflektera över

sin egen existens. Detta har fött existentiella frågor som

visat sig vara närvarande under hela mänsklighetens

historia och som till exempel handlat om världens upp

komst, döden och meningen med livet. Till det djupast

mänskliga hör således människans själsliga och andliga

behov.

Det är ett obestridligt faktum att kristendomen historiskt sett har haft ett stort och positivt inflytande i världen och Sverige. Läran om att varje människa är

skapad till Guds avbild, och önskad av Gud, har på ett

sätt som saknar motstycke bidragit till respekten för

varje persons absoluta värde och oersättlighet. Samtidigt har jämlikhetsideal under sekler kunnat hämta näring i den kristna etikens jämställande av alla, oberoende av etnicitet, kön och social ställning. Detta har exempelvis varit påtagligt i kampen för slaveriets avskaffande. Den för den kristna traditionen unika distinktionen mellan andlig och världslig auktoritet har utgjort en av grundvalarna för såväl västerlandets politiska frihetstradition som för religionsfriheten. PRINCIPPROGRAM | 75

Kristen etik utgör till stor del den värdegrund som

vårt samhälle vilar på. Detta kommer till uttryck i lagstiftningen och synen på svaga och sjuka. Därutöver har kristendomen och de kristna samfunden haft stor

betydelse för såväl demokratins framväxt i västerlandet som för den kommunistiska diktaturens sammanbrott i det forna Östeuropa. Kristendomen har också på många sätt bidragit till att forma det andliga, kulturella

och demokratiska landskapet i Sverige. Gemensamt har

vi en förpliktelse gentemot kommande generationer att

förvalta detta vitala arv. Att skapa en medvetenhet om

den egna historiska identiteten är en central bildnings

uppgift för samhällets institutioner och är därtill en

viktig förutsättning för att kunna förstå människor som

har en annan religiös och kulturell bakgrund.

Sekularisering och invandring har inneburit att det

svenska samhället i allt högre grad har kommit att präglas

av religiös pluralism. Eftersom människan är en fri, tänkande varelse med eget samvete är religionsfrihet en självklar mänsklig rättighet, vilket innebär att alla människor ska ges rätten att bekänna och utöva sin religion. Den ökande religiösa pluralismen ska dock inte bara tolereras, utan också respekteras. Den tillför nya perspektiv på de

existentiella frågorna, vilket ökar både förståelsen för och

kunskapen om olika religioner och dess utövare. Friheten

att utöva sin religiösa tro får dock aldrig medföra att man

i trons namn kränker andra människor.

Det offentliga ska förhålla sig till de olika religiösa

76 | PRINCIPPROGRAM

samfunden i enlighet med subsidiaritetsprincipen, det

vill säga vara stödjande och kompletterande istället för

styrande och ersättande. Det innebär att religiösa samfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning.

Förutom att vara ett forum där människor kan dela

och uttrycka sin andliga längtan, är ett vitalt samfunds

liv till gagn för samhället även i ett generellt perspektiv.

Stöd ska därför utgå till de trossamfund som bedriver

verksamhet vars karaktär och ändamål står i överensstämmelse med grundläggande principer om att varje människa är unik och att alla människor har samma

absoluta och okränkbara värde.

3.7. Skola, utbildning och forskning

Den outsläckliga kunskapstörsten är kanske ett av de

mest framträdande dragen i den mänskliga naturen.

Denna drivkraft efter sanning har resulterat i att människan under historiens lopp har skaffat sig allt mer kunskap om tillvaron, vilket har manifesterats i vetenskapliga landvinningar. Sökandet efter kunskap är en mänsklig rättighet som måste värnas.

Äktheten i detta mänskliga drag förutsätter dock att

det finns en objektivt existerande verklighet att utforska. Kanske vi aldrig når ända fram till sanningen i vårt kunskapssökande, men förvissningen om att den finns

och att den går att söka utgör själva utgångspunkten för

kristdemokratisk utbildnings- och forskningspolitik.

PRINCIPPROGRAM | 77

Enligt förvaltarskapsprincipen har vi också en gemensam förpliktelse att föra vidare tidigare generationers landvinningar och att uppmuntra till kunskapssökande i

samtiden. Utifrån detta synsätt har vi både ett personligt

och gemensamt ansvar att ta tillvara våra resurser.

All skolverksamhet ska i enlighet med den etik

som förvaltats av kristen tradition fostra eleverna till

ansvarskännande medborgare. Övertygelsen om alla

människors absoluta och okränkbara värde ska genom

syra skolmiljön. Solidaritet med svaga och utsatta, jämställdhet mellan könen och tolerans för människors olikheter är förhållningssätt som ska främjas. Mobbning och annan kränkande behandling måste kraftfullt motverkas.

Förskoleverksamhet

Barn har olika behov och förutsättningar. De behöver

därför olika stöd och stimulans beroende på ålder,

mognad och social bakgrund. Gruppstorlekarna får

inte vara större än att varje barn kan få sina behov

tillgodosedda. Det är viktigt att förskoleverksamheten

för de mindre barnen präglas av omsorg och lek, samt

att de pedagogiska inslagen ökar i takt med barnens

stigande ålder. Den pedagogiska verksamheten måste

ske på barnens villkor och inte innebära att lekfulla

inslag går förlorade. Förskoleverksamheten ska vara

flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets

behov.

78 | PRINCIPPROGRAM

Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsfor

mer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet. Det är därför viktigt att kommunerna även stöder alternativa former som familjedaghem och

öppna förskolor.

Skola och vuxenutbildning

Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande och dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp

till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att

själva utforma undervisningen. Det är också viktigt att

eleverna ges möjlighet att påverka sin studiesituation

och att föräldrarna involveras i sina barns skolgång.

Enskilda eller sammanslutningar av medborgare

som bestämmer sig för att driva fristående skolor ska

uppmuntras och stödjas av det offentliga. Valet av skola

ska vidare vara fritt för elever och föräldrar och får inte

begränsas av skolavgifter. Skolorna ska tillförsäkras resurser för att kunna tillmötesgå elever med särskilda behov. Skolstarten i både grund- och gymnasieskola

bör i stor utsträckning vara flexibel.

Målet med skolans verksamhet bör vara att eleverna

utvecklar ett förhållningssätt som kan beskrivas såsom

dygdigt, det vill säga att de tillägnar sig en beständig

PRINCIPPROGRAM | 79

strävan att göra det goda. Innebörden och budskapet

i begrepp som klokhet, rättvisa, solidaritet och civilkurage ska gestaltas och förmedlas i undervisningen. Det är viktigt att skolans arbetsmiljö genomsyras av

trygghet, arbetsro och god ordning.

Undervisningen i skolan ska utgå från människans naturliga kunskapstörst och syfta till att förverkliga varje enskild elevs fulla potential. Genom utvecklingssamtal och betyg ska elevernas kunskapsbildning utvärderas för att förbättringsområden ska kunna

identifieras. Skolan har ett ansvar för att eleverna får

det stöd och den stimulans som motsvarar deras behov. Det är viktigt att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att eventuella brister kan åtgärdas så tidigt som möjligt. Samtidigt är det viktigt att elever med speciella talanger och egenskaper uppmuntras och ges förutsättningar att utveckla dessa. Särskolans

verksamhet har stor betydelse för att hjälpa personer

med intellektuell funktionsnedsättning till ett självständigt liv och möjlighet att delta i samhället på likvärdiga villkor. Prioriterade områden i grundskolan ska vara bas

färdigheter som att kunna läsa, skriva och räkna. Ut

rymme ska även ges åt praktiska och estetiska ämnen

som bidrar till en allsidig och kreativ personlighetsutveckling. För att kunna utöva ett aktivt medborgarskap och skaffa sig en grund för fortsatta studier, ska alla

elever i grundskolan dessutom tillgodogöra sig kun-

80 | PRINCIPPROGRAM

skap i språk samt samhälls- och naturorienterande ämnen. Ur ett folkhälsoperspektiv är det också viktigt att eleverna engageras i motions- och idrottsaktiviteter.

Dessutom visar forskning att fysiska aktiviteter främjar lärandet.

Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas

behov och intressen och bör därför präglas av mångfald. Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna. Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och arbetsplats ska finnas. Genom en gymnasieexamen tyd

liggörs den kompetens och de kunskaper som eleven

har tillägnat sig under utbildningen.

Möjligheterna till fortsatta studier ska inte vara begränsade till ett visst åldersintervall i yngre år. Istället måste möjligheter finnas att påbörja helt nya studier

eller att komplettera tidigare utbildning under hela livet. Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd. Därigenom ökar dessutom förutsättningarna att tillgodose arbetsmarknadens mångfacetterade och ofta

snabbt skiftande behov av utbildad arbetskraft. Det är

också angeläget att vuxna med intellektuell funktions

nedsättning ges möjlighet till utbildning och vidare

utveckling.

Folkbildningens unika och viktiga uppdrag bidrar till människors möjligheter till utveckling och ny kunskap hela livet. Folkhögskolorna representerar en

egen och mycket värdefull utbildningstradition som

PRINCIPPROGRAM | 81

måste ges frihet och möjligheter att utvecklas på egna

villkor.

Inom den akademiska utbildningen är möjligheten

till utveckling av praktiska förmågor och intressen begränsad. Med kvalificerade praktiska utbildningar på exempelvis yrkeshögskola ökar förutsättningarna för detta. Universitet, högskola och forskning

Universitet och högskola har tre uppgifter: att genom

undervisning ge studenterna möjlighet att tillägna sig

vetenskaplig kunskap och ett vetenskapligt förhåll

ningssätt, att genom forskning generera ny vetenskaplig kunskap samt att samverka med det omgivande samhället. Det vetenskapliga arbete som bedrivs inom

universitets- och högskoleväsendet är ett uttryck för

människans naturliga kunskapstörst och sanningssökande och har därför ett värde i sig. Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser, därför kan ekonomiskt tillväxttänkande inte dominera tilldelningen av resurser till universitets- och högskoleväsendet. Även om universitet och högskolor har en stor betydelse för till exempel näringslivets förnyelse, regional utveckling och bättre hälsa måste ämnesområden där landvinningar inte direkt kan omsättas i materiell tillväxt tillförsäkras goda villkor. Utbildning och forskning inom dessa områden, till exempel humaniora, är ofta kulturbärare och bidrar till ökad bildning och att upprätthålla goda värden.

82 | PRINCIPPROGRAM

Universitets- och högskoleverksamheten ger upp

hov till samhälleliga vinster genom att arbetsmark

naden får tillgång till välutbildad arbetskraft och

att de vetenskapliga framstegen underlättar vår tillvaro. För vår välfärd är det viktigt att Sverige ligger långt framme när det gäller forskning och det måste finnas tillräckliga resurser för att vi ska hålla en hög internationell nivå inom området. Det är av gemensamt intresse att det görs lönsamt att genomgå högre utbildning och att resurser satsas för att verksamheten ska hålla hög kvalitet. Utbildning på både grundutbildnings- och forskningsnivå måste därför uppmuntras och verksamheten vid universiteten och högskolorna ständigt utvärderas så att de håller hög kvalitet. Tankens frihet är en förutsättning för framgångsrikt kunskapssökande. Universitet och

högskolor ska åtnjuta stort mått av självbestämmande i förhållande till staten. Högskolor och universitet med andra huvudmän än staten ska också uppmuntras och stödjas. Vidare ska det finnas stora möjligheter för enskilda universitet och högskolor att själva utforma antagningskriterierna till utbildningarna och utbildningarnas utformning.

Den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla

som har intresse av och förutsättningar för studier på

universitets- och högskolenivå. Ingen ska behöva avstå

från högre studier av ekonomiska skäl. Kostnaderna för

försörjningen under studietiden ska delas mellan den

PRINCIPPROGRAM | 83

enskilde och det offentliga. Studiestödssystemet ska

vara överblickbart och långsiktigt hållbart.

Som alla andra människor i samhället har självfallet också studenterna inom universitets- och högskoleväsendet full föreningsfrihet. Det innebär rättig heter att såväl kunna avstå från att organisera sig som

att bilda nya studentorganisationer. Den kunskap som

det mänskliga kunskapssökandet ger upphov till kan

missbrukas och användas i moraliskt förkastliga sammanhang. Såväl den enskilde forskaren och det vetenskapliga samfundet som samhället i stort har ett ansvar för att verksamheterna inom universitet och högskola

bedrivs inom givna etiska ramar, där alla människors

absoluta och okränkbara värde är en självklar utgångs

punkt.

3.8. Jämställdhet

Grunden för jämställdhet mellan kvinnor och män är

alla människors lika absoluta och okränkbara värde.

Kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar

och villkor för att kunna utveckla sin fulla potential.

Jämställdhet är att människor, oavsett kön, har makt

att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål. Det är

en viktig uppgift att undanröja traditionella föreställ

ningar, fördomar, strukturer och juridiska hinder som

försvårar och förhindrar jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta gäller familjeliv, arbetsliv och samhällslivet i övrigt. Det handlar inte bara om lag-

84 | PRINCIPPROGRAM

stiftning utan även om opinionsbildning och attitydförändringar.

Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden. Det innebär att förslag och beslut ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Förut

sättningarna för bra politiska beslut ökar när kvinnor

och män finns jämnt representerade i alla beslutande

församlingar.

Jämställdhet börjar i hemmet och barnen lär sig tidigt

av sina föräldrars könsroller. För att jämställdhet ska

uppnås är det viktigt att kvinnor och män delar ansva

ret och det praktiska arbetet i hem, familj och samhälle.

Jämställdhet är bra för barnen. Föräldrarna har lika

stort ansvar för barnens välbefinnande. Båda föräldrarna har rätt och skyldighet att delta i barnens omvårdnad och fostran. Betydelsen av både manliga och kvinnliga förebilder under barnens uppväxt får inte under värderas.

Det offentligas stöd till barnfamiljer ska vara så utformat att det blir ekonomiskt möjligt för såväl kvinnor som män att prioritera tid med barnen. Vård och omsorg om barnen ska vara båda föräldrarnas självklara rätt och skyldighet. Därför måste föräldraledighet för

både män och kvinnor betraktas som utvecklande och

kompetenshöjande.

En förutsättning för att både kvinnor och män ska

ha möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och samtidigt

PRINCIPPROGRAM | 85

kunna fungera i den viktiga föräldrarollen är ett barnvänligt yrkesliv. Politiker, arbetsgivare och fackföre ningar har ett gemensamt ansvar för detta. En viktig

faktor är möjligheten att påverka arbetstidens omfatt

ning och förläggning.

Ett tecken på bristande jämställdhet är osakligt motiverade löneskillnader mellan kvinnor och män. Bakom lönesättningen ligger värderingar, men också arbetsgivares och fackliga organisationers förbunds uppfattningar av värdet av olika arbeten. Traditionellt kvinnliga yrkesområden som vård, omsorg och undervisning ska värderas lika högt som traditionellt manliga yrkes

områden. Principen om lika lön för likvärdigt arbete är

grundläggande och ska upprätthållas.

Jämställdhetsarbetet i hela utbildningsväsendet är

viktigt, särskilt i de tidiga åldrarna. Det ska ha som inriktning att ge utrymme och lika möjligheter för både kvinnor och män. Skillnader mellan flickor och pojkar

i mognad, värderingsmönster, språk och prestationer

måste uppmärksammas och påverka skolans arbetssätt. Eftersom utbildningsväsendet spelar en viktig roll när det gäller såväl fostran som samhällsutveckling och

forskning är det angeläget att en jämn könsfördelning

eftersträvas på alla dess nivåer.

Högskolan har en viktig uppgift när det gäller att

skapa ett jämställt samhälle. Högskolan ska präglas

av ett jämställt tänkesätt och en jämställd arbetsmiljö.

Forskningsbetingelserna ska utformas så att hänsyn

86 | PRINCIPPROGRAM

tas till såväl kvinnors som mäns situation i samband

med föräldraskap.

Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för

brist på jämställdhet. Det är helt oacceptabelt att kvinnor i världen ska behöva leva med risk att utsättas för överfallsvåld, människohandel, fysiskt eller psykiskt

våld från en närstående eller för annan form av övergrepp och våld. I lagstiftningen måste markeras att våld mot kvinnor är ett allvarligt brott.

Kvinnor, män och barn som utsatts för våld i en

nära relation ska ges adekvat stöd och skydd. Effektiv handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer förutsätter välutbildade medarbetare hos polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård samt ett

väl fungerande samarbete mellan myndigheterna. Fri

villigorganisationernas stöd till dessa utsatta våldsoffer

ska uppmuntras.

Vården måste medvetet beakta skillnader mellan

kvinnor och män. Kvinnor och män kan ha olika symptom och olika vårdbehov vid ett och samma sjukdoms tillstånd. Såväl läkemedels- som vårdforskning måste

inriktas på både kvinnor och män.

Det offentliga stödet till idrotten ska främja jämställdhet.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett bety

delsefullt samarbetsområde inom den gemensamma

marknaden. Det europeiska samarbetet ska främja jämställdhet i all verksamhet inom EU. Samarbetet inom PRINCIPPROGRAM | 87

EU ska nyttjas för att med kraft motarbeta den sexualiserade slavhandeln med kvinnor och barn. Diskriminering av kvinnor i utvecklingsländerna försvårar arbetet med fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt att förbättra kvinnors villkor är både mål och medel i detta arbete.

88 | PRINCIPPROGRAM

PRINCIPPROGRAM | 89

KAPITEL 4. Människan i samhället – sig

själv nog eller i behov av andra?

ÄR MÄNNISKAN EN ENSAMVARG, sig själv nog och utan

behov av andra? Är det rädsla för fiender som gjort att

människor förenats i samhällen och familjer? Eller ligger det i människans natur att bilda gemenskaper? Varje människa föds in i ett sammanhang med nära

relationer. Vi har ett djupt behov av andra människor

och vi är alla i olika faser av våra liv så svaga att vi är

helt beroende av andra.

Enligt den personalistiska människosynen är gemenskap något naturligt för människan. Människan tar ansvar för sig själv, för de sina och för sina livsvillkor. Hon bildar gemenskaper och sociala nätverk och mår väl av att ha goda relationer till sina medmänni

skor. Familjer, släkt och samhällets övriga gemenskaper som grannskap, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund uppstår naturligt och kan rationellt

motiveras utifrån sin ändamålsenlighet och hur verkligheten är beskaffad. Familjen är en naturlig gemenskap vars särskilda ändamål är omsorgen om barnen, och den binds samman av skyldigheter och rättigheter.

Släkten föds man in i och grannskapet får man när man

flyttar in i ett område. Intresseföreningar går man in i

för att man drivs av liknande intressen och fackföre

90 | PRINCIPPROGRAM

ningar behövs för att organisera arbetstagare att tillvarata gemensamma intressen. Alla mår väl av att gemenskaperna präglas av trohet, omsorg, generositet och ärlighet.

Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd. Väl fungerande familjer byggda på ömsesidig

kärlek och trohet är av avgörande betydelse för barnen

och för samhällets framtid. När familjen sviktar är det

kommunens uppgift att socialt och ekonomiskt stödja familjen att kunna utföra sina uppgifter och skyldigheter. Detta stöd är en följd av subsidiaritetsprincipen, som innebär såväl att naturliga gemenskaper inte ska berövas sina uppgifter som att kommunen, som

närmaste offentliga nivå över familjen, ska ge stöd vid

behov.

Genom lagstiftning ska det offentliga respektera

familjens sfär och rättigheter. Familjen ska inte berövas sina naturliga uppgifter utan istället ges förutsättningar och vid behov socialt och ekonomiskt stöd att självständigt och tryggt kunna utföra dem. Den mest

uppenbara skyldigheten är att ta hand om barnen och

ansvara för deras utveckling in i vuxenlivet.

Naturliga gemenskaper som familjer, släkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och trossamfund utgör det civila samhället. Dessa utgör

sammanhållande nätverk, som inget samhälle kan vara

PRINCIPPROGRAM | 91

förutan. De skapar starka sociala band med trygga och

ordnade förhållanden. Om staten, landsting/regioner

eller kommuner inte respekterar det civila samhällets

rättigheter att fullgöra sina uppgifter undergrävs det

gemensamma bästa. När det offentliga genom lagstiftning, skatter, incitament eller pålagor tar över det civila samhällets uppgifter ökar hela samhällets sårbarhet. Kristdemokraterna betonar värdet av personliga relationer. Goda relationer är grunden för ett gott samhälle. Goda relationer ger oss stor personlig glädje och förståelse, de skapar trygghet och ordnade förhållanden, de påverkar effektiviteten i ekonomin och invånar nas mönster av solidaritet.

4.1. Familjen

Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små

grupper. I den lilla gemenskap som en familj utgör får

familjemedlemmarna möjlighet att ge och möta kärlek,

omtanke och förståelse, men också ställas inför krav

och ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov – behovet att bli sedd och inte vara utbytbar. En viktig förutsättning

för att en familj ska fungera är att alla respekterar vissa grundläggande värden som jämställdhet och respekt för varje människas integritet. En annan är att familjen

inte fungerar som en sluten enhet utan snarare som en

bas för ett vidare samhällsengagemang. Vid utforman-

92 | PRINCIPPROGRAM

det av politiken gentemot barnfamiljer är det viktigt att

inse att familjer ser olika ut och har olika behov.

I vårt föränderliga och globaliserade samhälle ökar

familjens roll som identitetsskapare och balanspunkt.

Perfekta familjer och felfria föräldrar existerar inte.

Precis som i alla andra mänskliga sammanhang uppstår

konflikter och det begås misstag också inom familjen.

Trots sina brister är familjen den viktigaste byggstenen

i samhället och den livsform som har störst möjlighet

att vara den lilla nära gemenskap som behövs för att

människor ska växa. Fungerar inte familjen som en bas

fungerar inte heller samhället. Därför bör alla politiska beslut analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjer och nära relationer. Övergrepp och förtryck

kan aldrig tolereras inom familjen, lika litet som någon

annanstans. Men att sådant förekommer kan aldrig tas

till intäkt för att avfärda familjen som samlevnadsform.

Att vara förälder är den mest ansvarsfulla uppgift

man kan ha. Föräldraskapet innebär att man åtar sig

en viktig och betydelsefull samhällsuppgift. Därför ska

samhället bidra med så goda förutsättningar som möjligt.

Barnens och familjernas behov är utgångspunkten

för familjepolitiken. Alla ska ha möjlighet att välja den

barnomsorgsform som passar de egna förhållandena

bäst. Begreppet barnomsorg innefattar såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som förskola, familje- PRINCIPPROGRAM | 93

daghem, öppen förskola, fritidshem och andra former.

Förskoleverksamheten, som har en viktig pedagogisk

uppgift, ska präglas av valfrihet, jämn och hög kvalitet

i form av små barngrupper och personal med både pedagogisk och omvårdande kompetens. Föräldrars delaktighet ska uppmuntras och underlättas. Eftersom behov och önskemål varierar över tid och mellan olika

familjer måste samhällets stöd till barnfamiljer vara organiserat så att det kan användas på ett flexibelt sätt. Familjepolitiken måste skapa förutsättningar för

föräldrarna att tillbringa tillräckligt med tid med sina

barn. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och

vård av eget barn skulle i många fall medföra starkare

anknytning mellan föräldrar och barn, och även ge positiva effekter när det gäller att främja familjebildning och ökad familjestabilitet.

Kvinnor och män ska vara jämställda och ges samma möjligheter i familjen liksom i samhället i övrigt. Jämställdhet börjar redan i hemmet och barnet lär sig

tidigt av föräldrarnas roller. Det är därför viktigt att

med opinionsbildande arbete stimulera föräldrar att

dela på ansvaret för hem och familj så att båda får möjlighet att ta del av barnets utveckling och fostran. Barn behöver och har rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Detta gäller inte minst den vardagliga kontakten, även om föräldrarna inte lever tillsammans.

Ensamstående föräldrars situation kräver särskild

94 | PRINCIPPROGRAM

uppmärksamhet. Olika former av särskilt stöd, såväl

praktiskt som ekonomiskt och socialt, ska finnas för att

underlätta föräldraskapet. En stor grupp människor bor

i ensamhushåll. Det är viktigt att deras situation beaktas

i det politiska beslutsfattandet.

I ett samhälle med höga krav på småbarnsföräldrar

att klara av både ett ansträngande yrkesliv och ett krävande föräldraskap utgör far- och morföräldrar samt andra släktingar och nära vänner ett omistligt stöd. Ett flexibelt

utformat barnomsorgsstöd och en bostadspolitik som

underlättar flergenerationsboende är exempel på hur sådana relationer kan underlättas. Samhället ska framhålla en medveten vilja till stabil

familjegemenskap. Det markeras bäst genom en civil

rättslig giftermålsbalk som gäller för både olikkönade

och samkönade par och som erbjuder den tryggaste juridiska formen för samlevnad. Det är staten som ska ansvara för det juridiska giftermålet. Äktenskapet, som traditionellt sett förbehållits en relation mellan en man och en kvinna, ingås vid vigselgudstjänst eller andra betydelsefulla ceremonier och är en fråga för religiösa samfund, andra sammanslutningar och för parterna själva. Giftermål får endast ingås med de två blivande makarnas

fria och fulla samtycke. Familjen består i de flesta fall av

mamma, pappa och barn men i vårt samhälle finns andra

familjebildningar som ska ha samma respekt och stöd.

Stabila och väl fungerande familjer är bra för både

PRINCIPPROGRAM | 95

barn och vuxna och en förutsättning för ett gott samhälle. Familjen bestående av barn och deras föräldrar är en naturlig gemenskap som förtjänar samhällets

stöd och uppmuntran. Varje barn har rätt till kännedom om sitt ursprung och att, så långt som möjligt, få bli omvårdad av sina föräldrar. Barnets bästa ska vara

styrande i all familjepolitik och vid alla beslut som rör

barn. Utgångspunkten vid adoption är att sätta barnperspektivet i främsta rummet. Samhället ska eftersträva att ge barnet en ny familj som ersätter barnet för den mamma och pappa som gått förlorade.

För att stödja familjestabilitet ska familjerådgivning

finnas och vara lättillgänglig. Föräldrautbildning är en

form av förebyggande insats som bör erbjudas alla.

Olika slags mötesplatser för föräldrar och familjer ger

goda förutsättningar för nätverk och gemenskap mellan människor.

Pensionssystemet ska utformas så att vård av eget

barn och/eller minskat förvärvsarbetande under småbarnsåren inte missgynnar den ena föräldern. 4.2. Social omsorg

Medmänsklighet och kärlek är grundläggande värden

som inspirerar till solidaritet. Solidaritetsprincipen motiverar oss att ta gemensamt ansvar för alla människor, i synnerhet de utsatta. Den sociala omsorgen ska utgå

från människans behov av små, naturliga gemenska-

96 | PRINCIPPROGRAM

per, främst familjen. Socialpolitiken ska stödja när det

brister och stimulera de positiva krafterna i dessa gemenskaper.

De sociala nätverken skapas av människor tillsammans. De är en naturlig och avgörande del av våra liv. Dessa sociala nätverk framstår som särskilt betydelse

fulla när människor drabbas av svårigheter av olika slag.

Välfärdssamhället ska bygga på att enskilda och grupper av människor som familj, grannar, föreningar, i första hand ges möjlighet att ta ett stort ansvar för den nära omgivningen. Med subsidiaritetsprincipen som grund

ska det offentliga stödja de naturliga nätverken. Men det

offentliga är ytterst ansvarigt för att alla ska kunna leva

ett tryggt och värdigt liv. Offentlig, ideell och privat verksamhet ska komplettera varandra. Målet för socialpolitiken är att stödja gemenskaperna och de enskilda människorna till egen försörjning och god omvårdnad. Socialpolitiken ska levandegöra

att varje enskild människa har samma absoluta värde oavsett ålder, etniskt eller socialt ursprung, sexuell identitet, religion eller kön. De insatser som görs av de

sociala myndigheterna ska bidra till att fördela välfärden rättvist och solidariskt och till att ge alla likvärdiga förutsättningar. Socialpolitiska insatser måste präglas

av respekt för den personliga integriteten och ge förutsättningar för inflytande och delaktighet från den enskilde, för såväl vuxna som barn. PRINCIPPROGRAM | 97

Ett solidariskt finansierat socialförsäkringssystem

ska finnas för att ge ekonomisk trygghet under livets

olika skeenden. Nivåerna på ersättningarna ska utformas så att den enskilde stimuleras att delta i åtgärder som leder till så god hälsa som möjligt och återgång till

arbetslivet.

Det finns tydliga samband mellan kostnaderna för

socialförsäkringarna, hälso- och sjukvården, arbetslivs

rehabiliteringen och kommunernas socialtjänst. För en

effektiv användning av de samlade resurserna bör finan

siell och organisatorisk samordning ske mellan dessa

verksamheter. På så sätt kan de offentliga resurserna

användas på ett optimalt sätt till insatser för vård och

rehabilitering.

Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö. Insatser för

att stödja barn och ungdomar ska ske med utgångspunkt i FN:s barnkonvention och bygga på det nära nätverk som finns runt barnet. Samverkan mellan olika

huvudmän ska vara väl utvecklad.

Pensionssystemet ska utgå från den livsinkomst

den enskilde arbetar ihop och som utgör grunden för

den avgift som betalas in och den pension man får ut.

En solidariskt finansierad garantipension ska finnas

som skydd för den som inte kunnat arbeta ihop en rimlig pension. Pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från den enskildes val. Delning av pensionsrätt mellan

makar bör vara norm.

98 | PRINCIPPROGRAM

Alkohol och droger

Det alkoholpolitiska arbetet ska syfta till att minimera

alkoholskador genom en låg totalkonsumtion. Genom

generella och särskilda åtgärder som information, en

aktiv prispolitik, försäljningsmonopol och en restriktiv lagstiftning, skapas förutsättningar för att minska skadeverkningarna.

