2025-06-102024/25:AU7 · p.9AUArbetsmarknad
Arbete via digitala plattformar
Reglering av plattformsarbete och plattformsföretagens arbetsgivaransvar
Vad som står på spel: Utfallet avgör om personer som tjänar sitt uppehälle via appbaserat plattformsarbete får anställningsstatus och skydd som lön vid sjukdom, eller fortsatt klassas som egenföretagare/uppdragstagare. Det påverkar plattformsföretagens kostnader och affärsmodell, och hur snabbt den svenska arbetsmarknadsmodellen omfattar denna växande sektor.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen nu bör tillsätta en särskild utredning och lagstifta om att plattformsarbetare ska betraktas som anställda och plattformsföretag som arbetsgivare, eller om det räcker att luta sig mot pågående kollektivavtalsutveckling och ett redan antaget EU-direktiv om plattformsarbete.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ser positivt på att digitala plattformar skapar nya tjänster och jobb, men understryker att alla som arbetar i Sverige ska ha goda arbetsvillkor oavsett arbetsform och att plattformsarbete inte får innebära att arbetskraft utnyttjas. Utskottet noterar att arbetsmarknadens parter redan tagit sig an frågan genom branschanpassade kollektivavtal, att avtal redan tecknats på vissa håll, och förutsätter att detta arbete fortsätter eftersom hög kollektivavtalstäckning gynnar hela arbetsmarknaden. Utskottet pekar också på att ett nyligen antaget EU-direktiv om plattformsarbete, som ska vara genomfört senast i december 2026, redan adresserar frågan om korrekt fastställande av plattformsarbetares sysselsättningsstatus, och att regeringen redan har arbete på gång. Ett särskilt nytt initiativ bedöms därför inte nödvändigt nu.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 11 (S)
(S) välkomnar fler jobb men inte till priset av sämre löner och villkor, och pekar på att plattformsföretag alltmer kan undvika arbetsgivaransvar genom att hävda att de bara förmedlar tjänster. Till skillnad från utskottet anser (S) att åtgärder behövs redan nu: plattformsarbetare bör i högre grad betraktas som anställda med motsvarande rättigheter, och fler plattformsföretag bör omfattas av kollektivavtal, varför regeringen bör tillsätta en utredning för att kartlägga och åtgärda problemen inom plattformsekonomin.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 11 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/21/3 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Ja 14/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Ja 17/0/0/7 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 60/0/0/12 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 31 och 32, 2024/25:834 av Jamal El-Haj (-), 2024/25:2193 av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S) och 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 25.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
Motförslag
- Motförslaget vill utöka huvudentreprenörens ansvar för löner även för inhyrd personal. (S) — Reservation 11
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Valmanifestet pekar uttryckligen ut gig-jobb som en källa till otrygghet på arbetsmarknaden.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet pekar uttryckligen ut gig-jobb som en källa till otrygghet på arbetsmarknaden. Motförslagets krav på att plattformsarbetare i högre grad ska betraktas som anställda och omfattas av kollektivavtal är precis den ordning planen vill se, där alla anställda skyddas av starka kollektivavtal och arbetsrätten utvecklas för tryggare jobb. Planen vill dessutom täppa till utrymmet att exploatera människors utsatta ställning.
- gig-jobb skapar otrygghetavgörande»Otryggheten skapas genom tillfälliga anställningar, sms-jobb, gig-jobb, deltidsjobb och bemanningsjobb.« (valmanifest 2022 ↗)
- tryggare jobb genom arbetsrätten»Vi vill skapa tryggare jobb genom att utveckla arbetsrätten.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal för alla anställda»anställda i Sverige ska skyddas av starka kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- stark arbetsrättslagstiftning»Vänsterpartiet kommer att fortsätta försvara förhandlingsrätten och en stark arbetsrättslagstiftning.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet pekar uttryckligen ut plattformsekonomin som en orsak till att andelen lågbetalda och otrygga jobb ökat i Sverige.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet pekar uttryckligen ut plattformsekonomin som en orsak till att andelen lågbetalda och otrygga jobb ökat i Sverige. Målen om fler fasta och trygga anställningar, kollektivavtal som norm och stark arbetsrättslig lagstiftning bär motförslagets krav på en utredning, på att plattformsarbetare i högre grad ses som anställda och på ökad kollektivavtalstäckning. Planen talar därmed direkt för det motförslaget kräver.
- plattformsekonomin skapar otrygghetavgörande»Den så kallade plattformsekonomin, en otillräckligt reglerad arbetskraftsinvandring och politiska beslut som resulterat i sänkta lönenivåer har bidragit till att andelen lågbetalda, otrygga och lågproduktiva arbeten ökat i Sverige.« (partiprogram ↗)
- fasta och trygga anställningar»Fler fasta och trygga anställningar.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal som norm»Kollektivavtal som norm, försvar av den svenska modellen.« (partiprogram ↗)
- stark arbetsrätt»Stark arbetsrättslig lagstiftning.« (partiprogram ↗)
Planen pekar särskilt ut den del av arbetsmarknaden där arbetstagarna har svag anknytning och få rättigheter och slår fast att deras arbetsvillkor måste förbättras — precis den situation motförslaget beskriver i plattformsekonomin.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen pekar särskilt ut den del av arbetsmarknaden där arbetstagarna har svag anknytning och få rättigheter och slår fast att deras arbetsvillkor måste förbättras — precis den situation motförslaget beskriver i plattformsekonomin. Planen värnar dessutom kollektivavtalsmodellen och vill uppmuntra facklig organisering, vilket bär kravet på fler kollektivavtal och anställningsliknande rättigheter.
- skydd för svagast anknutnaavgörande»På den del av arbetsmarknaden där arbetstagarna ofta har svag anknytning och få rättigheter är inflytandet mycket litet.« (partiprogram ↗)
- förbättrade arbetsvillkor»Deras arbetsvillkor måste förbättras.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal som norm»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som ska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- fungerande arbetsrätt»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och ge arbetstagare inflytande över både arbetets innehåll och arbetstiden.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att arbetsmarknadens spelregler i mesta möjliga mån ska fastställas av parterna och att lagar och regler inte bör köra över den fria avtalsrätten.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att arbetsmarknadens spelregler i mesta möjliga mån ska fastställas av parterna och att lagar och regler inte bör köra över den fria avtalsrätten. Motförslagets krav på att plattformsarbetare i högre grad ska omklassas till anställda och att fler plattformsföretag ska omfattas av kollektivavtal går emot den ordningen och den flexibilitet planen värnar. Valmanifestet vill dessutom skapa fler dörrar in på arbetsmarknaden, vilket plattformsarbete kan utgöra.
- parterna före lagstiftningavgörande»Det skapar en flexibel och långsiktigt hållbar arbetsmarknad och flyttar makten närmare dem som berörs.« (partiprogram ↗)
- fri avtalsrätt»bör lagar och regler inte köra över den fria avtalsrätten eller sätta någon i underläge på arbetsmarknaden på grundval av kortare anställningsår eller andra godtyckliga skäl.« (partiprogram ↗)
- flexibel arbetsmarknad»Svensk arbetsmarknad behöver både mer flexibilitet och mer trygghet.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler dörrar in»Skapa fler dörrar in till arbetsmarknaden genom fler enkla jobb, det vill säga jobb som inte kräver kvalificerad utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen vill ha en arbetsmarknad med låga trösklar och hög rörlighet och kräver att politiken snabbt undanröjer hinder för att ta vara på den tekniska utvecklingens möjligheter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill ha en arbetsmarknad med låga trösklar och hög rörlighet och kräver att politiken snabbt undanröjer hinder för att ta vara på den tekniska utvecklingens möjligheter. Den slår också fast att villkoren i huvudsak ska bestämmas genom avtal och inte i lag, vilket talar emot ett statligt initiativ för att omklassificera plattformsarbetare som anställda. Planen värnar dessutom levebrödsföretagandet som en väg som vidgar arbetsmarknaden.
- låga trösklar och hög rörlighetavgörande»arbetsmarknad kännetecknas av låga trösklar och hög rörlighet i kombination med starka« (partiprogram ↗)
- undanröj hinder för ny teknik»Politikens uppgift måste vara att snabbt undanröja hinder för att underlätta för företag och« (partiprogram ↗)
- avtal framför lagstiftning»avtal och inte i lag, bidrar till ansvarstagande på arbetsmarknaden« (partiprogram ↗)
- värnat levebrödsföretagande»kallat levebrödsföretagande – vidgar arbetsmarknaden och ökar människors frihet« (partiprogram ↗)
Planen vill att god anställningstrygghet ska eftersträvas för alla arbetstagare och att lagstiftningen ger rimlig trygghet, vilket bär kravet på att kartlägga och åtgärda att plattformsföretag undviker arbetsgivaransvar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill att god anställningstrygghet ska eftersträvas för alla arbetstagare och att lagstiftningen ger rimlig trygghet, vilket bär kravet på att kartlägga och åtgärda att plattformsföretag undviker arbetsgivaransvar. Starka och oberoende fackföreningar och parternas roll talar också för att kollektivavtal ska omfatta fler plattformsföretag. Samtidigt varnar planen för omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden, vilket gör stödet villkorat.
- anställningstrygghet för allaavgörande»God anställningstrygghet för alla arbetstagare ska« (partiprogram ↗)
- fackens roll i arbetslivet»Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar« (partiprogram ↗)
- undvik trösklar in på arbetsmarknaden»omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
- skydd i arbetslivet»Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill utreda plattformsekonomin i syfte att plattformsarbetare i högre grad ska betraktas som anställda och fler plattformsföretag omfattas av kollektivavtal.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill utreda plattformsekonomin i syfte att plattformsarbetare i högre grad ska betraktas som anställda och fler plattformsföretag omfattas av kollektivavtal. Planens näringspolitiska åtagande är motsatt riktning: villkoren för att starta och växa ska vara goda, regelkrånglet ska minska kraftigt och ett fritt näringsliv ska skapa nya jobb. Planen ser marknadsekonomi och avtalsfrihet som grunden för välstånd, vilket talar emot att omdefiniera nya arbetsformer till anställningar.
- goda villkor för företagandeavgörande»Villkoren för att starta, växa och expandera behöver vara goda« (valmanifest 2022 ↗)
- fritt näringsliv skapar jobb»Moderaterna vill bygga ett land där ett fritt näringsliv skapar ett välstånd som kommer alla till del.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskat regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- marknadsekonomi och avtalsfrihet»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad« (partiprogram ↗)
Planen åtar sig att värna svenska löntagares trygghet och ställning och att öka tryggheten och säkerheten i arbetslivet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig att värna svenska löntagares trygghet och ställning och att öka tryggheten och säkerheten i arbetslivet. En utredning som kartlägger hur plattformsföretag undviker arbetsgivaransvar ligger i linje med det åtagandet. Samtidigt bygger planen på att parterna själva reglerar villkoren, vilket gör stödet för lagstiftningsvägen osäkert.
- löntagarnas ställning värnasavgörande»Svenska löntagares trygghet och ställning ska värnas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
- trygghet i arbetslivet»Öka tryggheten och säkerheten i arbetslivet« (valmanifest 2022 ↗)
- välmående före vinstintressen»De anställdas välmående får inte äventyras av kortsiktiga vinstintressen.« (partiprogram ↗)
- partsmodellen försvaras»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:AU7)
- Betänkandets fulltext (HC01AU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1400 — En trygg familjepolitik med barnets bästa i fokus av Daniel Persson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1412 — Jämställdhet och diskriminering av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1469 — Bättre villkor för småföretagare av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1488 — Ett starkare integritetsskydd i ett föränderligt arbetsliv av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2024/25:1521 — Hyvling av arbetstid av Gunilla Carlsson och Dzenan Cisija (båda S)
- Motion 2024/25:1580 — En arbetsmarknad som skapar ekonomisk självständighet för kvinnor av Karin Sundin (S)
- Motion 2024/25:1926 — En starkare ekonomisk familjepolitik av Isabell Mixter m.fl. (V)
- Motion 2024/25:196 — En arbetsrätt för starka och trygga löntagare av Ciczie Weidby m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2004 — Politisk strejk av John E Weinerhall (M)
- Motion 2024/25:2184 — Införande av heltid som norm på svensk arbetsmarknad av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2193 — Bättre villkor och arbetsmiljö även inom gig-ekonomin av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S)
- Motion 2024/25:2386 — Arbetsmarknad och arbetsliv av Magnus Persson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:2479 — Handling mot ofrivillig deltid av Sanna Backeskog m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2545 — Garantera företagens avtalsfrihet av Boriana Åberg (M)
- Motion 2024/25:2624 — Föräldrars rätt till ersättning även under skoltid under vissa omständigheter av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2764 — Möjliggörande av dygnspass inom svensk blåljusverksamhet av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:2948 — Arbetsmarknad av Jonny Cato m.fl. (C)
- Motion 2024/25:3070 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3136 — Utgiftsområde 24 Näringsliv av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:42 — Enskilda löntagares och arbetsgivares rätt att väcka talan i Arbetsdomstolen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Källa: Sveriges riksdag