2024-05-222023/24:UbU16 · p.6UbUUtbildning
Genomförandet av reformen
Finansiering och genomförande av spetsutbildningsreformen
Vad som står på spel: Frågan gäller om skolhuvudmän, särskilt i kommuner med sämre ekonomiska förutsättningar, får tillräckliga resurser för att kunna erbjuda spetsutbildning på lika villkor i hela landet, och om reformens faktiska effekter på likvärdighet och elevers resultat kommer att synliggöras.
Vad omröstningen gäller
Motionerna krävde att staten tar ett större ansvar för finansieringen och att reformen med riksrekryterande spetsutbildningar systematiskt följs upp och utvärderas, medan utskottet ansåg att befintlig finansiering och tillsyn räcker.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att inga nya obligatoriska uppgifter införs för huvudmännen, att befintliga anslag redan förstärkts för att stimulera spetsutbildningar och att Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten, och avstyrker därför motionerna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 6 (MP)
Reservanten (MP) vill att staten tar ett större ansvar för finansieringen så att skolhuvudmän i olika delar av landet, oavsett storlek eller läge, får förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning, och kräver att reformen systematiskt följs upp och utvärderas brett, inklusive finansiering, elevers sociala situation, genomströmning och resultat.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/5 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Ja 93/0/0/13 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Avstår 0/0/19/5 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 11/0/0/5 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2824 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2827 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt. Vissa grundskoleelever med särskild begåvning eller som är högpresterande kan behöva en utbildning i en särskilt anpassad studiemiljö där det finns möjlighet till dagligt erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande med andra elever med samma fallenhet och intresse. Riksdagen anser att regeringens förslag om att införa spetsutbildningar permanent är värdefullt och kommer att vara av betydelse för elever som i dag inte får tillräckliga utmaningar i skolan. De nya reglerna börjar att gälla den 2 juli 2024. Vissa regler börjar att gälla den 1 juli 2025.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen klargör finansieringen och genomförandet av reformen. (MP) — Reservation 6
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet vill att staten tar över huvudansvaret för skolan för att bygga upp likvärdighet, och valplattformen slår fast att bostadsorten inte ska avgöra rätten till likvärdig utbildning.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet vill att staten tar över huvudansvaret för skolan för att bygga upp likvärdighet, och valplattformen slår fast att bostadsorten inte ska avgöra rätten till likvärdig utbildning. Ett större statligt finansieringsansvar så att huvudmän oavsett storlek och läge får likvärdiga förutsättningar följer av det. Planen kräver också att reformer prövas mot sina faktiska effekter, vilket talar för den efterfrågade uppföljningen.
- statligt huvudansvar för skolanavgörande»För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar« (partiprogram ↗)
- likvärdig utbildning i hela landet»Det ska inte spela någon roll om du bor i ett miljonprogramsområde eller på landsbygden, rätten till likvärdig utbildning och bildning är grundläggande.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer resurser till skolan»Skolan måste också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- uppföljning av reformer»förslag som visar sig effektiva och rättvisa den dag de genomförs.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och se över utjämningen så att kvaliteten blir likvärdig i hela landet, även i små kommuner.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och se över utjämningen så att kvaliteten blir likvärdig i hela landet, även i små kommuner. Motförslagets krav på ett större statligt finansieringsansvar för likvärdiga förutsättningar hos olika huvudmän är samma inriktning. Planen kräver dessutom rättvisare skolpeng och full insyn, vilket talar för en bred uppföljning av reformens utfall.
- ökade statsbidrag till huvudmänavgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättvisare skolpeng»Skolpengen måste bli rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på ett sätt som går ut över elever i kommunala skolor.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdighet oavsett kommun»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.« (valmanifest 2022 ↗)
- insyn och uppföljning»Samhället ska ha full insyn i alla skolor genom offentlighetsprincipen.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att resurserna till skola och förskola ska fördelas efter behov så att varje barn klarar sin utbildning, och partiprogrammet vill att skattesystemet ger likvärdiga ekonomiska förutsättningar i hela landet samt att alla skolor är föremål för fungerande kontroll.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att resurserna till skola och förskola ska fördelas efter behov så att varje barn klarar sin utbildning, och partiprogrammet vill att skattesystemet ger likvärdiga ekonomiska förutsättningar i hela landet samt att alla skolor är föremål för fungerande kontroll. Motförslagets krav på statligt finansieringsansvar och systematisk uppföljning svarar mot båda åtagandena.
- resurser efter behovavgörande»fördelas resurserna till skola och förskola efter behov« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdiga förutsättningar i hela landet»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar« (partiprogram ↗)
- uppföljning och tillsyn»vara föremål för fungerande kontroll genom en« (partiprogram ↗)
- likvärdig skola»bryta skolsegregationen och göra skolvalet fritt och rättvist för alla« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet kräver att skolan blir mer likvärdig i hela landet och att små skolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta, samt att skolpengen anpassas efter huvudmännens ansvar och elevernas behov.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att skolan blir mer likvärdig i hela landet och att små skolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta, samt att skolpengen anpassas efter huvudmännens ansvar och elevernas behov. Det bär motförslagets krav på ett större statligt finansieringsansvar så att huvudmän oavsett storlek och läge får likvärdiga förutsättningar. Planens krav på strikta kvalitetskrav och likvärdighet ger också stöd åt en bred och systematisk uppföljning.
- likvärdig skola i hela landetavgörande»Skolan ska bli bättre och mer likvärdig i hela landet. Det fria skolvalet ska värnas och små skolor och förskolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
- anpassad skolpeng»Skolpengen ska anpassas efter huvudmännens ansvar och elevernas förutsättningar och behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvalitet och likvärdighet»Styrningen av skolan ska kännetecknas av strikta kvalitetskrav och likvärdighet.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning oavsett bostadsort»Alla barn har rätt till en bra utbildning oavsett var de bor.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att finansieringsansvaret för skolan flyttas till staten och att en statlig skolpeng ger likvärdiga villkor i hela landet, eftersom varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar oavsett var eleven bor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att finansieringsansvaret för skolan flyttas till staten och att en statlig skolpeng ger likvärdiga villkor i hela landet, eftersom varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar oavsett var eleven bor. Motförslagets krav på ett större statligt finansieringsansvar och likvärdiga förutsättningar för huvudmän i olika delar av landet svarar direkt mot detta. Planen kräver också utvärdering för att mäta resultat och sätta in stöd i tid.
- statlig skolpengavgörande»I ett första steg kommer vi att införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och ha statliga skolakuter som kan ta över de skolor som inte fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt finansieringsansvar»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdighet oavsett bostadsort»Varje elev har rätt till likvärdiga förutsättningar, oavsett var eleven bor.« (partiprogram ↗)
- systematisk uppföljning»Utvärdering behövs för att mäta kunskap och garantera stöd och hjälp i tid.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Principprogrammet slår fast att finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter och att det är en statlig uppgift att stödja kommuner med svagt skatteunderlag, med ett statligt utjämningssystem.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Principprogrammet slår fast att finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter och att det är en statlig uppgift att stödja kommuner med svagt skatteunderlag, med ett statligt utjämningssystem. Motförslagets krav på större statlig finansiering för likvärdiga förutsättningar följer av detta, liksom kravet på systematisk uppföljning som planen ser som en viktig politisk uppgift.
- finansieringsprincipenavgörande»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)
- statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som« (partiprogram ↗)
- statlig kommunal utjämning»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt« (partiprogram ↗)
- utvärdering och uppföljning»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet vill öka likvärdigheten genom en tydligare statlig styrning av skolpengen, och idéprogrammet ger staten uppgiften att fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill öka likvärdigheten genom en tydligare statlig styrning av skolpengen, och idéprogrammet ger staten uppgiften att fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav. Motförslagets krav på större statligt finansieringsansvar för likvärdiga förutsättningar och på systematisk uppföljning ligger i linje med detta. Planen kräver samtidigt att nya åtaganden ryms inom överskottsmålet.
- statlig styrning av skolpengenavgörande»Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig uppföljning av kvalitet»Staten har en avgörande uppgift att först och främst fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav.« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar för kvaliteten»Staten ska kunna ta över eller stänga skolor som inte är tillräckligt bra.« (valmanifest 2022 ↗)
- finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan just för att garantera en jämbördig skolgång, vilket bär motförslagets krav på statligt finansieringsansvar och likvärdiga förutsättningar oavsett huvudmannens storlek eller läge.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan just för att garantera en jämbördig skolgång, vilket bär motförslagets krav på statligt finansieringsansvar och likvärdiga förutsättningar oavsett huvudmannens storlek eller läge. Planen kräver dessutom tydliga resultat för varje offentlig satsning, vilket motsvarar kravet på systematisk uppföljning. Åtagandet om lika villkor på alla skolor pekar åt samma håll.
- statligt huvudmannaskap för skolanavgörande»Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet« (partiprogram ↗)
- uppföljning av satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
- lika villkor på alla skolor»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- politik för hela landet»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:UbU16)
- Betänkandets fulltext (HB01UbU16)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1108 — Handlingsplan för särskilt begåvade elever av Marie Nicholson och Katarina Tolgfors (båda M)
- Motion 2023/24:2203 — Stärkt stöd till särskilt begåvade elever av Johanna Rantsi (M)
- Motion 2023/24:2482 — En skola för livsresor av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2824 — med anledning av prop. 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå av Camilla Hansén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2826 — med anledning av prop. 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå av Åsa Westlund m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2827 — med anledning av prop. 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå av Anders Ådahl m.fl. (C)
- Motion 2023/24:368 — En gymnasieskola och vuxenutbildning i världsklass av Patrick Reslow m.fl. (SD)
- Proposition 2023/24:79 — Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå
Källa: Sveriges riksdag