2024-12-172024/25:FöU2 · p.2FöUFörsvar
Totalförsvarets inriktning och förmåga
Totalförsvarets inriktning och förmåga i ett Natomedlemskap – hur ska den militära förmågan dimensioneras och var i landet ska den prioriteras?
Vad som står på spel: Hur försvarsförmågan dimensioneras och var den placeras avgör hur snabbt Sverige och allierade kan få stöd vid ett angrepp, och hur väl strategiskt viktiga områden - som storstadsregioner, Gotland, västkusten och delar av norra Sverige - kan försvaras och användas för att ta emot allierade styrkor.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om den nationella förmågan inom totalförsvaret, som utskottet och regeringen anser ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnat angrepp, i stället uttryckligen bör inriktas mot ökad tillgänglighet, omedelbart gripbara krigsförband och ett tydligare fokus på militärregionernas roll i att ge värdlandsstöd i strategiskt viktiga delar av landet.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet instämmer med regeringen i att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att kunna försvara Sverige och befolkningen mot väpnat angrepp, hävda landets självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka i försvaret av allierade. Utskottet delar bedömningen att den nationella förmågan, utifrån medlemskapet i Nato, ska utformas och dimensioneras för att försvara både Sverige och allierade mot väpnade angrepp, och att denna inriktning ska gälla över tid även när omvärldsläget tycks mer gynnsamt.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (C)
Reservationen (C) anser att det militära försvaret nu, som en följd av Natomedlemskapet, bör utformas och dimensioneras inte bara för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige utan även för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext, med särskilt fokus på strategiskt viktiga områden som Stockholmsregionen, Gotland, Öresundsregionen, västkusten och delar av norra Sverige. Reservanten föreslår att försvarsförmågan utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet, förbättrad operativ förmåga och omedelbart gripbara krigsförband, samt att militärregionernas roll i att ge värdlandsstöd stärks.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: SSocialdemokraterna
Ja 269–21Ja 176–114
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Ja 93/0/0/13 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| MP | Ja | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1405 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkandena 1-3, 2024/25:2383 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 1, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95 och 2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret nya mål för det militära och det civila försvaret inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Regeringens förslag innebär en kraftig förstärkning av totalförsvaret, som består av både militär och civil verksamhet.
Motförslag
- Motförslaget vill utveckla Sveriges försvarsförmåga genom ökad operativ beredskap och värdlandsstödskapacitet i hela landet. (C) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Motförslaget vill att det militära försvaret dimensioneras för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext och att värdlandsstödet stärks.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill att det militära försvaret dimensioneras för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext och att värdlandsstödet stärks. Valmanifestet kräver tvärtom att värdlandsavtalet med NATO rivs upp och att alliansfriheten återupprättas, och partiprogrammet siktar på att lämna Nato. Planen ger därför inte stöd för en Natoanpassad dimensionering av försvaret.
- riv upp värdlandsavtaletavgörande»Vänsterpartiet vill att Sverige river upp värdlandsavtalet med NATO.« (valmanifest 2022 ↗)
- sikte på att lämna Nato»med sikte på att lämna Nato.« (partiprogram ↗)
- alliansfrihet»vi är det enda riksdagspartiet som konsekvent värnar och vill återupprätta svensk alliansfrihet« (valmanifest 2022 ↗)
- emot militarisering»Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet binder partiet till Natomedlemskap, till anslag på två procent av BNP och till att ökningen omsätts i förstärkt militär närvaro över hela landet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet binder partiet till Natomedlemskap, till anslag på två procent av BNP och till att ökningen omsätts i förstärkt militär närvaro över hela landet. Motförslagets krav att försvaret dimensioneras även för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext, med förmåga att försvara hela landet, är just den inriktningen. Planen understryker dessutom fortsatta internationella samarbeten.
- militär närvaro i hela landetavgörande»Vi vill att ökningen ska omsättas i bland annat fler värnpliktiga, modern materiel samt förstärkt militär närvaro över hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- Natomedlemskap»Sverige ska gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda försvarsanslag»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
- internationella försvarssamarbeten»Vi vill fortsätta internationella samarbeten och utveckla cyberförsvaret och underrättelseförmågan.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Motförslaget vill dimensionera det militära försvaret för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext och stärka militärregionernas värdlandsstöd.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill dimensionera det militära försvaret för avskräckning och försvar i en kollektiv Natokontext och stärka militärregionernas värdlandsstöd. Planen håller fast vid militär alliansfrihet och vill att uthyrningen av svensk mark till Nato upphör, vilket är motsatsen till en utbyggd värdlandsroll. Att sätta mänsklig säkerhet före territoriell talar också mot en sådan upprustningsinriktning.
- alliansfrihetavgörande»Miljöpartiet de gröna värnar om den militära alliansfriheten och är därför mot anslutning till NATO.« (partiprogram ↗)
- inget värdlandsstöd åt Nato»Uthyrningen av svensk mark till NATO och andra utländska militärstyrkor för krigsövningar ska också upphöra.« (partiprogram ↗)
- självständig säkerhetspolitik»Samtidigt vill vi att Sverige behåller sin militära alliansfrihet för att kunna fortsätta arbeta mot kärnvapen, för nedrustning och kunna bedriva en självständig utrikespolitik där vi står upp för mänskliga rättigheter.« (valmanifest 2022 ↗)
- mänsklig säkerhet först»Vi vill se en politik som sätter mänsklig säkerhet före territoriell.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet åtar sig att rusta det militära försvaret snabbt och kraftfullt inom ett Natomedlemskap och att tryggheten ska gälla från landets gränser till ditt kvarter, medan partiprogrammet kräver förmåga att försvara hela det egna territoriet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig att rusta det militära försvaret snabbt och kraftfullt inom ett Natomedlemskap och att tryggheten ska gälla från landets gränser till ditt kvarter, medan partiprogrammet kräver förmåga att försvara hela det egna territoriet. Motförslagets krav på dimensionering för kollektiv avskräckning och på gripbar förmåga i strategiskt viktiga delar av landet följer av detta. Planen namnger dock inga geografiska områden.
- upprustning inom Natoavgörande»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt. Sverige behöver satsa två procent av BNP på försvaret så snart det är praktiskt möjligt och gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- trygghet i hela landet»Vi ska stärka samhällskontraktet för ett tryggare och starkare Sverige, från landets gränser till ditt kvarter.« (valmanifest 2022 ↗)
- försvar av hela territoriet»Sverige måste därför kunna försvara sitt eget territorium.« (partiprogram ↗)
- Nato och höjd försvarsförmåga»Kommande mandatperiod kommer på många sätt att präglas av att föra Sverige in i Nato och höja vår försvarsförmåga, säkra vår energiförsörjning, men också hanteringen av en hög inflation och stigande kostnader för hushållen.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet slår fast att Sverige inom Nato särskilt ska bidra med den infrastruktur som behövs för strategiskt djup i försvaret av Finland och Baltikum, vilket i sak är att dimensionera försvaret i en kollektiv Natokontext och att stärka värdlandsstödet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att Sverige inom Nato särskilt ska bidra med den infrastruktur som behövs för strategiskt djup i försvaret av Finland och Baltikum, vilket i sak är att dimensionera försvaret i en kollektiv Natokontext och att stärka värdlandsstödet. Planen kräver dessutom ett betydligt starkare militärt försvar och att Sverige tillsammans med allierade försvarar både Sverige och vår del av världen. Partiprogrammets skrivning att territoriellt försvar ska vara avgörande för utformningen kvalificerar men upphäver inte slutsatsen.
- värdlandsstöd och strategiskt djupavgörande»Sverige ska inom Nato särskilt kunna bidra med den infrastruktur som behövs för att skapa ett nödvändigt och strategiskt djup för försvaret av Finland och Baltikum.« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivt försvar inom Nato»Därför ska Sverige gå med i Nato och tillsammans med USA, Kanada och våra europeiska grannar försvara både Sverige och vår del av världen.« (valmanifest 2022 ↗)
- betydligt starkare försvar»Sverige behöver ett betydligt starkare militärt försvar än i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
- territoriellt försvar dimensionerande»Sveriges territorium och dess befolkning, ska vara avgörande för hur försvaret utformas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver en försvarsmakt vars styrka, sammansättning, beredskap och gruppering gör att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet, och att territoriell integritet och gränsskydd värnas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en försvarsmakt vars styrka, sammansättning, beredskap och gruppering gör att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet, och att territoriell integritet och gränsskydd värnas. Sverige ska vara delaktigt i att lösa säkerhetsproblem i Europa och närområdet, och nära Natosamarbete är en naturlig del av säkerhetspolitiken. Motförslagets krav på dimensionering för kollektiv avskräckning och gripbara förband i hela landet följer av detta.
