2024-06-122023/24:MJU16 · p.1MJUMiljö och jordbruk
Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken
Målsättningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken
Vad som står på spel: Beslutet handlar om hur bindande EU:s mål för ekologisk produktion blir för svenskt jordbruk, och om beslut om sådana mål ska föregås av analyser av konsekvenserna för ekonomi, miljö och landsbygd.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om Sverige inom EU ska verka för att mål för ekologisk produktion och konsumtion inte görs bindande och att konsekvensanalyser alltid görs innan sådana mål antas, eller om nuvarande hantering inom jordbrukspolitikens målsättningar är tillräcklig.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att jordbrukspolitikens reform ger medlemsstaterna ökat inflytande att utforma politiken efter sin egen situation och hänvisar till att rådsslutsatserna om kommissionens handlingsplan för ekologisk produktion redan betonar att medlemsländernas särdrag och olika situationer ska beaktas när mål och insatser fastställs. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd och avstyrker motionerna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (SD)
Reservanten vill att den ekologiska produktionen utvecklas mot högre produktivitet, ökad miljönytta och ökad effektivitet med konsumenternas efterfrågan som styrande, och motsätter sig EU-kommissionens förslag om bindande procentmål för ekologisk odling (en höjning från 8 till 25 procent till 2030) utan föregående konsekvensanalys. Reservanten vill att Sverige verkar för att sådana mål inte görs bindande och att konsekvensanalyser av effekterna på ekonomi, miljö, sociala och kulturella värden samt landsbygdernas förutsättningar alltid görs innan mål antas på EU-nivå.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 19/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Ja | Ja 89/0/0/17 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Ja | Ja 15/0/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 58/0/0/10 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| SD | Nej | Nej 0/63/0/9 | lika | säkerhet: hög | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 23 och 2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 7.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sverige verkar för att mål för ekologisk produktion inte blir bindande och att konsekvensanalyser alltid genomförs innan målsättningar antas på EU-nivå. (SD) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och ett långsiktigt skifte mot mer hållbara matvanor för att klara omställningen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och ett långsiktigt skifte mot mer hållbara matvanor för att klara omställningen. Motförslaget kräver tvärtom att bindande procentmål för ekologisk odling inte antas och att ekologisk produktion i stället styrs av konsumenternas efterfrågan. Att låta efterfrågan styra i stället för bindande mål går emot planens åtagande om skarpa miljömål och jordbrukets långsiktiga hållbarhet.
- ambitiösa miljömål, skarp lagstiftningavgörande»miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete.« (partiprogram ↗)
- skifte mot hållbara matvanor»mer att behöva ett långsiktigt skifte mot mer hållbara matvanor för att« (partiprogram ↗)
- jordbrukets långsiktiga hållbarhet»Jordbrukets långsiktiga hållbarhet är viktig för både ekosystemen och« (partiprogram ↗)
- värna biologisk mångfald»Ett ständigt överutnyttjande av naturens resurser leder till kraftig utarmning av den biologiska mångfalden och växthusgasutsläpp.« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget vill att EU-mål för ekologisk odling inte görs bindande och att konsekvensanalyser alltid föregår nya mål.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill att EU-mål för ekologisk odling inte görs bindande och att konsekvensanalyser alltid föregår nya mål. Partiprogrammet kräver tvärtom att EU:s miljöpolitik utvecklas ytterligare med skärpta krav och att medlemsländerna ska kunna gå före på miljöområdet, vilket talar mot att hålla tillbaka bindande miljömål. Att konsumentperspektivet ska vara utgångspunkten stöder delvis motförslagets efterfrågestyrning, men huvudlinjen väger tyngre.
- skärpt EU-miljöpolitikavgörande»EU:s miljöpolitik ytterligare utvecklas« (partiprogram ↗)
- gå före på miljöområdet»Medlemsländerna ska också kunna gå före« (partiprogram ↗)
- skydda biologisk mångfald»biologiska mångfalden måste skyddas.« (partiprogram ↗)
- konsumentperspektiv i livsmedelspolitiken»ska vara utgångspunkten för en politik där säkra livsmedel, miljöhänsyn« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att övergången till ekologisk odling ska stöttas genom jordbruksstödens utformning, upphandlingsregler och lagstiftning, alltså genom politisk styrning och inte i första hand av konsumenternas efterfrågan.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att övergången till ekologisk odling ska stöttas genom jordbruksstödens utformning, upphandlingsregler och lagstiftning, alltså genom politisk styrning och inte i första hand av konsumenternas efterfrågan. Motförslaget vill tvärtom att andelsmål för ekologisk odling inte görs bindande och villkoras av föregående konsekvensanalyser. Det talar emot planens åtagande om mer stöd till ekologisk omställning och en EU-jordbrukspolitik inriktad på miljöhänsyn.
