Arbete via digitala plattformar

Planen pekar ut gig-jobb och andra tillfälliga upplägg som källan till otrygghet på arbetsmarknaden och kräver att tillsvidareanställningen återupprättas som norm och att arbetsrätten förstärks med tryggare anställningar och högre krav på arbetsmiljön. Att klassa plattformsföretag som arbetsgivare och plattformsarbetare som arbetstagare är just det lagstiftningssteget. Planen nöjer sig inte med att avtal växer fram, utan kräver lagstiftning som garanterar rätten till kollektivavtal.

• gig-jobb skapar otrygghetavgörande»Otryggheten skapas genom tillfälliga anställningar, sms-jobb, gig-jobb, deltidsjobb och bemanningsjobb.« (valmanifest 2022 ↗)
• tillsvidareanställning som norm»måste återupprättas och bemanningsföretag förbjudas. Arbetsköpares« (partiprogram ↗)
• förstärkt arbetsrätt»tryggare anställningar, högre krav på arbetsmiljön och en starkare« (partiprogram ↗)
• stark arbetsrättslagstiftning»Vänsterpartiet kommer att fortsätta försvara förhandlingsrätten och en stark arbetsrättslagstiftning.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen kräver en stark arbetsrättslig lagstiftning som skydd för de anställda och att alla anställda har rätt till goda arbetsvillkor och trygg försörjning, samt krafttag mot arbetslivskriminalitet. Att klassa plattformsföretag som arbetsgivare och plattformsarbetare som arbetstagare är förutsättningen för att dessa rättigheter och arbetsmiljöansvaret ska gälla också där. Planen ser dessutom kollektivavtal som en nödvändig förutsättning för legitima spelregler i arbetslivet.

• stark arbetsrättavgörande»arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd för de anställda.« (partiprogram ↗)
• rättigheter för alla anställda»goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet.« (partiprogram ↗)
• krafttag mot arbetslivskriminalitet»Krafttag mot arbetslivskriminaliteten.« (valmanifest 2022 ↗)
• kollektivavtalens roll»förutsättning för legitimiteten i arbetslivets spelregler och för arbetsfreden.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet vill värna en fungerande arbetsrätt och slår fast att rimliga arbetsvillkor och trygga anställningsformer måste åstadkommas där arbetstagarna har svag anknytning och få rättigheter, samt att alla har rätt till en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Att klassa plattformsföretag som arbetsgivare och plattformsarbetare som arbetstagare är det som ger dessa rättigheter, och stärker den svenska modell planen värnar.

• värnad arbetsrättavgörande»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och ge« (partiprogram ↗)
• trygga anställningsformer»åstadkomma rimliga arbetsvillkor och trygga« (partiprogram ↗)
• rätt till god arbetsmiljö»Alla har rätt till friskvård och en« (partiprogram ↗)
• kollektivavtal och facklig styrka»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet vill att arbetsmarknadens spelregler sätts av parterna och att lagar inte kör över den fria avtalsrätten, och motsätter sig ökad reglering av den digitala sfären. Programmet vill dessutom att endast nödvändiga frågor avgörs på EU-nivå. Att i lag omklassificera plattformsföretag till arbetsgivare och driva ett mer långtgående EU-direktiv går därför emot planen, som i stället litar till kollektivavtal och flexibilitet.

• avtalsfrihet framför lagstiftningavgörande»bör lagar och regler inte köra över den fria avtalsrätten« (partiprogram ↗)
• mot ökad digital reglering»Centerpartiet motsätter sig en ökad reglering av internet.« (partiprogram ↗)
• flexibilitet och trygghet»Svensk arbetsmarknad behöver både mer flexibilitet och mer trygghet.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationell kompetens värnas»endast de beslut som måste fattas gemensamt beslutas på EU-nivå« (partiprogram ↗)

Planen vill anpassa regelverk och skattesystem till den växande delningsekonomin och kräver en arbetsrätt anpassad till dagens förhållanden med låga trösklar till arbetsmarknaden, där villkoren i huvudsak bestäms genom avtal och inte i lag. Motförslagets krav på lagstiftning som klassar plattformsföretag som arbetsgivare och plattformsarbetare som arbetstagare går i motsatt riktning. Planen talar därför emot kravet.

• anpassa regler till delningsekonominavgörande»En startup-kommission ska tillsättas och skattesystemet anpassas bättre till den växande delningsekonomin.« (valmanifest 2022 ↗)
• arbetsrätt anpassad till dagens arbetsmarknad»För att sänka trösklarna till arbetsmarknaden och göra den mer dynamisk måste arbetsrätten vara« (partiprogram ↗)
• villkor genom avtal inte lag»Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där villkoren i huvudsak bestäms genom« (partiprogram ↗)
• låga trösklar till jobb»Framväxten av jobb som inte kräver formella kunskaper eller erfarenheter ska underlättas, till« (partiprogram ↗)

Planen lägger utformningen av arbetsmarknadens villkor på parterna och kräver att anställningsskyddet inte leder till omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden, samt att EU:s uppgifter avgränsas. Motförslaget vill i stället lagstifta om att plattformsföretag klassas som arbetsgivare och driva på för ett mer långtgående EU-direktiv, vilket går emot dessa åtaganden trots planens krav på god anställningstrygghet.

• parterna utformar villkorenavgörande»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
• undvik trösklar in på arbetsmarknaden»omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
• avgränsad EU-kompetens»En avgränsning av EU:s uppgifter är nödvändig för att« (partiprogram ↗)
• trygghet för alla arbetstagare»God anställningstrygghet för alla arbetstagare ska« (partiprogram ↗)

Planen kräver att EU-direktiv som huvudregel genomförs på miniminivå och att överimplementering motverkas, vilket direkt motsäger kravet att genomföra plattformsdirektivet i en mer långtgående form. Planen vill dessutom ta bort en tredjedel av regelkrånglet och göra det lättare att starta och driva företag, medan en lagstadgad omklassificering av plattformsföretag till arbetsgivare lägger till nya krav. Planen behandlar inte plattformsarbete särskilt.

• EU-direktiv på miniminivåavgörande»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut - som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
• minskat regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
• goda företagsvillkor»Villkoren för att starta, växa och expandera behöver vara goda för att fler ska våga lämna trygga och välbetalda jobb för att starta företag.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationell beslutsnivå»Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, så nära medborgarna som möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att den svenska modellen hotas av EU-förslag om gemensamma regler för lönebildning och sociala skyddsnät och att svensk kontroll över arbetsmarknadsmodellen måste säkras. Villkoren på arbetsmarknaden ska avgöras av parterna, och löntagarnas ställning ska aldrig offras som eftergift till EU. Motförslagets krav på lagstiftad omklassificering och ett skärpt genomförande av EU-direktivet går därför emot planen.

• EU hotar svenska modellenavgörande»Men den svenska modellen hotas för närvarande av förslag från EU om gemensamma regler för lönebildning, arbetslöshetsersättning och det sociala skyddsnätet.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationell kontroll över modellen»Svensk kontroll över vår arbetsmarknadsmodell och välfärdspolitik måste säkras för framtida generationer.« (valmanifest 2022 ↗)
• parterna avgör villkoren»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
• ingen eftergift till EU»Svenska löntagares ställning ska aldrig offras som eftergift till EU.« (valmanifest 2022 ↗)