I det förebyggande arbetet ska insatser för barn och

ungdomar prioriteras. Det ska finnas åldersgränser för

inköp av alkohol och tobak. Återhållsamhet med alkohol ska gälla vid offentlig representation. Målet med narkotikapolitiken ska vara ett narkotika

fritt samhälle. Allt ickemedicinskt innehav och bruk av

narkotika ska vara förbjudet. Missbrukarvård ska inriktas på att bryta beroendet och ge förutsättningar för en ny drogfri livsstil. Vård och rehabilitering ska vara av

hög kvalitet och erbjudas och vara tillgänglig i hela landet. Den ska i första hand bygga på frivillighet. Tvångsvård ska användas restriktivt och endast där särskilda skäl finns. Frivilligorganisationers arbete med missbrukarvård är omistligt och ska stödjas. 4.3. Föreningsliv

Människan finner det naturligt att bilda gemenskaper

och sociala nätverk för att ta ansvar för sig själv, för

de sina och för sina och andras livsvillkor. Ett vitalt

civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engage-

PRINCIPPROGRAM | 99

mang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund

innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det

främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan

generationer. Denna civila kultur är en förutsättning

för en levande demokrati, men även för samhällets

ekonomiska utveckling.

Idéburna eller intressebaserade organisationer som

vill ge röst åt särskilda grupper i viktiga frågor har starkt

bidragit till det välfärdssamhälle vi har idag. Det är viktigt att politiker och offentliga tjänstemän inser att ideella organisationer är fristående från den offentliga sektorn och att de i första hand är till för att uppfylla organisationens mål. Det innebär inte att de saknar samhälleliga mål för sin verksamhet. Tvärtom är det viktigt att det sociala kapital som ideell verksamhet utgör också

knyter an till demokratiska värden och att de vill medverka till förbättrade livsvillkor utifrån sina syften. Ideell verksamhet ska prioriteras framför kommersiella intressen vid utformningen av statens och kommunernas fritidspolitik. Gåvor till ideella organisationer bör vara skattebefriade. Det offentliga stödet ska i första hand inriktas mot barn- och ungdomsverksamhet. Vid utformningen av stödet är det viktigt att bevaka att flickor och pojkar ges likvärdiga förutsättningar för fritidsaktiviteter.

100 | PRINCIPPROGRAM

Hälsa, motion och olika former av idrott ska främjas och stödjas av kommunerna. Idrotten är en av våra största folkrörelser som bidrar till god livskvalitet för

många människor. Värdegrundsarbetet som bedrivs

inom idrotten är viktigt och bidrar till gott kamratskap

och utveckling för den enskilde. Elitidrotten är en inspirationskälla för den breda idrottsverksamheten och måste ha rimliga villkor för att fungera. Grunden för

idrotten som folkrörelse utgörs dock av många enskildas ideella insatser vars främsta syfte är att ge en bra fritidsaktivitet för barn och ungdomar. Det är viktigt att

motverka elitism i tidiga år inom idrottsrörelsen.

4.4. Boende och samhällsbyggande

Att ha någonstans att bo är ett grundläggande behov

hos människan. Stat och kommun måste därför trygga

bostadsförsörjningen åt alla, i olika åldrar och med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Inte minst för barn och unga är en god boendemiljö av största vikt.

Lågavlönade barnfamiljer, pensionärer och studerande måste ges möjligheter till en god bostadsstandard. Människans rätt att bestämma över sitt liv måste

också prägla bostadspolitiken. Eftersom många vill

äga sitt hem och det personliga ägandet är positivt för

ett gott förvaltande av bostaden, är det angeläget att

ge dem som så önskar möjlighet att äga sin bostad.

PRINCIPPROGRAM | 101

Alla kommer dock inte att vilja eller ha möjlighet att

under alla skeden i livet äga sin bostad. Det är därför

viktigt att lagstiftning utformas rättvist med hänsyn

till olika slags boendeformer. Strävan bör vara att det

i alla stadsdelar och bostadsområden ska finnas varierande upplåtelseformer, för att därigenom få till stånd en naturlig blandning av åldrar och människor med

olika bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Därigenom motverkas etnisk, social och ekonomisk segregation. Människans närmiljö är av stor vikt för vårt psykiska och fysiska välbefinnande. En trygg och estetiskt tilltalande närmiljö är viktig för att vi ska må väl och

utvecklas i positiv riktning. Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer. Bostäder och samhällsplanering påverkar i hög

grad och under lång tid vår livsmiljö. Därför är det av

stor vikt med en arkitektur och stadsplanering som

skapar bestående värden och är hållbar i begreppets

fulla bemärkelse. Utmaningen är att klara hållbarhetsbegreppets tre dimensioner samtidigt; social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Att bygga ett samhälle där alla trivs och känner delaktighet och trygghet kräver en vision om det goda 102 | PRINCIPPROGRAM

samhället. Denna vision innebär att allt samhällsbyggande ska ske utifrån människans behov av de små gemenskaperna. Därför bör planeringen på alla nivåer alltid ske utifrån vad som är bra för små gemenskaper,

och hur sådana gemenskaper främjas. Ett sådant synsätt medför att man vid bostadsområdesplanering skapar utrymmen för människor att mötas i små gemenskaper och skapar ett småskaligt och greppbart boende även för de minsta av våra medborgare – barnen. För

att främja umgänge över generationsgränserna bör

flergenerationsboende underlättas. Särskild hänsyn

måste också tas till äldre och till personer med funktionsnedsättning.

Det är viktigt att de invånare som är berörda av en

plan får komma in med sina synpunkter så tidigt som

möjligt i planprocessen. Inför planbeslut ska konsekvensbeskrivningar göras, som beskriver hur olika delar av samhället påverkas. Det gäller såväl människor i olika skeden av livet och med olika förutsättningar

som miljö och kulturvärden. Men planprocessen måste också präglas av effektivitet och god serviceanda gentemot de aktörer som vill bygga och utveckla stad

och landsbygd.

Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska hanteras

varsamt så att de på bästa sätt bevaras för framtiden,

men ett riksintressesystem och strandskyddsregler får

inte skapa onödiga hinder för bostadsbyggande och

PRINCIPPROGRAM | 103

människors möjlighet att nyttja sin egendom. Strandskyddsregler ska tillämpas lika där förutsättningarna är lika.

En god framförhållning i samhällsplaneringen minskar behovet av att tvångsinlösa mark. Expropriation – tvångsinlösen – är en kränkning av äganderätten och bör

tillämpas endast i undantagsfall. Planeringen bör också

inriktas på att bygga och utforma samhällena så att trygghet främjas samtidigt som brott förebyggs och försvåras. En god fysisk uppväxtmiljö bör betonas som viktig

faktor inom bostadspolitiken. En bra bostad och en god

närmiljö är av grundläggande betydelse för välfärden.

Boendet ska underlätta gemenskap och ett aktivt vardagsliv.

Kommunerna ska ha det sociala ansvaret för att

trygga bostadsförsörjningen för sina invånare. Krångel

och onödiga regler får inte stå i vägen för en kommun

att leva upp till sitt ansvar eller för enskildas möjligheter att utveckla sitt boende. Att ha ett hem tillhör människans mest grundläggande behov. Boende kan därför inte jämföras med vilken vara eller tjänst som helst. Någon form av hyresreglering som skyddar de boende från oskäliga hyreshöjningar bör finnas. Ett lagstadgat besittningsskydd ska finnas. Boende ska ha reella möjligheter att påverka sin boendemiljö och sina boendekostnader genom medansvar och inflytande. Möjlighet ska finnas att 104 | PRINCIPPROGRAM

välja, inte bara mellan olika upplåtelseformer och olika

storlekar, utan också mellan bostäder med varierande

standard. Möjligheter till kollektivt boende i olika former bör finnas. Hyresgästens önskemål och synpunkter bör beaktas vid ombyggnader av flerfamiljshus. Samtidigt måste fastighetsägarens möjlighet att få betalt för gjorda investeringar tillgodoses.

Beskattningen av fastigheter får inte stå i konflikt

med äganderätten eller med skatterättsliga principer

som skatt efter bärkraft och likabehandlingsprincipen.

Småhus och bostadsrätter är i första hand inte en kapitalplacering, och ska därför inte beskattas som om huset eller bostadsrätten genererar en löpande beskattningsbar avkastning. Miljöanpassad arkitektur spelar en viktig roll för

målet att uppnå en hållbar utveckling. Återvinningsbara och hälsodeklarerade byggmaterial, användning av förnyelsebar energi och resurseffektiva lösningar är

viktiga strategier för att minska byggandets miljöpåverkan. Bostäders belastning på miljön ur ett livscykelperspektiv ska beaktas. Bostäder måste också planeras så att de ger utrymme för kretsloppsanpassade lösningar, som källsortering av avfall. Inomhusmiljön behöver särskilt uppmärksammas i offentliga lokaler som skolor och gruppboenden men också i egna hem och hyres bostäder.

PRINCIPPROGRAM | 105

4.5. Integration och migration

Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle,

som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar,

språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar

varandra.

Ett mångkulturellt samhälle fungerar inte utan en

gemensam etisk grund som respekteras av både majoritetsbefolkning och minoritetsgrupper. En del av denna etiska och historiska grund är just respekten för andra individers och folkgruppers värde och särdrag.

Den som har stark egen identitet och kunskap om sin

egen historia har bättre förutsättningar att vilja och

våga möta det annorlunda och främmande.

Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället är viktiga nycklar till integration. I det civila samhället möts människor med olika bakgrund, kontakter knyts, personer utvecklas i gemenskap och får möjlighet att känna samhörighet. Sådant underlättar en väl fungerande integration.

Utgångspunkt för integrationspolitiken är att ge

människor förutsättningar att kunna ta ansvar för sitt

eget liv. Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar, men inte planera och ta kontroll 106 | PRINCIPPROGRAM

över människors liv. Det offentliga ska sträva efter goda

levnadsvillkor för medborgarna samt skapa lika möjligheter för utveckling och förverkligande av livsprojekt. Integrationspolitiken ska präglas av ett medborgar

perspektiv. Medborgarna ska därför ha frihet och möjlighet att organisera sig efter eget önskemål, exempelvis kunna bilda egna sammanslutningar, starta förskolor och skolor. Detta stärker identiteten och gynnar integrationsprocessen. Sverige kan bäst verka för en generös och human

flyktingpolitik genom att samarbeta med andra stater.

Därför bör EU:s medlemsländer ha en gemensam och

generös flyktingpolitik, som tar hänsyn till människors

skyddsbehov och där humanitära skäl väger tungt.

Migrationspolitiken får inte leda till att familjemedlemmar skiljs från varandra. Utvisnings- och avvisningsbeslut som leder till familjesplittring ska inte fattas eller verkställas, såvida inte synnerliga skäl finns. Barnperspektivet ska alltid finnas med i migrations

ärenden.

För den som söker asyl i Sverige måste hela processen vara utformad så att rättssäkerhet garanteras den enskilde. Resurser för mottagande av flyktingar och för

utredning av deras situation ska vara tillräckliga för att

åstadkomma korta handläggningstider, rättssäkerhet

och effektiv hantering. Flyktingars och asylsökandes

hälsoproblem, fysiska såväl som psykiska, måste upp-

PRINCIPPROGRAM | 107

märksammas. Det är viktigt att seriös och tidig information ges om möjligheterna till stöd vid frivillig återvandring. Medlemmar i frivilligorganisationer som verkar

inom flyktingområdet men även andra med lämpliga

kunskaper ska kunna medverka i asylutredningar som

medborgarvittnen. Frivilligorganisationerna är också

viktiga vid introduktionen av flyktingar i den fortsatta

integrationsprocessen.

Invandrare ska garanteras goda möjligheter till

undervisning i svenska språket och om det svenska

samhället. Studierna bör vara individanpassade och

kombineras med praktik på arbetsplatser för att öka

möjligheten till integration i samhällsgemenskapen.

Människors vilja och förmåga till egenförsörjning ska

tas tillvara.

Skolbarn ska ges möjlighet till modersmålsundervisning för att kunna bibehålla god kontakt med sina föräldrars kulturella identitet och för att bredda den

språkliga kompetensen i Sverige.

Invandrare ska åtnjuta samma frihet som övriga

medborgare och ha rätt att bosätta sig var de vill, att utöva sin religion, lära sina barn sitt modersmål och för övrigt få utöva sina mänskliga rättigheter.

108 | PRINCIPPROGRAM

4.6. Utvecklingssamarbete och frihandel i en global

ekonomi

Det faktum att alla människor, var de än bor, har samma absoluta och okränkbara värde och att vi alla har ett ansvar för varandra utgör en stark motivation till den

solidaritet som är grundläggande i den kristdemokratiska ideologin. Människovärdet är universellt och kan därför inte relativiseras av geografiska gränser.

De globala klyftorna är med denna utgångspunkt oacceptabla. En friare världshandel med rättvisare spelregler är en förutsättning för att klyftorna ska kunna minska. Bara då kan människor i de minst utvecklade länderna

med egen kraft resa sig ur fattigdomen. I denna process

kan långsiktigt utvecklingsstöd spela en viktig roll.

De övergripande målen för Sveriges utvecklingssam

arbete måste vara att hävda människovärdet, främja

mänskliga rättigheter och demokrati samt höja de fattigas levnadsnivå. Den enskilda människans situation måste vara i fokus för detta arbete. Måttet på utveckling

kan därför inte enbart vara förändringar på makroplanet.

Mänskliga rättigheter är både ett mål och ett medel

inom biståndet. Genom ökad delaktighet i samhället,

starkare civila samhällen och större spridning av makt

och resurser främjas förutsättningarna för en positiv

ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling liksom för en mer jämlik fördelning av resurserna. Fattigdomsbekämpningen är mångfacetterad, men

PRINCIPPROGRAM | 109

handlar ytterst om att ge möjlighet att få leva ett människovärdigt liv. Det innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet, stöd att utveckla en fungerande nationell hälso- och sjukvård, hushållning med naturresurser och omsorg om miljön, jämställdhet mellan kvinnor och män samt säkerhet, försoning och förebyggande av konflikt. I låg- och medelinkomstländer bär ofta kvinnor huvudansvaret för familjen och därmed de

tyngsta bördorna av fattigdomen. Därför ska kvinnors

situation prioriteras i utvecklingssamarbetet.

Arbetet för global utveckling kräver en helhetssyn på

relationerna mellan länder i behov av stöd och resursstarka länder. I denna helhetssyn ingår såväl uppbyggande av en fungerande statsförvaltning och rättssystem som investeringar och handel. Bland annat genom ökad inhemsk förädling av råvaror, bistånd och miljöfrågor. Bistånd i sig kan inte åstadkomma ekonomisk tillväxt, utan måste vara en komponent i en sammanhållen utrikespolitik till stöd för mänskliga rättigheter och fattiga länders utveckling. Utvecklingssamarbetet

bör framför allt inriktas på att överföra kunskap, och

att ändra regler och strukturer som hindrar fattiga länder att utvecklas.

Handels- och biståndspolitiken måste samverka

för att låg- och medelinkomstländers ekonomier ska

integreras på ett hållbart sätt i den globala ekonomin.

110 | PRINCIPPROGRAM

Det behövs handelsliberaliseringar för de produkter

som låg- och medelinkomstländerna är bäst på att producera. Tillgång till EU:s jordbruksmarknad är viktig för rättvisa spelregler för dessa länder.

Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på

givarnas tänkande, teknikval, ekonomiska system och

sociala strukturer, där höginkomstländer överför sina

livsstilar till länder i behov av stöd. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart. Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av

miljövänlig teknik.

Utvecklingssamarbete kan bidra till fredlig utveckling

och motverka konflikter. Stöd till mänskliga rättigheter

och demokrati kan effektivt bidra till att stabilisera nyblivna men ännu svaga demokratier. Det konfliktförebyggande biståndet är viktigt, liksom insatser för försoning och stabilitetsskapande i efterkrigsområden.

Det humanitära biståndet är en viktig del av det internationella biståndet. Det är framför allt vid katastrofer och i konflikter som människor lider, flyktingströmmar

uppstår och flest brott mot mänskliga rättigheter sker.

Internationella- och frivilligorganisationers resurser och

distributionssystem bör nyttjas, speciellt då biståndet,

på grund av väpnade strider eller diktaturregimer, inte

kan nå fram via officiella kanaler.

PRINCIPPROGRAM | 111

Det slutliga målet med internationellt bistånd är att

det en dag inte längre ska behövas. För att stödja den

nationella biståndsviljan är det lämpligt att fastställa

en biståndsnivå som gäller såväl i låg- som högkonjunktur. Sverige bör ge minst en procent av BNI i internationellt bistånd. Utöver detta bör staten på olika sätt främja människors frivilliga engagemang och gåvo

givande till biståndsändamål.

Det måste finnas tydliga instrument för styrning,

samordning och uppföljning av biståndet. Oberoende

utvärderingar av biståndet ska ske. Detta gäller även

för de multilaterala organisationer genom vilka en stor

del av det svenska biståndet går.

4.7. Mänskliga rättigheter i utrikespolitiken

Människovärdet ska stå i fokus och arbetet för att skydda och värna mänskliga fri- och rättigheter ska vara ett huvudmål för utrikespolitiken. Begreppet mänskliga

rättigheter bygger på tesen att den enskilda människan

ska värnas mot övergrepp i alla olika kulturer och religioner i världen. Mänskliga rättigheter reglerar varje persons rättigheter mot staten, och statens förpliktelser mot varje person.

Svensk utrikespolitik ska främja fred, frihet, demokrati och utveckling samt mänskliga rättigheter, förståelse och försoning. Det är viktigt att diskussionen om mänskliga rättigheter präglas av förståelse för kultu

112 | PRINCIPPROGRAM

rella olikheter likaväl som den står fast vid universellt

gällande principer. En viktig del av den internationella politiken är tanken om försoning mellan folkgrupper och tidigare fiender.

Om de mänskliga rättigheterna ska stärkas måste

efterlevandet av internationella förpliktelser garanteras. Därför måste FN:s ställning skyddas och stärkas, liksom olika internationella domstolar och rättssystem

inom FN-systemet.

I främjandet av mänskliga rättigheter ska i första

hand positiva verkningsmedel användas, som till exempel finansiellt stöd, samarbetsprojekt, samtal och dialoger för att främja mänskliga rättigheter. Som en sista utväg kan bojkott och sanktioner bli aktuella.

En dialog om mänskliga rättigheter bör även föras

bilateralt med enskilda länder. Även utvecklingssamarbetet ska baseras på respekt för mänskliga rättigheter. Detta ställer krav på biståndet, både när det gäller samarbetsformer och olika typer av stöd. Det rättighets baserade humanitära biståndet är centralt i det internationella arbetet. Den principiella utgångspunkten är att flyktingar, de drabbade och mest utsatta i konflikter,

har rätt till hjälp och skydd.

Internationella organ som Världshandelsorganisationen WTO, Internationella valutafonden IMF, Världsbanken/World Bank och de regionala utvecklings bankerna måste också ställa höga krav på respekt för

mänskliga rättigheter i sin verksamhet.

PRINCIPPROGRAM | 113

Förhållandet mellan näringslivet och mänskliga rättigheter kommer i fokus genom globaliseringen. Denna process ökar förutsättningarna för opinionsbildning och

information i de mänskliga rättigheternas tjänst. Därför

är det viktigt att förstärka de globala etiska koderna för

näringslivet. I en globaliserad värld är det inte längre

enbart staten som har till uppgift att främja och garantera respekten för de mänskliga rättigheterna. Alla enskilda människor och globala aktörer, som internationella organisationer och multinationella företag, har ett ansvar för sina medmänniskors situation.

114 | PRINCIPPROGRAM

PRINCIPPROGRAM | 115

KAPITEL 5. Ett medmänskligt samhälle

ETT GOTT SAMHÄLLE kan inte förverkligas utan en väl

fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Den historiska erfarenheten visar att marknadsekonomin är den bästa metoden för att skapa en god samhällsekonomi. Erfarenheterna efter kommunismens sammanbrott visar också att ett samhälle utan enskilt ägande förlorar en avgörande drivkraft för ett

gott förvaltarskap. Marknadsekonomin bygger på att

människor enskilt eller i olika former av samverkan

fritt kan äga, förvärva och förvalta egendom och företag. Den ger människan valfrihet och utlopp för sin kreativitet. Därigenom skapas grunden för ökat välstånd och för en solidarisk välfärdspolitik. Marknadsekonomins civilrättsliga grundvalar är

frivilliga och ofta informella avtal mellan självständiga

aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är

viktiga fundament. De förbättrar ekonomins funktionssätt genom att det sänker kostnaderna för att sälja och köpa – transaktionskostnader – och leder till ökad effektivitet. Den kristna etiken spelar därför en avgöran- 116 | PRINCIPPROGRAM

de roll för att åstadkomma en effektiv marknadsekonomi.

Marknadsekonomin är inte i sig själv tillräcklig för

att skapa ett gott samhälle. Den kan aldrig ensam skapa en rimlig inkomstfördelning. En god ekonomisk utveckling förutsätter också hög sysselsättning, hög utbildningsnivå och jämn resursfördelning. Marknadsekonomin måste bygga på förvaltarskapets principer som betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor,

efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Detta leder till ett ödmjukt förvaltande av de ekonomiska tillgångar som finns tillgängliga och en strävan efter ett långsiktigt perspektiv i den ekonomiska politiken. En ekonomi präglad av inflation och spekulation, ansvarslöshet och egoism, är därför motsatsen. Informationstekniken som bidrar till allt snabbare informationsflöden ökar också risken för ett oövertänkt och kortsiktigt beteende. Förvaltarskapets principer

måste därför genomsyra ekonomins spelregler och

övervakande myndigheter liksom de enskilda aktörernas medvetande.

Förvaltarskapsprincipen innebär inget passivt bevarande, utan ett ansvarsfullt brukande och förädlande av tillgångarna. Ekonomisk utveckling som skapar resurser för att åstadkomma en bättre livssituation för

alla människor är därför en viktig uppgift för den ekonomiska politiken. Men ekonomisk utveckling får inte ske PRINCIPPROGRAM | 117

genom ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig arbetskraft

eller miljö. En hållbar ekonomisk utveckling kan endast

erhållas om ansvaret för miljö och människor är en in

tegrerad del av den ekonomiska politiken.

I det ekonomiska livet måste finnas insikt om att

beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå

och om människans behov av små nära gemenskaper.

Därför är löntagarnas inflytande viktigt samt att arbetslivet organiseras i små grupper där ansvarstagande och helhetssyn uppmuntras medan anonymitet motverkas.

Det är också angeläget att det personliga ägandet uppmuntras på bekostnad av det institutionella ägandet. Välfärdssystemen ska utformas så att de stödjer familjer och personer och samtidigt främjar valfrihet, mångfald och personligt ansvar. Samhällsplaneringen ska präglas av en målmedveten strävan mot ett decentraliserat samhälle.

Ett gott samhälle byggs således utifrån en marknads

ekonomi baserad på grundläggande etiska värden och

principer styrd av sociala och ekologiska hänsyn.

5.1. Social marknadsekonomi

Samtidigt som den fria marknadsekonomin är en självklar utgångspunkt, kan ingen marknad existera i ett vakuum. En marknadsekonomi behöver ordning och regler för att kunna fungera väl. En sådan ordning uppstår inte spontant utan behöver en personalistisk människosyn och grundläggande värden. Det samhällsekonomis- 118 | PRINCIPPROGRAM

ka målet ska vara att skapa en till alla delar god livsmiljö

för människorna. Men ekonomisk utveckling får inte

mätas genom ett snävt tillväxtbegrepp. Ekonomisk utveckling innebär istället tillväxt av den totala nationalförmögenheten. I nationalförmögenheten räknas miljö och naturresurser, de mänskliga resurserna, produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar. En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell

välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter

och påverkan på människans hälsa och förmåga. Den

ekonomiska politiken ska främja en uthållig tillväxt av

den totala nationalförmögenheten. Endast med detta

synsätt kan förvaltarskapet förverkligas och verklig välfärd utvecklas.

En oreglerad marknadsekonomi riskerar att leda till

miljöförstöring. Det beror på att vissa naturresurser kan

utnyttjas gratis, eller till ringa kostnad, trots att de representerar stora värden. Miljöpolitiken ska bygga på principen att förorenaren ska betala för de miljökostnader som uppstår. Ekonomiska styrmedel och stöd ska användas för

att skapa ekonomiska motiv att agera miljövänligt för såväl konsumenter som producenter. Ett nära samarbete med näringslivet är en viktig del i detta arbete.

Nationalräkenskaperna bör utöver ekonomiska

mått också bestå av mått på livskvalitet som baseras

på miljömässiga och sociala kriterier. Marknadsekonomin ska, för att bidra till en god välfärd för alla, kombineras med en socialt ansvarsfull politik som ger alla PRINCIPPROGRAM | 119

människor likartade förutsättningar och ser till att det

sociala skyddsnätet fungerar i olika skeden av livet.

Välfärdspolitiken ska vara generell i det avseendet att

den ska ge en grundläggande trygghet för alla. Socialförsäkringssystemen ska vara utformade så att alla får en rimlig trygghet vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada och pension. Inslag av försäkringssystem bör finnas för att undvika alltför stor andel skattefinansierade utgifter.

En social marknadsekonomi kräver fördelningspolitiska åtgärder som riktas till den som har störst behov av stöd och hjälp. Principen bör vara att ge alla likvärdiga förutsättningar. Skatte- och bidragssystemen måste utformas så att människors egen kraft och engagemang

uppmuntras, och att bidragsberoende motverkas.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen ska ge ett rimligt

anställningsskydd för arbetstagaren, samtidigt som arbetsgivaren ska ha goda möjligheter att leda och för dela arbetet och små företag ska ges möjlighet att växa

sig starka. En hög ambitionsnivå ska prägla lagar och

arbetet för bra arbetsmiljöer.

En central uppgift för den ekonomiska politiken är

att skapa sådana förutsättningar att alla människor har

tillgång till arbete. Det kan endast åstadkommas i en

ekonomi med god konkurrenskraft, gott företagsklimat

och stabiliseringspolitisk balans. Därför ska låg inflationstakt eftersträvas. Ett viktigt medel för att uppnå detta är en självständig riksbank med ett uttalat ansvar

120 | PRINCIPPROGRAM

att styra penningpolitiken så att ett stabilt penningvärde kan erhållas. Sparandet i den svenska ekonomin måste hållas högt genom hushållssparande och genom

återhållsamhet i de offentliga utgifterna.

En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter en

effektiv konkurrens, stabila institutioner och etiskt handlande. I annat fall hotas tilltron till marknadsekonomin. En väl fungerande offentlig sektor är en förutsättning

för att ett gott samhälle ska kunna skapas för alla. Den

offentliga sektorns verksamhetsformer ska så långt möjligt bygga på frånvaro av monopol. För att öka mångfalden, stimulera initiativtagande och effektivitet måste produktion av välfärdstjänster i enskild regi eller via stiftelser, kooperativ och ideella organisationer ges lika

förutsättningar som tjänster producerade i offentlig regi.

Politikernas uppgift är i första hand att ta tillvara

medborgarnas intresse. Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter. Den enskilde bör själv kunna välja utförare

inom ramen för det bistånd som beviljats. Övrig offentlig verksamhet, som inte är myndighetsutövning, bör upphandlas i konkurrens.

5.2. Skattepolitik och rättvisa

Syftet med skatter är att finansiera offentliga utgifter,

styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen. Samtidigt riskerar skatter att försämra ekonomins funktions- PRINCIPPROGRAM | 121

sätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. Strävan måste därför vara att skattesystemet är transparent och etiskt legitimt. Det bör också utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande. Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas

ut. Målet är att alla heltidsarbetande ska kunna leva på

sin inkomst. Studier och kompetensutveckling måste

löna sig. Skatte-, bidrags- och socialförsäkringssystemen ska sammantaget ta hänsyn till familjesituationen och försörjningsansvaret samt upplevas som rimligt av

medborgaren.

I en globaliserad ekonomi utsätts främst kapital

skattesystemet för konkurrens. Kapitalskatterna måste därför vara konkurrenskraftiga. Beskattning av inkomster, varor, tjänster, fastigheter, förmögenhet eller andra former av beskattning får inte urholka äganderätten och ska utformas enligt vedertagna skatterättsliga principer som skatt efter bärkraft och likabehandling. Skattesystemet ska även bidra till ett gott klimat för företagsamhet och främja eget ansvarstagande. Det

är dessutom viktigt att skattereglerna utformas så enkelt som möjligt för att därigenom underlätta för bland annat småföretagsamhet.

Nivån på mervärdesskatten bör i princip vara generell. En hög generell nivå på momssatsen medför dock att undantag kan behöva göras.

122 | PRINCIPPROGRAM

Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas

medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljö

påverkande utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet motverkas.

Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som

inte har ett tillräckligt skatteunderlag för att klara sina

lagstadgade skyldigheter mot kommunens invånare.

5.3. Kommunikationer

Förvaltarskapsprincipen innebär ett ansvar för medmänniskor och miljö, men också ett ansvar att utveckla och förvalta de tillgångar som vi har. För ett glest befolkat land som Sverige med stora naturtillgångar och en utvecklad handel är väl utbyggda kommunikationer av

största vikt. Ett väl fungerande system av vägar, järn

vägar, flygförbindelser, sjöfart samt tillförlitliga elektroniska kommunikationer med hög prestanda är en förutsättning för regional balans, ekonomisk utveckling och mänsklig kontakt. Det offentliga samhället har ansvar för trafiksystemens utveckling och dess infrastruktur. Själva trafiken bör bedrivas i konkurrens. Staten har ansvar för att investeringsnivån i kommunikationssystemens infrastruktur såsom vägar, järnvägar och elektroniska kommunikationskanaler hålls på en långsiktigt hög

nivå så att ekonomisk utveckling och regional balans

främjas, bland annat genom att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och utvidgade arbets- PRINCIPPROGRAM | 123

marknadsregioner. Ekonomiska och legala styrmedel

ska utformas så att de samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras. Cykeln är för många ett viktigt och dagligt transportmedel. Fördelarna med en cykelfrämjande infrastruktur är flera, till exempel miljömässiga och hälso främjande. Politiken ska lägga grunden för effektiva,

säkra och miljövänliga kommunikationer för invånare

och näringsliv i hela landet. Målet ska vara att respektive transportslag bär sina egna samhällsekonomiska kostnader.

Tillgång till bil är för många en förutsättning för att

kunna leva och verka oavsett var i landet man bor. Olika

fordonsslag är också medel för att förverkliga fritidsintressen och känna frihet. Samtidigt måste de negativa effekterna av vägtrafiken begränsas. Lastbilen utgör en nödvändig del av transportsystemet. Det bör dock eftersträvas att mer av godstransporterna i första hand sker med miljövänliga och energi effektiva transportslag. Ett välfungerande inrikesflyg

är nödvändigt i Sverige med dess långa avstånd. Staten

har ett ansvar att upprätthålla ett system av nationella och regionala flygplatser liksom regionalt betydelsefull flygtrafik som inte kommer till stånd på kommersiella grunder. Sveriges ställning som sjöfartsnation bör vara stark genom långsiktiga och konkurrenskraftiga

villkor. Sjösäkerheten ska prioriteras.

124 | PRINCIPPROGRAM

Trafiksystemet ska utformas med hänsyn till alla

godkända fordonsslag. Det ska präglas av tillgänglighet

och säkerhet, så att det även kan nyttjas av barn och

personer med funktionsnedsättning. Såväl trafikmiljön

som säkerhetsåtgärder ska formas utifrån ett sådant

helhetsperspektiv.

Kollektivtrafik

En väl utvecklad kollektivtrafik är av största betydelse

för ökat bostadsbyggande, utvidgade arbetsmarknadsregioner och en minskning av bilismens negativa miljö påverkan. Kollektivtrafiken med buss, spårvagn, tåg och

tunnelbana ska vara attraktiva resealternativ på en

marknad med konkurrens och långsiktiga spelregler.

Övergång till miljövänliga drivmedel, säkerhetsarbete

samt service- och kvalitetsutveckling inom kollektiv

trafiken ska stimuleras. Taxorna inom kollektivtrafiken

ska utformas så att de främjar kollektiva transporter

och en god resurshushållning.

Trafik och miljö

Transportsektorns stora beroende av fossila bränslen utgör en stor utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser. Alternativen till vägtransporter ska utvecklas, inte minst för arbetspendling. För att minska vägtrafikens utsläpp bör politiken nationellt och på EU-nivå understödja och påskynda utveckling, produktion och

PRINCIPPROGRAM | 125

användning av energieffektiva fordon och icke-fossila

drivmedel, genom stöd till forskning och med ekonomiska och legala styrmedel. Långsiktiga förutsägbara spelregler och villkor måste gälla för att näringsliv och

hushåll ska investera i nya produktionsanläggningar och

fordon.

Trafiken utgör också en belastning för människans

livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa negativa påverkansfaktorer måste minska för att inte lägga hinder i vägen för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och

annan stadsutveckling.

För att fördela trafiken bättre över tid och minska

trängsel ska kommunerna kunna besluta om införande

och utformning av trängselavgifter för biltrafiken.

Trafik och säkerhet

Det är viktigt med en nollvision för dödsfall och svåra

skador i trafiken. Ansvar för en säker trafik ligger både

på dem som utformar trafikmiljön, staten och kommunerna, men också på den enskilde trafikanten. Hastighetsbestämmelser ska anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter. Att köra med alkohol eller andra droger i kroppen ska

vara förbjudet på land, på vatten och i luften. Hårda säkerhets- och miljökrav ska ställas på transporter av olja och andra miljöfarliga produkter på land och till havs.

126 | PRINCIPPROGRAM

5.4. Företagande och näringsliv

Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en

förutsättning för det goda samhället och en god välfärd.

Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas

och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande,

där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut. De små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i cent rum för utformningen av näringslivspolitiken.

Det personliga initiativet utgör grunden för nyföretagande. Det är viktigt att initiativ och skaparkraft uppmuntras av samhället, till exempel genom utbildningssystemet och ett gott företagarklimat. Förvaltarskapsprincipen måste vara utgångspunkten för den politiska synen på näringsverksamheten. God förvaltning förutsätter närhet till beslut och delaktighet i ansvar. En väl fungerande ekonomi bör därför bygga på en hög grad av personligt ägande. Ett fungerande näringsliv förutsätter en marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av socialt och miljömässigt hänsynstagande. Statens roll i näringspolitiken är att övervaka att

lagstiftningen och en god etik upprätthålls på marknaden. Det är viktigt att de regler staten ställer upp för företagen är långsiktiga. Dessutom måste staten ta det

övergripande ansvaret för att likvärdiga villkor ska gälla

för olika företagsformer och företagande i alla delar av

landet och inte missgynnar små och medelstora företag

PRINCIPPROGRAM | 127

eller företagande i kvinnodominerade branscher. En

effektiv konkurrenspolitik motverkar oligopol, monopol och illojal konkurrens. Monopol och konkurrensbegränsningar får endast förekomma undantagsvis, exempelvis av folkhälsoskäl.

Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel,

det vill säga syfta till att skapa goda förutsättningar för

företagande över hela landet. Byråkrati och krångliga

regler ska motverkas. Direkta företagssubventioner avvisas. Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv. Skattesystemet ska vara sådant att vinster kan genereras samtidigt som sparande i det egna företaget uppmuntras. Skattesystemet ska vara så utformat att det främjar tillgången till riskvilligt kapital för nya och växande företag. Skatteregler ska utformas så att generationsskiften i företagen underlättas. Staten bör främja nyföretagande genom att skapa ett

gott klimat för innovationer samt produkt- och marknadsutveckling. De offentliga organen bör medverka till att nödvändigt riskkapital finns tillgängligt, inte minst för

mindre företag och i regioner med svag kapitalbildning

och sysselsättningsproblem.

En fungerande marknadsekonomi kräver aktiva

och välinformerade konsumenter samt effektiva rättsliga spelregler. En väl utbyggd konsumentinformation är nödvändig. Fria och självständiga konsumentorganisationer ska uppmuntras. Vilseledande och diskrimine- 128 | PRINCIPPROGRAM

rande reklam och i övrigt aggressiva marknadsföringsmetoder ska motverkas.

Ett starkt bidrag till Sveriges ekonomiska välstånd

har exempelvis varit handel med råvaror och tjänster.

Internationaliseringen av ekonomin förstärks inte minst

genom utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin.

En politik utformad för den moderna ekonomin

måste omfatta såväl satsningar på utbildning som åtgärder för att förbättra den miljö inom vilken kunskap ska kommersialiseras och spridas. Sverige måste därför

ligga i främsta ledet när det gäller satsningar på forskning och utbildning. Dessutom måste spelreglerna utformas på ett sätt som tar vara på det kunskapskapital som finns i det svenska samhället. Det är viktigt att skattepolitiken utformas på ett sådant sätt att den inte

driver människor och företag ut ur landet.

5.5. Arbetsmarknad

I arbetslivet ges möjlighet att delta i ett aktivt förvaltarskap där var och en i olika arbetsuppgifter brukar, bevarar och utvecklar mänskliga förmågor och materiella resurser. Ett gott förvaltarskap innebär också att alla

människors unika karaktär, kapacitet och förmåga tas

tillvara och möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor på en arbetsplats. Arbetet är således viktigt för människans möjlighet att utveckla sin identitet. PRINCIPPROGRAM | 129

Den enskilda människans värde förknippas ofta

mycket starkt med innehavet av ett traditionellt förvärvsarbete. Detta är både ett farligt och felaktigt synsätt. Farligt därför att den som blir arbetslös känner sig värdelös, felaktigt därför att människans absoluta

och okränkbara värde ligger i det faktum att hon är en

människa, inget annat.

I människans natur ligger ett behov av att få känna

gemenskap med andra, ta eget ansvar och utvecklas som

person. Aktivt arbete och engagemang, oavsett om det är

organiserat förvärvsarbete eller annan form av meningsfullt ansvarstagande för familj, vänner eller andra medmänniskor, är därför av största vikt. Förvärvsarbetet har en särställning, eftersom det

är en organiserad form av samhällsinsats och ger varje

person ekonomiska möjligheter att ta ansvar för sig

själv och sina närmaste. Förvärvsarbetet innebär också stora möjligheter till personlig utveckling, arbets gemenskap och sociala kontakter. I den meningen är

arbetslöshet ett slöseri med mänskliga resurser. Därför är full sysselsättning ett viktigt politiskt mål. En förutsättning för god sysselsättning är att det svenska

näringslivets konkurrenskraft upprätthålls gentemot

omvärlden. En långsiktig och stabil ekonomisk politik i

samspel med en aktiv arbetsmarknadspolitik är därför

nödvändig för att skapa ett gott samhälle där alla får

möjlighet att delta i samhällsbyggandet.

130 | PRINCIPPROGRAM

Personliga och sociala problem blir ofta en följd

vid långvarig ofrivillig arbetslöshet eftersom alla män

niskor behöver känna sig efterfrågade och behövda. Ett

arbete är för de flesta av största vikt för en god livskvalitet. Den ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling och ett dynamiskt näringsliv.

Med fler sysselsatta kan fler försörja sig själva och därmed få mer makt över sitt liv. Med fler sysselsatta skapas också resurser för att värna välfärdssystemen så att de som bäst behöver samhällets stöd också kan få detta.

Därför är tillkomsten av nya jobb den i särklass viktigaste fördelningspolitiska frågan. Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå från

subsidiaritetsprincipen. Det vill säga att det en lägre

nivå klarar av på ett ändamålsenligt sätt ska inte högre

nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska vara

subsidiär på så sätt att samhällets insatser ska vara

stödjande när så krävs, dock utan att skada ordinarie

arbetsmarknad.

Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar

är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle för

att tillvarata löntagarnas rättigheter och intressen och

skapa effektiva samarbetsformer mellan arbetsgivare

och arbetstagare. Det goda företagandet ska vara så utformat att såväl kapital- som arbetsinsats berättigar till inflytande och medbestämmanderätt. En positiv samverkan grundad på ömsesidigt förtroende mellan alla i ett företag ska eftersträvas.

PRINCIPPROGRAM | 131

För att uppnå en lönebildning som medverkar till

låg inflation och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv bör det svenska förhandlingssystemet vara decentraliserat. Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter. En klar rollfördelning ska upprätthållas mellan dessa och staten. Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas. Uppbyggande av företagsvisa vinstdelningssystem med individuell

anknytning bör uppmuntras.

Ett väl fungerande utbildningssystem som skapar

goda förutsättningar för kompetensutveckling under

hela yrkeslivet är av allra största vikt för att värna sysselsättningen på lång sikt. För att underlätta för den enskilde och för familjer

ska det finnas goda möjligheter att arbeta lite mindre

under vissa skeden i livet.

Långtidsarbetslöshet ska bekämpas kraftfullt. Det

bör finnas en mångfald av aktörer som agerar arbetsförmedlare. Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas för att inte minst ungdomar ska kunna få yrkes- och

arbetslivserfarenhet.

God anställningstrygghet för alla arbetstagare ska

eftersträvas. Lagstiftning om anställningsskydd ska

skapa rimlig trygghet för de anställda utan att leda till

omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden. Den enskildes trygghet ska i största möjliga utsträckning tillgodoses vid nedläggning och omlokalisering av verksamhet. För att garantera alla som blir arbetslösa en 132 | PRINCIPPROGRAM

grundläggande ekonomisk trygghet ska en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring finnas. Arbetslöshetsförsäkringen bör finansieras med egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Lika lön för likvärdigt arbete och jämställda lönevillkor för kvinnor och män ska gälla. Pensionsåldern bör vara flexibel.

Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas. Stat och kommun bör föregå med gott exempel bland annat då det gäller att anställa

människor med funktionsnedsättning, äldre, invand

rare och personer som är i behov av rehabilitering.

Mobbning på arbetsplatsen måste aktivt bekämpas.

Stora ansträngningar bör göras för att anpassa

lokaler, maskiner och utrustning, arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetstider till de anställdas behov och förutsättningar. Staten ska bland annat genom rådgivning, stöd och kontroll aktivt verka för en förbättrad arbetsmiljö. Ett väl fungerande arbetarskydd och god

arbetsmiljö ska ta hänsyn till såväl fysisk som psykisk

hälsa hos arbetstagarna.

5.6. Regionalpolitik

Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av

samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges

rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin

bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik. En väl utbyggd infrastruktur är ett av de viktigaste medlen för PRINCIPPROGRAM | 133

att skapa goda förutsättningar för hela Sveriges utveckling. De lokala och regionala förutsättningar som finns i form av naturresurser och människors kompetens och

kreativitet ska stödjas och främjas.

Regionalpolitiken ska medverka till att en god grund

för näringslivet i sysselsättningssvaga områden skapas

i första hand genom generella stimulansåtgärder. Dessa

insatser kan sedan kompletteras med riktade åtgärder.

Med hjälp av snabba och effektiva kommunikationer

och ett utvecklat utbildningssystem kan arbetsmarknaden vidgas. Arbetspendling, distansarbete och mänsklig kontakt som främjar ekonomisk utveckling kan då skapas. Ny teknik som skapar stora möjligheter till decentralisering av produktion och beslutsfattande ska tas tillvara.

En demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regio

nalpolitik förverkligas bäst genom att de folkvalda på

regional nivå själva ansvarar för utvecklingsplaneringen

av den egna regionen. Samtidigt har staten ansvar för att

den statliga servicen är tillgänglig i hela Sverige.

Målet är att hela Sverige ska leva och att varje kommun och region ska vara ett fungerande samhälle, där människor kan få sina grundläggande behov av arbete

och service tillgodosedda.

Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd,

klimat och sociala omständigheter utjämnas.

134 | PRINCIPPROGRAM

5.7. Naturens näringar

Förvaltarskapsprincipen ska vara vägledande vid utformandet av en säker livsmedelsförsörjning. Produktionen av livsmedel är en basnäring som måste vårdas och utvecklas. Jordbrukspolitiken bör utformas så att den

skapar förutsättningar för närhet mellan producent och

konsument. Detta minskar behovet av långväga transporter. Försiktighetsprincipen vägleder beträffande genetiskt modifierade livsmedel. Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är

det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige

och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid

odling av energigrödor.

För en levande landsbygd är ett livskraftigt jordoch skogsbruk samt fiske och rennäring av central betydelse. De har även en stor betydelse för sysselsättning i näringar som förädlar och säljer råvaror. Bärkraftiga

familjejordbruk bör även i fortsättningen vara basen i

svenskt jordbruk. Även differentierat landsbygdsföretagande ska underlättas. Det är nödvändigt att dessa näringar ges likvärdiga konkurrensvillkor gentemot

andra länder.

Kultur betyder ursprungligen ”odling”. Det är nödvändigt att ta till vara den kultur- och miljöinsats som görs inom jordbruksnäringen. En övergång till mer

PRINCIPPROGRAM | 135

miljöanpassade och hållbara brukningsmetoder måste ske. Sverige bör ta till vara sina mycket goda förutsättningar för miljövänlig och säker produktion av hög kvalitativa livsmedel. Sverige ska aktivt verka för ett

mer miljöanpassat jordbruk inom EU.

Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning och boende i Sveriges norra inland och fjällvärld.