- lagstyrd ekologisk omställningavgörande»Övergången till ekologisk odling ska stöttas genom jordbruksstödens utformning, regelverk för offentlig upphandling och genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)
- mer stöd till ekologisk odling»ge mer stöd till lantbruket för omställning till ekologisk odling, återskapande av naturbetesmarker och andra miljöinsatser.« (valmanifest 2022 ↗)
- grön inriktning på GJP»Miljöpartiet anser att EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska inriktas på att skydda och främja småskalighet, biologisk mångfald och miljöhänsyn.« (partiprogram ↗)
- rätt att gå före»Medlemsländerna måste få rätt att gå före med hårdare lagstiftning till skydd för miljö och hälsa även om det strider mot EU:s inre marknad.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet kräver en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och att EU ska bli smalare men vassare, med beslut nära medborgarna.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och att EU ska bli smalare men vassare, med beslut nära medborgarna. Att avvisa bindande procentmål för ekologisk odling och kräva konsekvensanalyser innan mål antas på EU-nivå följer av den linjen, liksom av kravet på ett mer konkurrenskraftigt jordbruk. Att produktionen ska styras av konsumenternas efterfrågan stämmer med planens marknadssyn.
- smalare men vassare EUavgörande»EU måste bli smalare, men vassare, göra färre saker men göra dem bättre.« (partiprogram ↗)
- konkurrenskraftigt jordbruk»Sverige behöver ett ännu mer konkurrenskraftigt jordbruk.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt lantbrukskonkurrenskraft»Det svenska lantbrukets konkurrenskraft, både inom EU och gentemot övriga världen, ska förstärkas.« (partiprogram ↗)
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill att jordbruks- och livsmedelspolitiken har ett tydligt konsumentperspektiv och tar avstånd från symbolpolitik och detaljstyrning som inte ger verklig miljönytta.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att jordbruks- och livsmedelspolitiken har ett tydligt konsumentperspektiv och tar avstånd från symbolpolitik och detaljstyrning som inte ger verklig miljönytta. Bindande procentmål för ekologisk odling utan föregående konsekvensanalys är just en sådan detaljstyrd målsättning, medan motförslagets linje om konsumentstyrd utveckling och konsekvensanalys följer planens krav på effektiva styrmedel.
- konsumentperspektiv i jordbrukspolitikenavgörande»ha ett tydligt konsument- och hållbarhetsperspektiv« (partiprogram ↗)
- avstånd från symbolpolitik»Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik« (partiprogram ↗)
- effektiva styrmedel framför symboler»Därför är vi för riktiga klimatskatter i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag och flest symbolskatter.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen detaljstyrning av vardagen»detaljstyrning av människors vardagsliv eller motverkande av den fria ekonomins förutsättningar.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger jordbrukspolitiken på konkurrenskraft och likvärdiga konkurrensvillkor och tillmäter konsumentens medvetna val en styrande roll, medan subsidiaritetsprincipen gör varje nivå kompletterande till den lägre.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger jordbrukspolitiken på konkurrenskraft och likvärdiga konkurrensvillkor och tillmäter konsumentens medvetna val en styrande roll, medan subsidiaritetsprincipen gör varje nivå kompletterande till den lägre. Bindande procentmål för ekologisk odling utan konsekvensanalys går emot detta, medan efterfrågestyrd utveckling och krav på konsekvensanalyser ligger i linje med planen. Kravet stöds.
- konkurrenskraft för lantbruketavgörande»Regeländringar och kostnadslättnader för svenskt lantbruk för att öka Sveriges självförsörjning och stärka lantbrukets konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
- konsumentmakt styr»Hon kan själv göra medvetna val och utnyttja sin makt« (partiprogram ↗)
- likvärdiga konkurrensvillkor»näringar ges likvärdiga konkurrensvillkor gentemot« (partiprogram ↗)
- subsidiaritetsprincipen»Varje nivå är således i första hand kompletterande till de lägre« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens linje är att stötta, inte styra, jordbruket och att motverka överimplementering av EU-beslut, där direktiv som huvudregel ska genomföras på miniminivå.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens linje är att stötta, inte styra, jordbruket och att motverka överimplementering av EU-beslut, där direktiv som huvudregel ska genomföras på miniminivå. Att vetenskap och fakta ska vara ledande i miljöpolitiken talar dessutom direkt för att konsekvenserna analyseras innan bindande mål antas. Motförslagets krav på att procentmål för ekologisk odling inte görs bindande utan konsekvensanalys stöds därför av planen.
- stötta inte styra jordbruketavgörande»Vi ska stötta, inte styra, jord- och skogsbruket« (valmanifest 2022 ↗)
- EU-regler på miniminivå»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut - som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
- vetenskap styr miljöpolitikensvagt stöd»Vetenskap och fakta ska vara ledande i klimat- och miljöpolitiken.« (partiprogram ↗)
- beslut på lägsta nivå»Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, så nära medborgarna som möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_svagt
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen är uttalat kritisk till EU-regleringar som tynger lantbruket och vill värna svenskt självbestämmande, samtidigt som evidens och konkurrenskraft ska styra före ambitionen att gå först och längst.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen är uttalat kritisk till EU-regleringar som tynger lantbruket och vill värna svenskt självbestämmande, samtidigt som evidens och konkurrenskraft ska styra före ambitionen att gå först och längst. Motförslagets krav att procentmål för ekologisk odling inte görs bindande utan föregående konsekvensanalys, och att produktionen styrs av konsumenternas efterfrågan, följer av dessa åtaganden.
- kritik mot EU-regleringavgörande»EU:s jordbrukspolitik påverkar svenskt jordbruk mycket, begränsar ofta vad som är möjligt och orsakar en stor administrativ börda och omfattande regleringar som tynger lantbrukare och gör det svårt för småskaliga lantbruk att upprätthålla lönsamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
- evidens före ambition»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
- nationellt självbestämmande»Värna Sveriges självbestämmande över skogen gentemot EU« (valmanifest 2022 ↗)
- jordbrukets konkurrenskraft»Öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och Sveriges självförsörjning av livsmedel« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:MJU16)
- Betänkandets fulltext (HB01MJU16)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1017 — Miljöfrämjande grödor för ett hållbart jordbruk av Josef Fransson (SD)
- Motion 2023/24:1096 — Ökad användning av avfall och restprodukter av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1234 — Strategi för klimatanpassningar i jordbrukslandskapet av Christofer Bergenblock (C)
- Motion 2023/24:1519 — En grön klimathandlingsplan för Sverige av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1612 — Likvärdig stödområdesindelning för det nationella stödet och kompensationsstödet för norra Sverige av Helena Lindahl (C)
- Motion 2023/24:1745 — En handlingsplan för växtbaserade livsmedel av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
- Motion 2023/24:1950 — Växtbaserad mat - en framtidsbransch för Sverige av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:1953 — En mer växtbaserad livsmedelsproduktion av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:1972 — Underlättande av generationsväxling inom jordbrukssektorn av Ida Karkiainen (S)
- Motion 2023/24:1986 — Marktillgång ovan odlingsgränsen av Linus Sköld m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2237 — En årlig konkurrenskraftsjämförelse för lantbruket av Sten Bergheden (M)
- Motion 2023/24:224 — Värna den jämtländska fjällturismen av Josef Fransson (SD)
- Motion 2023/24:2269 — Livskraftig skånsk landsbygd av Peter Ollén m.fl. (M)
- Motion 2023/24:2450 — En förstärkning av det civila försvaret och krisberedskapen av Emma Berginger m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2453 — Ledarskap för klimat och grön omställning av Rickard Nordin m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2457 — Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2479 — Livskraftiga gröna och blå näringar av Daniel Bäckström m.fl. (C)
- Motion 2023/24:252 — Generationsskifte inom lantbruket av Kristoffer Lindberg (S)
- Motion 2023/24:2585 — Ansvar för rovdjursförvaltningen av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2023/24:2628 — Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag