2024-05-152023/24:NU12 · p.3NUNäringsliv och energi
Återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser
Återföring till regioner och kommuner av intäkter från naturresurser
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket kommuner och regioner med stor vind- eller vattenkraftsproduktion får del av de ekonomiska värden som produktionen skapar, vilket i sin tur kan påverka den lokala acceptansen för fortsatt utbyggnad av förnybar el.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om kommuner och regioner bör få behålla en större del av de värden som vind- och vattenkraft samt andra naturresurser genererar lokalt, till exempel genom en regionaliserad fastighetsskatt, eller om detta bör vänta tills pågående utredningar om vindkraftsersättning och kommunal utjämning är klara.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna om regionalisering av fastighetsskatten och ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft. Utskottet hänvisar till att frågan om ersättning till kommuner och närboende vid vindkraftsutbyggnad redan bereds inom Regeringskansliet efter en statlig utredning, och att en parlamentariskt sammansatt kommitté samtidigt ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, varför detta arbete inte bör föregripas.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 6 (V)
Reservationen (V) vill regionalisera fastighetsskatten på elproducerande fastigheter, så att de värden som vind- och vattenkraft skapar i högre grad stannar kvar i de regioner och kommuner där de utvinns. Skälet är att medborgarna i dessa områden i dag främst upplever nackdelarna av elproduktionen, och att en regionalisering skulle öka den lokala acceptansen för utbyggd elproduktion.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 80/0/13/13 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/19/5 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | lika | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Avstår 0/0/61/11 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
Avvek från partilinjen
| SAdnan Dibrani (S, Hallands län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SAnna Vikström (S, Stockholms län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SEva Lindh (S, Östergötlands län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SJennie Nilsson (S, Hallands län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SKadir Kasirga (S, Stockholms kommun) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SMarianne Fundahn (S, Skåne läns södra) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SMariya Voyvodova (S, Göteborgs kommun) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SMats Wiking (S, Västra Götalands läns norra) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SMorgan Johansson (S, Skåne läns södra) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SNiklas Karlsson (S, Skåne läns västra) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SRose-Marie Carlsson (S, Malmö kommun) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SSofia Amloh (S, Södermanlands län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| SYasmine Bladelius (S, Skåne läns västra) | Avstår — partilinjen: Ja |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:134 av Eric Palmqvist och Johnny Svedin (båda SD), 2023/24:842 av Anne-Li Sjölund (C), 2023/24:975 av Jörgen Berglund (M), 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 68 och 69, 2023/24:1241 av Martina Johansson (C), 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9, 2023/24:1619 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C), 2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 12, 2023/24:2140 av Saila Quicklund (M), 2023/24:2150 av Viktor Wärnick (M), 2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 4, 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13 och 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 11.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om regional utveckling från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, samt kommersiell service. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan förnybar elproduktion. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
Motförslag
- Motförslaget vill att staten fortsätter stödja lanthandlar och bensinstationer på landsbygden. (V) — Reservation 6
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Valmanifestet slår uttryckligen fast att mer av naturresursernas värden måste stanna kvar där de utvinns och produceras och att vindkraften ska gynna både kommun och boende i närområdet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att mer av naturresursernas värden måste stanna kvar där de utvinns och produceras och att vindkraften ska gynna både kommun och boende i närområdet. Partiprogrammet vill att naturresursutvinning drivs med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i närområdet och ger verktyg för en regionalt balanserad utveckling. En regionaliserad fastighetsskatt på elproducerande fastigheter är just en sådan återföring.
- naturresursvärden stannar lokaltavgörande»Mer av naturresursernas värden måste stanna kvar där de utvinns och produceras. Vindkraften ska gynna både kommun och boende i närområdet.« (valmanifest 2022 ↗)
- lokal nytta av utvinning»den ekonomiska utvecklingen i närområdet.« (partiprogram ↗)
- regionalt balanserad utveckling»för att skapa en regionalt balanserad ekonomisk utveckling.« (partiprogram ↗)
- landsbygden ska inte utarmas»Oavsett var i landet vi bor så har vi ett gemensamt intresse av att landsbygden inte utarmas.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet erkänner uttryckligen principen att kommuner som medverkar till utbyggd elproduktion ska kunna få ekonomiskt stöd, vilket är samma tanke som motförslagets krav på att värdena från vind- och vattenkraft i högre grad stannar lokalt och ökar acceptansen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet erkänner uttryckligen principen att kommuner som medverkar till utbyggd elproduktion ska kunna få ekonomiskt stöd, vilket är samma tanke som motförslagets krav på att värdena från vind- och vattenkraft i högre grad stannar lokalt och ökar acceptansen. Partiet vill snabbt bygga ut elproduktionen och riva hindren för mer el. Skatteteknikens utformning behandlas dock inte i planen.
- ersättning till värdkommuneravgörande»Kommuner som medverkar till utbyggnad av vindkraftverk ska kunna få ekonomiskt stöd.« (valmanifest 2022 ↗)
- snabb utbyggnad av elproduktion»Vi behöver bygga ut elproduktionen för att få mer billig el, snabbt, inte minst i södra Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
- regional rättvisa»Alla har ett gemensamt intresse av att hela landet kan leva och utvecklas.« (partiprogram ↗)
- ingen ny fastighetsskatt på bostäder»Vi är emot införandet av en fastighetsskatt.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver uttryckligen rejäl ekonomisk återbäring till de kommuner där vindkraft byggs och finns, vilket är samma sak som motförslagets krav på att värdena från elproduktionen i högre grad stannar lokalt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen rejäl ekonomisk återbäring till de kommuner där vindkraft byggs och finns, vilket är samma sak som motförslagets krav på att värdena från elproduktionen i högre grad stannar lokalt. Planen bygger dessutom på en decentralistisk grundsyn och ser positivt på lokalt ägande av energiproduktionen. Motivet om ökad lokal acceptans för utbyggd elproduktion stämmer med planens mål om snabb utbyggnad av förnybart.
- ekonomisk återbäring till vindkraftskommuneravgörande»bygga ut vindkraften till havs snabbt i hela landet, med hänsyn till livet i havet. Ge rejäl ekonomisk återbäring till de kommuner där det byggs och finns vindkraft.« (valmanifest 2022 ↗)
- lokalt ägande av energi»Vi ser positivt på lokalt ägande varför det måste finnas tillgång till kapital.« (partiprogram ↗)
- decentralisering»Beslut bör tas så nära medborgarna som möjligt.« (partiprogram ↗)
- omställningens nytta lokalt»Klimatomställningen ger på så sätt både trygghet för och arbete på landsbygden.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen säger uttryckligen att vinsterna från lokal kraftproduktion som vind och vatten i större utsträckning ska stanna kvar i bygden och att mer av värdet från naturresurser ska stanna lokalt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger uttryckligen att vinsterna från lokal kraftproduktion som vind och vatten i större utsträckning ska stanna kvar i bygden och att mer av värdet från naturresurser ska stanna lokalt. Att regionalisera fastighetsskatten på elproducerande fastigheter är precis ett sådant instrument. Planen kopplar dessutom lokal förankring och rättvis ersättning till att den gröna omställningen ska kunna genomföras, vilket är motförslagets egen motivering.
- kraftvinster stannar i bygdenavgörande»Vinsterna från lokal kraftproduktion — som vind och vatten — ska i större utsträckning stanna kvar i bygden.« (valmanifest 2022 ↗)
- naturresursvärden stannar lokalt»Mer av värdet som skapas från naturresurser — exempelvis vindkraft, vattenkraft och gruvor — ska stanna kvar lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
- lokal acceptans för utbyggnad»Den gröna omställningen kräver lokal förankring.« (valmanifest 2022 ↗)
- aktiv regionalpolitik»Alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planens svar på regionala skillnader i skattekraft är att flytta finansieringsansvar till staten och att utjämna kommunernas ekonomiska villkor för faktorer de inte kan påverka, inte att låta skattebaser stanna lokalt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens svar på regionala skillnader i skattekraft är att flytta finansieringsansvar till staten och att utjämna kommunernas ekonomiska villkor för faktorer de inte kan påverka, inte att låta skattebaser stanna lokalt. En regionaliserad fastighetsskatt på elproducerande fastigheter går i motsatt riktning och bryter mot kravet på ett så enkelt och transparent skattesystem som möjligt. Planen ger däremot lokalt inflytande på annat sätt, genom att det kommunala vetot mot vindkraft ska bestå.
- statlig finansiering framför lokala skattebaseravgörande»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- utjämning mellan kommuner»De ekonomiska villkoren för kommuner och regioner behöver därför utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka.« (partiprogram ↗)
- enkelt och transparent skattesystem»Skattepolitiken ska gynna de välståndsbildande krafterna, vara så enkel och transparent som möjligt och främja ett hållbart klimat och en god miljö.« (partiprogram ↗)
- lokalt inflytande via veto»Det kommunala vetot mot vindkraft ska bestå.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet villkorar utbyggd vindkraft med respekt för den lokala demokratin och anpassning efter lokala villkor, vilket är samma acceptansfråga som motförslaget vill lösa.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet villkorar utbyggd vindkraft med respekt för den lokala demokratin och anpassning efter lokala villkor, vilket är samma acceptansfråga som motförslaget vill lösa. Partiprogrammet ger de regionala och kommunala nivåerna egen beskattningsrätt och säger att lokala förutsättningar i form av naturresurser ska stödjas och främjas. Att utjämningssystemet enligt planen ska vara statligt och jämna ut skillnader i skattekraft är en motvikt.