Den svenska fiskerinäringen måste ges förutsättningar att även i framtiden vara livskraftig. Den regionalpolitiska betydelsen av svenskt fiske är stor. Många i skärgården är direkt eller indirekt beroende av en väl

fungerande och livskraftig fiskerinäring. Fisket ska i

likhet med allt annat nyttjande av naturresurser ske

med hänsyn till förvaltarskapsprincipen. Det ska vara

långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart.

Ett alltför omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar endast i att tillgången sinar och att näringen på lång sikt dör ut.

Skogsbruket och den därmed sammanhängande förädlingsindustrin är sedan länge en viktig svensk basnäring. För att svenskt skogsbruk och skogsindustri

ska kunna utvecklas krävs övergripande långsiktiga och

hållbara spelregler som främjar såväl produktions- som

miljömål. Det är angeläget att dessa mål har samma prioritet och dignitet vid utformandet av den övergripande skogspolitiken.

136 | PRINCIPPROGRAM

PRINCIPPROGRAM | 137

KAPITEL 6. Framtidens samhälle

DEN SOM OROAR SIG för hur framtidens globala miljö

kommer att se ut saknar inte anledningar. Klimatförändringar, utarmningen av den biologiska mångfalden, skogsförstöring, minskade fiskefångster, kemikalier i

miljön, regional vattenbrist och övergödning är alla exempel på en utveckling som inte är hållbar. Samtidigt visar erfarenheter att det går att bryta en negativ trend.

Begreppet hållbar utveckling definieras ofta som en

utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Genom att betona generationsperspektivet återspeglar denna definition mycket väl en av de principer som är grundläggande för kristdemokraternas förhållningssätt till miljön, det vi kallar förvaltarskapsprincipen. Med detta menas att människan är förvaltare av – och inte herre över – skapelsen. Det ger oss människor ett speciellt ansvar. Vi ska agera med en

långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete. Det förutsätter

138 | PRINCIPPROGRAM

att vi förvaltar och inte på ett ansvarslöst sätt förbrukar ändliga resurser och naturvärden. Det förutsätter också att agerandet grundas på försiktighetsprincipen.

Med detta menas att om misstanke finns om hot eller

oåterkallelig skada på miljön, måste extra försiktighet

tillämpas.

Förvaltarskapet innebär inte ett passivt förhållningssätt utan är utvecklande och förädlande till sin karaktär. Människan kan därför ingripa och påverka naturen, men ska göra det på ett sätt som är långsiktigt hållbart och varsamt. Förhållandet till djuren ska präglas av förvaltarskap, så att djuren behandlas med respekt och omtanke. Det faktum att djur och människor inte har samma värde innebär inte att djuren skulle sakna värde.

Ansvaret, som är grundbulten i förvaltarskapsprincipen, är både personligt och gemensamt. Människan är en rationell varelse ansvarig för sina handlingar.

Hon kan själv göra medvetna val och utnyttja sin makt

som konsument för att ta tillvara både sina egna och

andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mind

re av ändliga resurser och ett personligt ansvar för

kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för

mänsklighetens långsiktiga överlevnad.

Samtidigt räcker det inte med bara individuella

beslut. Det behövs övergripande ramar och förutsätt

PRINCIPPROGRAM | 139

ningar som möjliggör och uppmuntrar en långsiktigt

hållbar livsstil. Miljöhänsyn behöver genomsyra alla

politikområden. Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras. Olika styrmedel, såväl informativa och regulativa som ekono miska, kompletterar varandra och kan användas var för

sig eller tillsammans beroende på verksamhetsområde.

Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt

färgad skattepolitik, miljöledningssystem och miljövänlig upphandling är exempel på strategiska instrument som ska användas. Substitutionsprincipen, som innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska

ersätta farliga, är också ett viktigt verktyg.

En marknadsekonomi utifrån ett förvaltarskapsperspektiv ger möjligheter att driva utvecklingen så att den blir hållbar. Att människor överutnyttjar vissa miljö

resurser har till stor del sin grund i så kallat marknadsmisslyckande. De kostnader som den enskilde individen eller företaget belastas med motsvarar inte de kostnader

som totalt sett uppstår i samhället. Många gånger har utnyttjandet av miljön uppfattats som gratis. Men om miljöns värde synliggörs och miljökostnaderna återspeglas i prissättningen, kan dessa beaktas i de beslut som tas av

producenter och konsumenter. Detta kan ske genom att

upprätthålla principen att förorenaren ska betala och att

beskattningen i högre grad ligger på natur- och miljö

resurser än på människors arbetsinsatser. Dessutom bör

det traditionella välfärdsbegreppet, beräknat som brut-

140 | PRINCIPPROGRAM

tonationalprodukten (BNP), kompletteras med miljö

räkenskaper för att synliggöra sambandet mellan ekonomi och miljö.

6.1. Naturresurser och miljö

Länge dominerades miljödebatten av oron för att vissa

ändliga råvaror skulle ta slut. Även om det fortfarande

är ett stort problem i vissa sammanhang har erfarenheterna visat att då tillgången på de ändliga råvarorna minskar så regleras det ofta med stigande priser eller

upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.

Men samma mekanismer finns inte då ”miljöutrymmet” minskar. Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft

samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom

över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.

För att motverka klimatförändring krävs krafttag för

att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som

transportsektorn. Förnyelsebara bränslen måste skatte

mässigt gynnas. Inhemsk produktion ska stimuleras.

För att minska avfallsmängden behövs en kretslopps

anpassad utveckling, bland annat genom ett utökat producentansvar. När producenterna får ansvar för avfallet PRINCIPPROGRAM | 141

ökar incitamenten att redan från början producera varor som går att demontera och återvinna. Avfallshantering ska främst utgå från att förebygga avfall, sedan följer återanvändning och materialåtervinning.

En livsstil som innebär ett slöseri med resurser är

inte långsiktigt hållbar. Därför måste vi bli mycket mer

effektiva i vårt resursutnyttjande. För att produktiviteten ska öka och mindre resurser användas behöver det också finnas drivkrafter till detta i alla delar av ekonomin. Det måste löna sig att investera i produktion och utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska

resursåtgången.

Miljön i ett internationellt perspektiv

De allvarligaste miljöhoten är globala eller storregio

nala. Därför är ett samarbete över nationsgränserna

nödvändigt och en av EU:s viktigaste uppgifter.

Människor i höginkomstländer kan med innovationer, prioriteringar och regleringar bryta sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning. Samtidigt driver efterfrågan i dessa länder ett resursutnyttjande som flyttas till länder med lägre välstånd. I låginkomstländer saknas ofta

nödvändig reglering och modern miljöteknik. Människor

i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög belastning på

lokala ekosystem som följd. Höginkomstländer som efterfrågar varor och produkter har ett ansvar att hantera denna situation, genom en rättvis handelspolitik och bistånd som möjliggör en utveckling i rätt riktning och tillgång till

142 | PRINCIPPROGRAM

miljöanpassad teknik för låginkomstländerna. En hållbar utveckling förutsätter också marknadsekonomi och demokrati. Inte någonstans har miljöförstöringen varit så

stor som i de länder där man tillämpat planekonomi. Ett

system som innebär att utsläpp medför kostnader bör finnas inom EU.

6.2. Naturvård, biologisk mångfald och djurskydd

Att slå vakt om den biologiska mångfalden är viktigt av

många skäl. Mångfalden är en förutsättning för ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. Av rent praktiska skäl är det också viktigt med mångfald då de areella näringarna nyttjar olika arter, liksom läkemedelsindust

rin och energiindustrin. Idag är det dessutom omöjligt

att förutse alla nya värdefulla framtida användningsom

råden. Vidare finns de rena estetiska värdena i form

av värdefulla kulturmiljöer och möjlighet till fritid och

rekreation. Det finns dessutom ett etiskt perspektiv som

innebär hänsyn till morgondagen.

Nationalparkerna är viktiga för att bevara vårt nationella naturarv åt kommande generationer. Men det är också viktigt att det finns stadsnära naturområden

av hög kvalitet och att allemansrätten bevaras så att

möjlighet till friluftsliv finns på nära håll för alla män

niskor. Även små grönytor i städerna fyller en viktig

funktion för människors hälsa och rekreation. Parker

fyller vissa behov och naturområden för fri utveckling

fyller andra behov.

PRINCIPPROGRAM | 143

Bevarande av den biologiska mångfalden kräver

både reservatsskydd i olika former och stor naturhänsyn i skogs- och jordbrukslandskapet. Markägarna är här en stor resurs, inte minst då det gäller att bevara

kulturlandskapet.

Våtmarker behöver bevaras och vid behov återställas,

skog behöver reservatsskyddas i tillräcklig omfattning

för att bevara den biologiska mångfalden. Det behövs ett

strand- och biotopskydd samt särskilda skyddsregler för

den fjällnära skogen. Ett strandskydd bör inte tillämpas

generellt utan användas i områden där det finns skäl för

det. Men det räcker inte bara med naturskydd. Internationella överenskommelser behövs för att begränsa utsläpp som leder till försurning och övergödning. Människan har ett ansvar att värna andra levande

varelser. Det innebär att människan ska ta väl hand

om de djur som hon har i sin vård och sörja för att

dessa djur får leva ett så naturligt liv som möjligt. Utgångspunkten för människans umgänge med djur bör vara, att så långt det är möjligt, undvika stress, smärta och skador för djuren. Vid djurhållning ska också djurens hälsa främjas och hänsyn tas till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov. Onödigt lidande ska inte förekomma, och djurförsök ska endast få förekomma i yttersta undantagsfall. Långväga djurtransporter ska undvikas i största möjliga utsträckning. Strikta regler för hur djuren ska behandlas vid transport ska finnas.

144 | PRINCIPPROGRAM

Människans ansvar omfattar också de vilda djuren.

De ska alltid behandlas med hänsyn till sitt behov av ett

naturligt liv.

6.3. Jakt, fiske och viltvård

Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den

biologiska mångfalden. Förutom att de för många män

niskor är en viktig del i rekreation och friluftsliv, är de

dessutom ett tydligt exempel på tillämpat förvaltarskap

av naturliga resurser. Viltvård är viktig för att undvika

sjukdomar, trafikolyckor samt skador på jordbruksgrödor och skog. Med utgångspunkt i ett principiellt stöd för den enskilda äganderätten och generationers erfarenhet av enskilt ägande av skogs- och jordbruksmark som garant för gott och långsiktigt förvaltarskap, bör

kopplingen mellan markägande och jakt- och fiskerätt

finnas. Samtidigt är det angeläget att det offentliga vidtar olika åtgärder för att bereda marklösa jägare tillgång till jakt på offentligt ägd mark. Det ska finnas livskraftiga stammar av våra fyra stora rovdjur: björn, lo, järv och varg. De ska förvaltas så att samexistens med andra intressen är möjlig. Det ska

också finnas möjlighet till skyddsjakt för att värna liv

och egendom. En långsiktigt hållbar rovdjurspolitik

måste utformas i samråd med den berörda landsbygdsbefolkningen.

PRINCIPPROGRAM | 145

6.4. Genteknik

Den moderna gentekniken är ett av de kraftfullaste

instrument till förändring som kommit i människans

hand. Rätt förvaltad kan den främja det gemensamma

bästa och en god samhällsutveckling. Utvecklingen går

snabbt när det gäller genteknik tillämpad på växter

och djur. Eftersom allt liv har samma byggstenar finns

också en oerhörd potential att påverka mänskliga celler och därmed mänskligt liv. Detta öppnar möjligheter till bland annat helt nya medicinska behandlingsmetoder men medför också nya etiska dilemman. Detta är inte något helt nytt. Det har funnits etiska problem

även inom traditionell avel långt innan den moderna

gentekniken blev aktuell. Skillnader är dels hastighet

och styrka på de instrument som nu är tillgängliga, och

dels att man nu kan göra genkombinationer som aldrig

skulle ha uppstått på naturlig väg. Eventuella misstag

och oförutsedda effekter får därför mycket större konsekvenser än tidigare. Det är viktigt att man går ytterst varsamt fram och att man i lagstiftningen kräver att

etiska hänsyn ska tas.

Gentekniken kan vara ett verksamt medel för att

kunna föda en växande världsbefolkning, men också för

att kunna bota mycket av mänskligt lidande. Gentekniken öppnar fantastiska möjligheter men kan även skapa hittills oöverblickbara problem som gör att stor försiktighet måste iakttas. Risken finns att grödor med ge- 146 | PRINCIPPROGRAM

ner som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel ska korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder.

Växt- och djurförädlingen kan också bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen av gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. Därför är en så bred genetisk bas som möjligt en form av försäkring inför en okänd framtid. Gentekniska förändringar i djurens arvsmassa, som till exempel skulle kunna innebära förändringar i utseendet eller reproduktionsförmågan, ska inte tillåtas. Utifrån förvaltarskapsprincipen måste försiktighetsprincipen vara rådande vid lagstiftning och tillståndsgivning inom genteknikens område.

Som konsument ska man ha möjlighet att undvika

produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer. En tydlig märkning, med möjlighet till kontroll och uppföljning måste därför finnas.

En förutsättning för att den biotekniska industrin

ska kunna växa och skapa värden för mänskligheten är

möjligheten att skydda äganderätten till uppfinningar.

Det handlar om ensamrätt att utnyttja en intellektuell

prestation, en uppfinning, inte om att äga liv, enskilda

gener eller organismer, växter eller djur.

Det är därför viktigt att upprätthålla den grundläggande skillnaden mellan upptäckt och uppfin- PRINCIPPROGRAM | 147

ning. Patent ska inte beviljas på rena upptäckter av till

exempel en gen, gensekvens eller ett enzym. Det som

existerar före forskning och genteknik är en del av det

gemensamma kulturarvet i vidare mening.

Teknik och etik får inte separeras. All forskning och

bioteknisk verksamhet inklusive patent och växtförädlarskydd ska ytterst syfta till mänsklighetens gemensamma bästa och måste utgå från och respektera alla människors absoluta och okränkbara värde. Varken

människan eller miljön får äventyras.

6.5. Energi

Sveriges energiförsörjning ska tryggas genom en långsiktig energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas. De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska

vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och

konkurrenskraft. Den negativa påverkan på hälsa, klimat

och miljö måste vara så liten som möjligt. Därför behöver

investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind,

sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara

energikällor. Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt

hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen.

Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet

i samma takt som den ersätts med förnybar energi. En

driftsäker kärnkraft kommer dock under överskådlig tid

att vara en viktig del av svensk elproduktion.

Energiskatter och regelverk behöver utformas med

148 | PRINCIPPROGRAM

hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas. Strävan ska vara att åstadkomma ett system som minimerar miljöbelastningen och säkerställer tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden.

Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan

drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande

påfrestningar på välfärd och sysselsättning. För att detta ska kunna vara möjligt krävs långsiktiga investeringar och att stora satsningar görs på energiforskning och energiteknisk utveckling.

Ett väl fungerande energisystem kräver att över

föringskapaciteten inom Sverige och till andra länder

är väl utbyggd, också för att möjliggöra svensk export

av klimateffektiv el. En öppen och internationell energimarknad med ökad konkurrens är till nytta för kunderna. Prisbildningen och marknadens funktionssätt behöver samtidigt hållas under kontinuerlig uppsikt av

berörda myndigheter.

Medvetna konsumenter får därmed större möjlig

het att välja energi och el som är producerade med

mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen

framåt. Energieffektivisering är ett lönsamt och effektivt

sätt att trygga energiförsörjningen och nå våra miljö- och

klimatmål. Det ger stora samhällsekonomiska vinster genom lägre kostnader för hushåll och företag, nya jobb, teknisk utveckling, innovation och hållbarhet.

allmänprevention

påverkan på

allmänhetens

rättsuppfattning;

straffets förebyggande/avskräckande verkan på

allmänheten,

jfr individualprevention

anarki

tillstånd utan

styrande makt; laglöshet, oordning

anarkism

den ideologi som

företräder anarki,

se anarki

anonymitetsskydd

rätt att förbli okänd,

då man exempelvis

lämnar uppgifter till

massmedia

areell näring

avser vanligen jordbruk, skogsbruk,

renskötsel eller

yrkesfiske

B

besittningsskydd

skydd i lagen för

hyresgäst mot att

tvingas flytta

beslutskompetens

rätt att fatta beslut

inom ett visst

område

betingelse

förutsättning

bilateral

som omfattar två

parter, vanligtvis

stater

bioteknik

bioteknik = kombination av biologi

och teknik, där i

första hand celler,

eller delar av celler,

används i tekniska

tillämpningar inom

bl. a. hälsovård,

jordbruk och miljö

biotopskydd

skydd och bevarande av hela livsmiljöer, biotoper,

som erbjuder lämpliga villkor för de

växter och djur

som lever där

C

CDI

Christian Democratic International.

Organisation bestående av kristdemokratiska partier från

hela världen.

centralisering

koncentration av en

verksamhet till ett

ställe

PRINCIPPROGRAM | 151

civil olydnad

brott mot lagen i

syfte att förändra

den

civilmotstånd

motstånd eller

kamp utan våldsamma metoder,

oftast mot fysiskt

överlägsen motståndare

civilplikt

tjänst inom totalförsvaret för den

som inte vill göra

militär värnplikt

civilrätt

rättsregler som rör

förhållandet mellan

enskilda personer

eller sammanslutningar/föreningar.

Motsats till offentlig

rätt, som gäller

det allmänna (stat,

kommun osv).

civilsamhälle/

civilt samhälle

samlande begrepp

för de grupperingar, föreningar och

organisationer som

existerar fristående

från staten och det

offentliga i övrigt

i ett demokratiskt

samhälle

D

decentralisering

uppdelning och

spridning av t. ex.

makt eller ägande

diametral

totalt motsatt

diktatur

samhälle där all

politisk makt finns

samlad hos en

envåldshärskare

eller hos ett litet

fåtal. Motsats till

demokrati.

diskriminering

orättvis särbehandling av individer

eller grupper

dynamisk

(i sammanhanget)

handlingskraftig,

energisk

E

ekosofism

filosofisk skola

som anser att allt

levande, människor,

djur och växter, hör

samman och har ett

egenvärde. Den av

människan opåverkade naturen befinner sig i ekologisk

balans. Människan

bör därför inte försöka påverka eller

göra några ingrepp i

naturen.

elitism

synsättet att de som

”vet bäst” ska

bestämma över

andra; gynnande

av en elit i samhället

empati (förmåga

till) inlevelse i andra

människors känslor

energigröda

odlade växter

avsedda som råvara

för utvinning av

energi

152 | PRINCIPPROGRAM

entreprenör

någon som skapar

ny affärsverksamhet

enzym

ämne som påverkar

biokemiska reaktioner i organismer,

utan att självt

förändras

EPP

European People’s

Party. Samarbets

organisation för

kristdemokratiska

och konservativa

partier i Europa.

etik

läran om männi

skors förhållningssätt till varandra;

läran om moral

etnicitet

tillhörighet till en

viss folkgrupp

etnisk

som gäller, tillhör

eller utmärker viss

folkgrupp

evidensbaserad

som grundar sig

på bevis

existentiell

ångest

tillstånd där man

inte kan finna

någon mening i

tillvaron

existentiella

frågor

frågor som rör

eller är avgörande

för människans

existens

expropriation

möjlighet för stat

eller kommun

att under vissa

förutsättningar

genom tvång, men

mot betalning,

överta (tvångsinlösa) någon annans

mark för ett allmänt

intresse, t. ex.

byggnation av väg,

sjukhus eller skola

F

fascism

antidemokratisk

nationalistisk

ideologi som hyllar

idén om den starke

ledaren och en stark

stat. Fascismen är

starkt förknippad

med den rörelse

som leddes av Mussolini i Italien före

och under andra

världskriget, men

är i dag även en allmän beteckning för

högerextremistisk

ideologi.

feodalt samhälle

hierarkiskt medel

tida samhällssystem, baserat på

trohetseder mellan

över- och underordnade, odemokratiskt men starkt

decentraliserat

finansieringsprincipen

(i sammanhanget)

principen om att

PRINCIPPROGRAM | 153

beslut som fattas

av staten, som

ökar/minskar

kommunsektorns

kostnader/intäkter,

ska regleras genom

ökning/minskning

av statsbidragen

folkbildning

undervisning i allmänbildande syfte

med vuxen målgrupp, ofta utförd

inom ramen för

studieförbund eller

ideell organisation

folkrätt

system av rättsregler som bestämmer

staters inbördes

rättigheter och

skyldigheter

fossilt bränsle

bränsle som utvinns

ur avlagringar i

berg- eller jordart.

De ekonomiskt

viktigaste fossila

bränslena är kol,

olja och naturgas,

jfr biobränsle.

fosterdiagnostik

undersökningar

som syftar till att

upptäcka missbildningar och sjuk

domar hos fostret

frihandel

handel mellan

länder utan tullar

eller andra hinder

frivård

kriminalvård

utanför anstalt

fördelnings

politik

del av politiken

som handlar om

hur fördelningen av

samhällets resurser

mellan människor

ska ske

fördrag

en mellan två eller

flera stater träffad

överenskommelse,

se konvention

författning

en samling

grundläggande

bestämmelser som

beskriver hur ett

land ska styras och

den offentliga makten utövas. Kan vara

oskriven eller nedtecknad i särskild

lag kallad grundlag

eller konstitution.

författnings

domstol

domstol som

prövar om lagar och

föreskrifter överensstämmer med

grundlagen eller

annan överordnad

lag

förnyelsebar

energi

energi som utvinns

från källor som

ingår i naturens

kretslopp. Exempel

på sådana energikällor är sol, vind

och vatten.

försvarsmateriell kompetens

förmåga och resurser att tillgodose

154 | PRINCIPPROGRAM

behovet av materiel

till försvarsverksamhet

förvaltarskap

att ansvarsfullt

bevara och bruka

resurser. Kan

gälla både de

egna personliga

möjligheterna och

den omgivande

naturens.

förädlings

industri

industri där en

råvara omarbetas

till en produkt

G

genetiskt

modifierad

med genteknik

utförd förändring av

genuppsättningen

hos en organism.

GMO = genetiskt

modifierad organism

gensekvens

sekvens av gener

eller basparens

grön skatte

växling

att skatter på

arbete sänks

medan skatter på

miljöfarliga utsläpp

och liknande höjs

med motsvarande

belopp

H

handels

liberalisering

borttagande av tullar

eller annat handelshinder

Hippokrates

grekisk läkare, ca

460-370 f Kr, kallas

läkekonstens fader

humaniora

humanistiska

(filosofiska, historiska och språkliga)

vetenskaper eller

läroämnen

humanism

klassiskt bildningsideal med inriktning

på vetenskaper som

retorik, etik, politik

ordningsföljd i

DNA (byggelement

i levande cellers

kromosomer)

genteknik

samlingsnamn för

alla tekniker som

används för att

undersöka, överföra

och modifiera arvs

anlag. Tekniken

gör det möjligt att

överföra gener som

mottagaren normalt

saknar.

globalisering

världsomspännande

ekonomiska, kulturella och politiska

förbindelser, möjliggjorda av framför

allt informationstekniken

grundlag

se författning

grundvärde

(i sammanhanget)

värdemässig utgångspunkt

PRINCIPPROGRAM | 155

och historia; åskådning som framhåller

människans värde

och förmåga att

utvecklas genom att

tillägna sig kultur

humanitär

som präglas av

respekt för männi

skans värdighet

och grundläggande

rättigheter

humanitär

intervention

att med militära

tvångsmedel blanda

sig i en stats inre

angelägenheter för

att förhindra grova

brott mot mänskliga

rättigheter

humanitärt

bistånd

bidrag och stöd i

nödsituationer och

långvariga kriser,

vanligtvis vid naturkatastrofer och

väpnade konflikter

huvudman

den som bär

huvudansvaret för

en verksamhet eller

institution

hybrid

växt eller djur som

har uppkommit

genom korsning

mellan arter med

olika arvsanlag

hyresreglering

regler för hur hyror

får tas ut

I

idéburen

vägledd av ideologiska utgångspunkter

IMF

International

Monetary Fund.

Internationella

valutafonden, som

bl. a. övervakar det

internationella

betalningssystemet.

incitament

något som stimulerar till viss

verksamhet

individual

prevention

straffnivåns förebyggande/avskräckande effekt på den

som fått straff, tänkt

att förhindra återfall

i brott, jfr allmänprevention

inflationstakt

genomsnittlig

prisökningstakt i

en ekonomi, vilken

påverkar penningvärdet

infrastruktur

fasta anläggningar

som utgör grunden

för ett lands försörjning, t. ex. vägar,

järnvägar, el- och

vattensystem

informations

teknologi

läran om informationstekniken

(IT). Ofta används

termen i stället för

156 | PRINCIPPROGRAM

integritet

(i sammanhanget)

okränkbar sfär; inre

moralisk resning

och auktoritet;

förmåga att handla

efter eget samvete

internationalisering

ökning av kontakter

och samarbete

av alla slag över

nationsgränser

K

kapitalbildning

process för

uppbyggnad av

realkapital, t. ex.

maskiner och

byggnader

kapitalistisk

som kännetecknar

ekonomiskt system

uppbyggt på privat

ägande av produktionsmedel i en

marknadsekonomi

kapitalplacering

förvaltning av finansiella tillgångar,

ordet ”informationsteknik”, dvs

om datateknik och

telekommunikation

i samverkan.

inkomst

spridning

skillnad i löner

innovation

uppfinning;

(teknisk) nyhet

institutionellt

ägande

då stat, kommun,

fond eller annan

institution är ägare.

Motsats till direkt

ägande, där en privatperson är ägare.

instrumentell

karaktär

(i sammanhanget)

avsaknad av moralisk grund

integration

(i sammanhanget)

process som leder

till att olika befolkningsgrupper kan

leva tillsammans

som t. ex. pengar

och aktier

kapitalskatt

skatt på kapital, förvärv av kapital eller

kapitalavkastning

(t ex aktieutdelning,

ränta)

kardinaldygd

en av de fyra

grundläggande

dygderna: praktisk

klokskap, tapperhet,

självbehärskning

och egenskapen att

vara rättvis; mer

generellt om mycket

viktig dygd

katolsk social

lära

Katolska kyrkans

officiella lära om

hur samhället bör

byggas upp, kristen

etik tillämpad på

sociala förhållanden

klasskamp

konflikt mellan

olika grupper av

samhällsmedbor

PRINCIPPROGRAM | 157

gare vilken bygger

på skillnader i

ekonomiska förutsättningar

kodifiera

utforma lag av

tidigare oskrivna

regler eller rådande

praxis, dvs. hur man

brukar göra

kollektiv

en grupp personer

som betraktas

som en helhet i

stället för individer;

gemensam om t. ex.

boende eller trafik

kollektivism

åskådning där

det gemensamma

intresset är vikti

gare än individens

kommersialisera

göra något till föremål för vinstgivande affärsverksamhet

kompetens

område

område som t. ex.

en myndighet

ansvarar för

komplementär/

alternativ

medicin

olika metoder att

behandla sjukdom

eller skada vid sidan

av den etablerade

läkekonsten (skolmedicinen)

konfessionell

som gäller religiös

bekännelse

konkurrens

politik

politik som motverkar olika former av

marknadsmonopol

eller -oligopol,

se monopol och

oligopol

konskvensbeskrivning

beskrivning av hur

ett beslut påverkar

t. ex. människor och

miljö

konsekvensetik

teori som hävdar

att man kan avgöra

huruvida en handling är rätt utifrån

dess konsekvenser.

Kontrast till plikt

etik, som innebär

att vissa handlingar

inte får begås även

om de får bättre

konsekvenser än

alternativen.

konstituera

(i sammanhanget)

utgöra det väsentliga i

konstitution

se författning

konstitutionell

monarki

statsform där monarkens befogenheter är inskränkta

av grundlagarna

och i huvudsak

innebär representationsuppgifter

158 | PRINCIPPROGRAM

konsumtionssamhälle

samhälle där

förbrukning och

konsumtion är ett

mål i sig, ”slit och

släng”

konvention

se fördrag

kooperativ

verksamhet som

ägs av och drivs

till förmån för

sina medlemmar,

andelsrörelse

kostnadseffektiv

som till sitt resultat

väl motsvarar

förväntningarna

och ekonomiska

resurser som satsats

kostnads

uppföljning

fortlöpande granskning av det ekonomiska utfallet för en

viss verksamhet

lagtrots

vägran att följa

lagen

laissez faireliberalism

tankeströmning

som hävdar att staten inte ska ingripa

inom näringslivet.

Företagen ska

sköta sig själva utan

regleringar.

legitim

som erkänns av

lagen; rättmätig,

berättigad

likabehandlingsprincipen

principen att

likartade objekt

ska behandlas på

likartat sätt

livsåskådning

sammanhållande

tankesystem som

svarar på de stora

frågorna, männi

skans grundläggande frågor om

meningen med

livet etc.

kritisk

rationalism

(i sammanhanget)

kritisk urskiljningsförmåga att avgöra

vad som är rätt och

fel i olika valsituationer

källsortering

den som ger upphov

till avfall sorterar

det själv i olika

behållare för olika

material, exepelvis brännbart,

komposterbart,

plast, glas, etc.

L

lagföra

dra inför domstol,

stämma, åtala

lagprövningsrätt

domstolars rätt att

pröva om en lag

överensstämmer

med grundlagen

eller strider mot

denna

PRINCIPPROGRAM | 159

lärlingsprogram

yrkesförberedande

gymnasieprogram

med praktisk inriktning, vilket omfattar

praktik hos företag

lönebildning

process där lönerna

bestäms, ofta mellan arbetsgivare

och fackförening

M

Magna Charta

fri- och rättighetsförklaring som kung

Johan utan land,

England, tvingades

underteckna 1215

och som begränsade kungens makt.

Har tolkats som

ett erkännande av

rättigheter till skydd

mot förtryck från

kungamakten.

makroi stor skala

maktdelning

den offentliga maktens uppdelning

mellan olika organ,

t. ex. styrande,

lagstiftande och

dömande makten;

fördelning av makt

mellan olika nivåer

t. ex. kommun,

region och stat

marknads

ekonomi

ekonomiskt system

som präglas av fri

konkurrens där

tillgång och efter

frågan styr produktion och priser

materialism

filosofisk strömning

som hävdar att

enbart det materiella och/eller inomvärldsiga verkligen

existerar; habegär

och prylfixering,

ensidig fokusring på

mateeriell välfärd

medborgarvittne

(civil)person som är

med vid polisförhör

för att intyga att allt

går rätt till, t. ex.

att inga otillåtna

påtryckningar sker

meddelarfrihet

grundlagsfäst rätt

att fritt meddela

uppgifter till massmedia. Innebär

också att myndigheter inte får eftersöka

uppgiftslämnaren.

mervärdesskatt

indirekt skatt på

konsumtion av

varor och tjänster.

Detsamma som

moms.

migrationspolitik

de medel som används för att hantera folkförflyttningar

inom och mellan

länder. Svensk

migrationspolitik

omfattar flykting-,

invandrings-,

integrations- och

återvändarfrågor.

160 | PRINCIPPROGRAM

miljöavgift

ekonomiskt styrmedel för att begränsa

miljöstörning,

avgift för utsläpp

av t. ex. svavel och

kväveoxider

miljögaranti

princip inom

EU-samarbetet

som garanterar att

befogade miljökrav

kan inskränka den

fria rörligheten

inom EU för en vara

eller tjänst

miljöräken

skaper

informationssystem

liknande nationalräkenskaperna

som systematiskt

beskriver sambanden mellan miljö

och ekonomi. Ger

underlag för kostnadsberäkningar av

miljöåtgärder och

miljöskador, analyser av miljöpolitik

och ekonomisk politik samt indikatorer

N

national

förmögenhet

tillgångarna minus

skulderna för alla

sektorer i samhället

national

räkenskaper

Nationalräkenskaperna (NR)

sammanfattar och

beskriver i form av

ett kontosystem

med kompletterande tabeller vårt

lands ekonomiska

aktiviteter och

utveckling

naturrätt

etiska och rättsliga

normer, som är

grundade i tillvarons ordning, nedlagda i människans

natur och begripliga

för människans

förnuft

neutralitet

opartiskhet, att

inte ta ställning för

över miljötillstånd

och uthållig utveckling.

momssats

nivå för mervärdes

skatten. Se mer

värdesskatt.

monopol

situation där ett

företag har en

ställning som leder

till att det utan

konkurrens kan

utöva en ekonomisk

verksamhet

multilateral

som omfattar fler

än två parter, vanligtvis stater

människovärdesprincipen

principen om att

varje människa

har ett okränkbart,

unikt och ett i förhållande till andra

människor likställt

värde

PRINCIPPROGRAM | 161

någondera parten i

t. ex. en konflikt

nyttoetik

se utilitarism

O

offentlig

förvaltning

ledning av statlig

och kommunal

verksamhet

offentlighetsprincipen

rätt till allmän insyn

i och kontroll av

myndigheternas

verksamhet genom

att var och en har

rätt att ta del av

deras handlingar

oligopol

marknad eller

prisbildning med

endast några få säljare, jfr monopol

organdonation

att skänka sina

egna organ för

transplantation till

annan person eller

forskning

OSSE

Organisationen för

säkerhet och samarbete i Europa

P

panteistisk

som präglas av

åskådningen att allt

är gud

personalism

filosofisk riktning

som hävdar att

människan är en

person med ett

absolut och okränkbart värde. Att vara

en person innebär

vidare att vara en

individ av förnuftig

natur. Med perso

nalismen följer

också att männi

skan är moraliskt

medveten samt har

ett naturligt behov

av gemenskap med

andra människor.

planbeslut

kommunala beslut

utifrån plan- och

bygglagen,

vilken innehåller

bestämmelser om

planläggning av

mark, vatten och

byggande

planekonomi

ekonomiskt system

där beslut om hela

landets produktion

fattas av en central

myndighet

planprocess

det förlopp som

leder fram till ett

planbeslut

pluralism

mångfald, t. ex.

kulturell och åsiktsmässig

portalparagraf

en lags allmänna

mål och syfte

162 | PRINCIPPROGRAM

positivistisk

rättstradition

rättsfilosofisk åsikt

att enbart den

fastlagda rätten och

därmed ett lands

lagstiftning har

moraliskt bindande

auktoritet,

jfr naturrätt

potential

förmåga, kapacitet,

resurser, inneboende möjligheter

praktisk

klokskap

kritisk urskiljningsförmåga att avgöra

vad som är rätt och

fel i olika valsituationer. Den främsta

av de fyra klassiska

kardinaldygderna.

preventiv

förebyggande

primär

det allra första/

grundläggande

påföljd

(i sammanhanget)

någon form av

bestraffning, t. ex.

samhällstjänst,

fängelse, böter,

skyddstillsyn

R

reformera

genomföra en

förändring för

att åstadkomma

förbättring

reformistisk

som vill genomföra

sociala reformer

utan revolution

regeringsformen

en av våra grund

lagar, se författning

regulativ

kontrollerande

rehabilitering

återanpassning av

sjuk eller handikappad person till

vardags- och/eller

arbetsliv

prispolitik

politiskt styrda

priser, oftast genom

s. k. punktskatter,

t. ex. alkohol- eller

energiskatt

producentansvar

att den som

tillverkar en vara

har ansvar för den

eventuella skada

eller det avfall varan

ger upphov till

produktivitet

förhållandet mellan

resultat och insatta

resurser, t. ex.

antalet producerade

mobiltelefoner per

arbetad timme.

proportionell

anpassad i förhållande till storlek

eller antal

public service

radio- och

TV-verksamhet

”i allmänhetens

tjänst” på uppdrag

av statsmakterna

PRINCIPPROGRAM | 163

relativisera

förneka att det finns

några absoluta

sanningar

renässans

(i sammanhanget)

pånyttfödelse, ny

period

representativ

demokrati

politiskt system i

vilket folkvalda personer representerar

medborgarna t. ex.

genom politiska

partier. Kontrast till

direkt demokrati,

där hela folket deltar i alla beslut.

resurseffektivitet

effektivt uttnyttjande av naturresurserna som medför

att uttaget av icke

förnyelsebara

resurser inte ökar

revision

förändring efter

grundlig genomgång; granskning av

bokföring, redovisning och förvaltning

i företag, förening

eller offentligt organ

riskvilligt kapital

pengar som någon

är villig att riskera i

satsning på en företagsidé vars framtid

är oviss. Om företagsidén slår väl ut

kan den som satsat

pengarna däremot

göra en vinst som är

mycket högre än vid

en riskfri placering

som t. ex. bank

sparande.

rådrum

tid att tänka efter

innan man utför en

viss handling

rättskipning

verksamheten

vid domstolarna

som upprätthåller

rättsordningen i

samhället

rättsordning

sammanhängande

system av rättsregler

rättspositivism

rättsfilosofisk åsikt

att enbart den

fastlagda rätten och

därmed ett lands

lagstiftning har

moraliskt bindande

auktoritet,

jfr naturrätt

rättssamhälle

samhälle baserat på

lag och rätt

rättssystem

se rättsordning

rättssäkerhet

den ordning som

skyddar den enskilde

mot godtycklig

maktutövning, dvs.

ser till att varje

medborgare har

frihet och beskydd

rättstradition

det sätt att se på lag

och rätt som under

lång tid varit utbrett

och dominerande

rättsväsende

samlingsbegrepp för

164 | PRINCIPPROGRAM

alla de myndigheter som har med

stiftandet av lagar

och upprätthållandet av dessa att göra

S

samhällstjänst

påföljd som innebär

att en villkorlig

dom kan kombine

ras med att den

dömde, med dennes

samtycke, får utföra

oavlönat arbete i

visst antal timmar

sanktion

(i sammanhanget)

straffåtgärd

segregation

åtskillnad mellan

befolkningsgrupper

utifrån t. ex.

rastillhörighet

sekretess

att hålla något

hemligt för att

skydda person

eller organisation,

särskilt staten

sekularisering

process där religionens betydelse försvagas i samhället

och i allmänhetens

medvetande; i mer

formell betydelse

kyrkans eller religionens minskade

makt och kontroll

över offentliga

institutioner

social marknadsekonomi

marknadsekonomi

med socialt ansvarstagande

solidaritet

engagemang och

ansvar som sträcker

sig utöver egen

intresset

stabiliserings

politisk balans

läge där det råder

full sysselsättning

samt jämn och hög

tillväxt utan att

inflationen tar fart

statsform

beskrivning av

hur en stat ser ut

och styrs, t. ex.

monarki/republik,

demokrati/diktatur

statskonst

konsten att leda ett

land på ett bra sätt

statsmakt

regering och riksdag

samt underliggande

myndigheter

statsskick

se statsform

strukturell

orättvisa

lagar, regler eller

vanor som gör att

vissa grupper eller

personer i samhället blir orättvist

behandlade, exempelvis diskriminering av kvinnor på

arbetsmarknaden

PRINCIPPROGRAM | 165

struktur

förändring

grundlig förändring,

t. ex. i lagar, regler

eller vanor eller i

näringslivets sätt

att organisera sin

verksamhet

styrelseform

sätt att styra ett

land, som t. ex.

demokrati

styrmedel

uppsättning av

lagar, förordningar, skatte- och

avgiftsregler som är

avsedda att påverka

samhällsutvecklingen i en viss riktning

styrsystem

se styrmedel

subsidiaritetsprincipen

principen att en

uppgift skall fullgöras på lägsta möjliga ändamålsenliga

nivå, och att över

ordnade gemenskaper har en skyldighet att stödja den

mindre att fullgöra

sin uppgift, exempelvis att stat/kommun inte ska överta

en familjs uppgift

som ansvarig för

barnomsorgen, men

stödja föräldrarna

i deras uppgift som

ansvariga för sina

barn

subsidiär

stödjande utan

onödig styrning

substitutionsprincipen

regel om att alltid

försöka ersätta farliga ämnen, exempelvis en kemikalie,

med mindre farliga

när så är möjligt

subventionera

ge ekonomiskt

stöd till någon eller

något. Exempelvis

subventionera

läkemedel så att alla

ska ha råd att köpa

dem.

successions

ordningen

grundlag där

tronföljden i vår

monarki regleras

T

territorialförsvar

försvar av vår

nations gränser

gentemot andra

länder

totalförsvar

alla delar av ett

lands försvar,

inkluderande det

militära, civila,

psykologiska och

ekonomiska försvaret

totalitär

stat som präglas av

att en individ, ett

parti eller en organisation behärskar

alla viktiga delar av

samhällslivet. Även

om organisationer

som eftersträvar

detta.

166 | PRINCIPPROGRAM

trafficking

människohandel för

sexuell exploatering

transaktionskostnad

merkostnad som

uppstår t. ex. vid

köp och försäljning,

bank- och valutaväxlingsavgifter

eller advokatkostnader om komplicerade avtal måste

upprättas

Tredje riket

det nazistiska Tyskland (1933-1945)

trossamfund

gemenskap eller

organisation för

religiös verksamhet

trängselavgift

vägavgift för bilar

i tätort i syfte att

minska trängsel och

miljöbelastning

tvångsinlösa

se expropriation

U

upplysningstiden

den senare hälften

av 1700-talet, i synnerhet i Frankrike,

då upplysningsfilo

sofiens idéer var

tongivande. De

kännetecknas av

en stark tro på att

människan styrs av

sinnesintryck, inte

genom medfödda

idéer, och att hon

därför formas av

erfarenheter och

social omgivning.

Upplysningsfiloso

fin kom ofta i konflikt med kyrkan

och staten, som

ansågs maktfullkomliga.

upplåtelseform

typ av boende (i

Sverige för närvarande hyresrätt,

bostadsrätt, eget

hem)

Uppsalaskolan

riktning inom

svensk filosofi och

rättsvetenskap vars

upphovsmän var

bl. a .Axel Hägerström, vilken vann

inflytande genom

sin värdenihilism.

Se värdenihilism

utförare

den person, den

del av en kommun,

eller det företag som

utför en viss tjänst

för en eller flera

kommuninvånare

utilitarism

nyttomoral, en filosofisk riktning som

anser att man alltid

ska handla så att

det sammanlagda

välbefinnandet hos

kännande varelser

blir så stort som

möjligt. Värden som

livets okränkbarhet,

rättvisa, jämlikhet

och frihet har inget

egenvärde, utan

bara som medel för

att uppnå största

möjliga lycka åt

största möjliga

antalet individer.

PRINCIPPROGRAM | 167

utopi

föreställning om

slutmål, ideal eller

dröm som ej kan

förverkligas, ofta

om samhället

V W

vertikal makt

delning

förhållandet mellan

den offentliga maktens olika nivåer

(stat, landsting,

kommun)

vetenskapliga

samfundet

den gemenskap

som består av alla

vetenskapsmän

vinstdelnings

system

möjlighet för

anställda att utöver

ordinarie lön även

få del av företagets

vinst om uppsatta

mål nås eller om

det går extra bra för

företaget

WTO

World Trade Organization. Världshandelsorganisationen som arbetar för

frihandel.

välfärdssystem

samling av lagar och

förordningar som

påverkar medborgarnas materiella

välfärd, t. ex. ekonomiska ersättningar

och social trygghet

vid exempelvis

sjukdom och arbetslöshet

värdeförskjutning

när ideal och värden

blir mindre viktiga

eller byts ut

värdegemenskap

gemenskap där man

delar ideal, värden

och mål

värdegrund

system av värden

t. ex. människosyn,

solidaritet, frihet

och sanning, som

ligger eller som man

anser bör ligga till

grund för t. ex. ett

samhälle

värdenihilism

filosofisk riktning

som bygger på

åsikten att värdepåståenden varken

är sanna eller

falska och endast

har känslomässig

betydelse

värdeorientering

att bygga ett

samhälle utifrån

hur man betraktar

människans värde,

förutsättningar,

behov och uppgift.

Motsats till system

orientering, där

man försöker pressa

in människan i

färdiga system.

168 | PRINCIPPROGRAM

värderelativism

teori som hävdar att

värdeomdömen endast har begränsad

giltighet, ofta att de

bara gäller i ett visst

sammanhang och

under en viss tid

värdevitalt

samhälle

samhälle där värden

är starka, livskraftiga och viktiga

värdighets

garanti

kristdemokraternas

namn på de fördjupade kvalitetskrav

som patient eller

anhörig ska kunna

ställa på hälso- och

sjukvården. De

centrala delarna i en

värdighetsgaranti

utgår från patientens delaktighet i sin

egen vård, personlig

integritet, respekt

för den enskilde,

tid för omvårdnad

och möten mellan

människor. Ska

ej förväxlas med

vårdgaranti, som

uteslutande handlar

om väntetider och

tillgänglighet.

växthusgas

gas som förekommer i atmosfären

och bidrar till att

hålla kvar värme

kring Jorden, och

därigenom påverkar

mängden växthusgaser i atmosfären

och temperaturen

vid jordytan

Y

yrkeshögskola

kvalificerad

yrkesutbildning på

högskolenivå

Ö

övergödning

alltför stor tillförsel

till mark eller vatten

av näringsämnen,

särskilt kväve och

fosfor, som förorsakar bl. a. algblomning och forcerad

igenväxning