- krigsavhållande förmåga i närområdetavgörande»kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser« (partiprogram ↗)
- värna territoriell integritet»värna territoriell integritet och utöva gränsskydd samt« (partiprogram ↗)
- medansvar för närområdets säkerhet»att lösa säkerhetsproblem i Europa och närområdet, och efter förmåga även i övriga delar av världen.« (partiprogram ↗)
- nära Natosamarbete»med NATO bör, givet nämnda kriterier, vara en naturlig del av svensk säkerhetspolitik.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill att Sverige som Natomedlem ska vara säkerhetsproducent i närområdet och bidra konkret till försvaret av allierade, samtidigt som försvaret stärks för att hävda territoriell integritet i hela landet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att Sverige som Natomedlem ska vara säkerhetsproducent i närområdet och bidra konkret till försvaret av allierade, samtidigt som försvaret stärks för att hävda territoriell integritet i hela landet. Motförslagets krav att det militära försvaret dimensioneras även för avskräckning och försvar i kollektiv Natokontext, med gripbara förband och stärkt värdlandsstöd, är en precisering av just den ambitionen. Planen anger inga geografiska tyngdpunkter, varför slutsatsen är härledd.
- säkerhetsproducent i närområdetavgörande»Sverige ska som medlem i Nato vara en säkerhetsproducent i vårt närområde och även få ut mesta möjliga effekt av medlemskapet.« (valmanifest 2022 ↗)
- hela landet ska försvaras»Försvaret måste stärkas för att vi bättre ska kunna försvara vårt land, hävda vår territoriella integritet och värna svenska intressen.« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivt försvar i praktiken»Sverige bör bidra konkret till skyddet av våra vänner i de baltiska länderna, exempelvis genom att överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper eller att delta med vårt stridsflyg i Natos incidentberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt operativ förmåga(valmanifest 2022)
flags: citat_ej_verifierat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens bärande försvarsåtagande är att återupprätta totalförsvaret så att Sverige har förmåga att möta potentiella angripare och en krigsavhållande förmåga i ett snabbt försämrat närområde.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande försvarsåtagande är att återupprätta totalförsvaret så att Sverige har förmåga att möta potentiella angripare och en krigsavhållande förmåga i ett snabbt försämrat närområde. Kravet på ökad tillgänglighet, omedelbart gripbara krigsförband och att hela landet kan försvaras är just den förmågeuppbyggnad planen efterfrågar. Planen vill dessutom fördjupa det regionala försvars- och säkerhetssamarbetet, vilket rymmer värdlandsstöd.
- förmåga att möta angripareavgörande»Sverigedemokraterna vill återupprätta totalförsvaret och att Sverige ska ha förmåga att möta potentiella angripare.« (valmanifest 2022 ↗)
- krigsavhållande förmåga»Målet är en krigsavhållande försvarsförmåga med kapacitet att möta främmande aggressioner, men som också kan bistå samhället i kris eller oro.« (valmanifest 2022 ↗)
- upprustning i närområdet»Rusta Sverige inför en ny säkerhetspolitisk situation i vårt närområde« (valmanifest 2022 ↗)
- fördjupat regionalt samarbete»Fördjupa det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:FöU2)
- Betänkandets fulltext (HC01FöU2)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1044 — Prövning av nedläggningshotade flygplatser för Sveriges civila och militära beredskap av Lili André (KD)
- Motion 2024/25:116 — Etablering av ett luftvärnsregemente i Kalmar av Gudrun Brunegård (KD)
- Motion 2024/25:1162 — Översyn av infrastrukturen i Västsverige utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv av Magnus Jacobsson (KD)
- Motion 2024/25:123 — Säkerställande av samhällsviktig verksamhet och militär infrastruktur vid Säve flygplats av Rashid Farivar (SD)
- Motion 2024/25:1394 — Kemikaliepolitik av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1405 — Totalförsvarsmotion av Lars Wistedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1406 — Militärt försvar av Lars Wistedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1407 — Civilt försvar av Björn Söder m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1433 — Säkerhetspolitik av Aron Emilsson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1436 — Rymdstrategi av Aron Emilsson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1442 — Arktis av Aron Emilsson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1501 — Biologiska smittor av Marléne Lund Kopparklint (M)
- Motion 2024/25:202 — De gröna näringarna och äganderätten av Gudrun Brunegård (KD)
- Motion 2024/25:2023 — Stärkt sydsvenskt försvar av Ludvig Ceimertz m.fl. (M)
- Motion 2024/25:2331 — Försörjningsberedskap av Mattias Ottosson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2383 — Gotland är värt att försvara av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2024/25:2486 — Vatten, hav och fiske av Stina Larsson m.fl. (C)
- Motion 2024/25:25 — Fortsatt stöd till Ukraina av Magnus Jacobsson (KD)
- Motion 2024/25:2664 — Beredskapslager för säkrad livsmedelstillgång av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:2710 — Stärkt civilt försvar av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Källa: Sveriges riksdag