- lokal acceptans för vindkraftavgörande»Bygg ut vindkraften men med respekt för den lokala demokratin och anpassa storleken efter lokala villkor. Vindkraft kan dock bara vara ett komplement.« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunal beskattningsrätt»De regionala och kommunala nivåerna ska ha egen beskattningsrätt.« (partiprogram ↗)
- lokala naturresurser ska främjas»De lokala och regionala förutsättningar som finns i form av naturresurser och människors kompetens och kreativitet ska stödjas och främjas.« (partiprogram ↗)
- statlig kommunal utjämning»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd, klimat och sociala omständigheter utjämnas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen tar avstånd från fastighetsskatt som styrmedel: återinförandet ska stoppas, skattetrycket är redan bland världens högsta och ett skattehöjarstopp ska hålla de samlade skatterna nere.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen tar avstånd från fastighetsskatt som styrmedel: återinförandet ska stoppas, skattetrycket är redan bland världens högsta och ett skattehöjarstopp ska hålla de samlade skatterna nere. Att bygga om fastighetsskatten på elproducerande fastigheter till ett regionalt fördelningsinstrument ligger utanför den linjen. Planens väg till utbyggd elproduktion är i stället investeringar i nät och kortare tillståndsprocesser.
- nej till fastighetsskattavgörande»Stoppa återinförandet av fastighetsskatten och sänkta ränteavdrag« (valmanifest 2022 ↗)
- skattehöjarstopp»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
- högt skattetryck»Sverige har redan ett av världens högsta skattetryck – mer skatt är ingen lösning.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbyggd elproduktion via nät»Investera i det svenska elnätet och korta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver uttryckligen att fastighetsskatten från industri- och elproduktionsanläggningar regionaliseras och stannar på regional nivå.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen att fastighetsskatten från industri- och elproduktionsanläggningar regionaliseras och stannar på regional nivå. Motiveringen i planen är just att intäkter från råvaruutvinning och produktion sällan kommer lokalbygden till del. Motförslagets krav sammanfaller därmed med planens egen formulering.
- regionaliserad fastighetsskattavgörande»Regionalisera fastighetsskatten från industri- och elproduktionsanläggningar« (valmanifest 2022 ↗)
- skatten stannar regionalt»Den fastighetsskatt som tas ut från industri- och elproduktionsanläggningar vill vi ska stanna på regional nivå.« (valmanifest 2022 ↗)
- värden ska stanna lokalt»hur intäkter från råvaruutvinning och industri sällan kommer lokalbygden till del« (valmanifest 2022 ↗)
- politik för hela landet»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:NU12)
- Betänkandets fulltext (HB01NU12)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1241 — Utvärdering av fastighetsskatten av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:134 — Utredning om förutsättningarna för en regionalisering av fastighetsskatten för elproduktions- och industrifastigheter av Eric Palmqvist och Johnny Svedin (båda SD)
- Motion 2023/24:1363 — En näringspolitik för hela landet av Lars Isacsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1480 — Statlig närvaro i hela landet av Louise Thunström m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1527 — Ett miljövänligt, robust och konkurrenskraftigt energisystem av Linus Lakso m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1619 — Låt berörda kommuner och regioner ta del av vind- och vattenkraftens värden av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C)
- Motion 2023/24:163 — Införande av en nationell öpolitik i Sverige av Kjell-Arne Ottosson (KD)
- Motion 2023/24:1656 — Punktskatt av Per Söderlund m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2026 — Stärkta förutsättningar för nyindustrialisering av Linus Sköld m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2106 — En svensk ö-politik av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2023/24:2140 — Vattenkraftsåterbäring av Saila Quicklund (M)
- Motion 2023/24:2150 — Länen norr om Dalälven av Viktor Wärnick (M)
- Motion 2023/24:2269 — Livskraftig skånsk landsbygd av Peter Ollén m.fl. (M)
- Motion 2023/24:2457 — Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2458 — En folkrörelse för klimatet av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2480 — Skatter för företagande och tillväxt av Helena Lindahl m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2661 — Stockholm som en hållbar tillväxtmotor av Mattias Vepsä m.fl. (S)
- Motion 2023/24:378 — Livsmedel av Staffan Eklöf m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:380 — Politik för stärkt äganderätt av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:430 — Levande landsbygd av Eric Palmqvist m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag