Urfolksstatus

Planen slår fast att Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk och kulturarv, och att detta ska ses i ljuset av statens historiska oförrätter mot dessa grupper. En utredning av vilka grupper som bör ha minoritets- eller urfolksstatus är ett direkt medel för det åtagandet. Planen ger därför stöd åt motförslagets krav.

• stärkta urfolksrättigheteravgörande»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
• gottgörelse för historiska oförrätter»Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella« (partiprogram ↗)
• kunskap om strukturell rasism»Sverige behöver överhuvudtaget bygga upp och sprida kunskap om« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla språk och kultur, vilket talar för att principerna för minoritets- och urfolksstatus utreds och prövas för fler grupper. Grundsynen om alla människors lika värde och respekten för mänskliga rättigheter pekar åt samma håll. Planen nämner inte tornedalingar, kväner eller lantalaiset, så stödet är härlett ur närmast liggande princip.

• stöd till nationella minoriteteravgörande»hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
• mänskliga rättigheter grundläggande»Respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för demokrati.« (partiprogram ↗)
• alla människors lika värde»Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig att stärka de nationella minoriteternas och urfolkets rättigheter och att Sverige ska binda sig vid urfolkskonventionen ILO 169. En utredning som prövar principerna för minoritets- och urfolksstatus, bland annat för tornedalingar, ligger i linje med detta åtagande om erkännande och stärkt ställning. Planen nämner inte just dessa grupper som urfolk, varför ställningstagandet är härlett.

• stärkta minoritets- och urfolksrättigheteravgörande»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
• ratificera ILO 169»bör snarast ratificera FN:s konvention om urfolks« (partiprogram ↗)
• erkända nationella minoriteter»Sverige har fem nationella minoriteter: samer,« (partiprogram ↗)
• mänskliga rättigheter nationellt»Sverige ska arbeta för« (partiprogram ↗)

Planen åtar sig uttryckligen att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, vilket är precis det motförslagets utredning syftar till att pröva för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Partiprogrammet lägger dessutom vikt vid varje individs rätt att skapa sin egen identitet och vid att bekämpa strukturer som diskriminerar. En utredning av principerna för minoritets- och urfolksstatus följer därför av planens åtaganden, även om just urfolksfrågan inte nämns.

• stärkt minoritetsskyddavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och grundlagsskydda rätten till abort och reproduktiv hälsa.« (valmanifest 2022 ↗)
• rätt till egen identitet»Varje individ har rätt att skapa sin egen identitet.« (partiprogram ↗)
• utökat diskrimineringsskydd»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
• motverka förtryckande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast vilka grupper som har vilken ställning: fem nationella minoriteter, däribland tornedalingarna, och urfolksstatus knuten till samerna. Det åtagandet är att upprätthålla den ordningen, inte att pröva om fler grupper ska erkännas som urfolk. Planen är samtidigt tydlig med att minoriteternas språk och kultur ska stödjas, vilket motförslagets syfte delvis fångar, men själva kravet om en utredning av urfolksstatus för fler grupper saknar stöd i planen.

• samerna som Sveriges urfolkavgörande»minoriteter och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
• samisk urfolksrätt värnas»En nordisk samekonvention ska upprättas. ILO-konvention 169 ska ratificeras efter samråd« (partiprogram ↗)
• stöd till minoritetsspråk»språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet namnger tornedalingar bland de grupper vars språkliga och etniska rättigheter ska tillerkännas för att stärka självtillit och kulturell identitet, och gör stödet till minoriteters egna insatser till en central offentlig uppgift. Att utreda principerna för minoritets- och urfolksstatus ligger i linje med detta. Planen säger dock inget om urfolksbegreppet som sådant, varför stödet härleds ur närliggande åtaganden.

• erkända minoritetsrättigheteravgörande»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare, tornedalingar, romer och judar språkliga och etniska rättigheter stärks deras självtillit« (partiprogram ↗)
• stöd till minoriteters kultur»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla de kulturella drag som de själva anser viktiga.« (partiprogram ↗)
• lagfäst skydd för minoritetsspråk»Ett sätt att göra detta är att tillförsäkra minoritetsspråken en stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen saknar åtaganden om urfolks- eller minoritetsstatus, men dess bärande princip är att rättigheter tillhör individer och inte kollektiv och att kategorisering utifrån bakgrund avvisas. Att utreda formellt erkännande av fler grupper innebär just att knyta rättigheter och status till grupptillhörighet. Utifrån den närmast liggande principen talar planen därför emot motförslagets krav.

• rattigheter tillhor individeravgörande»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
• individen fore kollektivet»kommer alltid hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
• avvisad identitetspolitik»Denna identitetspolitikens kollektivism strider mot« (partiprogram ↗)
• nationalstaten som grund»Den svenska demokratin och vår rättsstat vilar på nationalstaten.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet erkänner uttryckligen den tornedalsfinska nationen vid sidan av den samiska och slår fast att nationella minoriteter som grupper ska undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi. Valmanifestet vill dessutom att urfolkens ställning och kulturella värden värnas. En utredning av principerna för vilka grupper som bör ha minoritets- eller urfolksstatus ligger i linje med detta, även om planen inte uttalar sig om just en sådan utredning.

• erkännande av tornedalsfinska nationenavgörande»de samiska och tornedalsfinska nationerna« (partiprogram ↗)
• kulturell autonomi för minoriteter»ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
• värna urfolkens ställning»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• bevara historiska identiteter»lokala och regionala identiteter med en djup historisk förankring« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.