2022-11-232022/23:KU8 · p.3KUKonstitution
Ändringar i den nya riksbankslagen
Sysselsättningsmål och riksdagens initiativrätt i riksbankslagen
Vad som står på spel: Valet påverkar hur mycket vikt penningpolitiken lägger vid sysselsättning jämfört med inflation, och om det är folkvalda i riksdagen eller Riksbanken som i praktiken styr hur målen för penningpolitiken preciseras - en fråga om demokratisk kontroll över en politik som påverkar räntor, jobb och priser för hela befolkningen.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om den nya riksbankslagen ska kompletteras med ett sysselsättningsmål jämställt med prisstabilitetsmålet och ge riksdagen initiativrätt att precisera penningpolitikens mål, eller om lagen ska antas i föreslagen form med ett fortsatt renodlat prisstabilitetsmål där Riksbanken har initiativrätten.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar bedömningen att den nya riksbankslagen i huvudsak bygger på Riksbankskommitténs parlamentariskt förankrade förslag, stärker Riksbankens oberoende och ställning som central bank och samtidigt ökar granskningen och öppenheten kring dess verksamhet - bland annat genom finansutskottets utökade granskningsansvar. Utskottet delar också bedömningen att förslagets prisstabilitetsmål möjliggör en flexibel inflationsmålspolitik som tar hänsyn till realekonomin, och avstyrker därför motionens krav på ett kompletterande sysselsättningsmål och en initiativrätt för riksdagen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V)
Reservationen (V) vill komplettera riksbankslagen med ett sysselsättningsmål som inte är underordnat prisstabilitetsmålet, och att riksdagen - inte enbart Riksbanken - ska ha initiativrätt att bestämma de mer precisa målen för penningpolitiken. Skälet är att ett renodlat inflationsmål inte tar tillräcklig hänsyn till realekonomins utveckling och sysselsättningsnivån, och att Riksbankens exklusiva rätt att precisera prisstabilitetsmålet undergräver de folkvaldas möjlighet att styra penningpolitiken. Reservanten vill även att regeringen tillsätter en utredning om skärpta regler för ledande befattningshavares värdepappersinnehav.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Ja | Ja 93/0/0/14 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Ja 20/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/10 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2021/22:4297 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1-3.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat: Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.
Motförslag
- Motförslaget vill komplettera riksbankslagen med ett jämbördigt sysselsättningsmål och ge riksdagen initiativrätt att bestämma de preciserade målen för penningpolitiken. (V) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att full sysselsättning ska vara det övergripande målet för både finans- och penningpolitiken, och är det enda partiet som säger sig ha en sådan politik.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att full sysselsättning ska vara det övergripande målet för både finans- och penningpolitiken, och är det enda partiet som säger sig ha en sådan politik. Den avvisar också att ekonomisk politik underställs marknadskrafter utanför folkvald kontroll. Motförslagets sysselsättningsmål och flyttade initiativrätt till de folkvalda är precis detta.
- full sysselsättning överordnat målavgörande»Vänsterpartiet vill att full sysselsättning ska vara det« (partiprogram ↗)
- full sysselsättning som mål»Ändå är det bara ett parti i riksdagen som har en politik för full sysselsättning – Vänsterpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
- avvisar marknadsunderkastelse»Det beror på att vi inte tror på den ekonomiska politik som fört Sverige in i passiv underkastelse inför marknadskrafter, privat riskkapital och starka lobbyister« (valmanifest 2022 ↗)
- folkvald makt över ekonomin»Tron på politikens möjligheter måste återupprättas.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet, som väger tyngst, slår fast att partiet värnar Riksbankens oberoende och dess ansvar för att stabilisera den allmänna prisnivån samt tror på parternas ansvar för lönebildningen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet, som väger tyngst, slår fast att partiet värnar Riksbankens oberoende och dess ansvar för att stabilisera den allmänna prisnivån samt tror på parternas ansvar för lönebildningen. Det talar mot att lägga in ett sidoordnat sysselsättningsmål i regelverket och mot att flytta initiativrätten från centralbanken. Planens mål om full sysselsättning nås enligt planen med arbetsmarknadspolitik, inte genom penningpolitikens mandat.
- värna Riksbankens oberoendeavgörande»Vi värnar Riksbankens oberoende och ansvar för att stabilisera den allmänna prisnivån och tror på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- trovärdig ekonomisk politik»Socialdemokraterna kommer aldrig att medverka till att underminera Sveriges ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
- jobb via arbetsmarknadspolitik»En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler jobb är särskilt viktig i ekonomiskt oroliga tider.« (valmanifest 2022 ↗)
- full sysselsättning som mål»Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet säger att staten genom finans- och penningpolitiken ska dämpa konjunktursvängningar och verka för stabila priser och låg arbetslöshet, alltså inte enbart prisstabilitet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet säger att staten genom finans- och penningpolitiken ska dämpa konjunktursvängningar och verka för stabila priser och låg arbetslöshet, alltså inte enbart prisstabilitet. Att makten över målen ska utövas av dem som påverkas av den talar för att folkvalda, inte centralbanken, preciserar penningpolitikens mål, och viljan att motverka spekulation stöder skärpta regler för värdepappersinnehav. Planen stöder därför motförslaget.
- penningpolitik för låg arbetslöshetavgörande»penningpolitik dämpa effekter av konjunkturvariationer och verka för stabila priser och låg« (partiprogram ↗)
- folkvald kontroll av makten»Makt ska utövas av dem som påverkas av den.« (partiprogram ↗)
- motverka spekulation»Girighet, överskuldsättning och spekulation ska motverkas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande åtagande är att det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas och att Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras, med stabila statsfinanser och stabil penningpolitik som grund.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas och att Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras, med stabila statsfinanser och stabil penningpolitik som grund. Ett sysselsättningsmål som inte är underordnat prisstabilitetsmålet och en flyttad initiativrätt politiserar penningpolitiken och strider mot detta. Planens krav på skärpta korruptionsregler stöder däremot motförslagets del om värdepappersinnehav.
- värnat finanspolitiskt ramverkavgörande»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras.« (valmanifest 2022 ↗)
- stabil penningpolitik»statsfinanser och penningpolitik, utbildning och social trygghet kan alla lägga grunden för en stark ekonomi.« (partiprogram ↗)
- nej till kortsiktiga satsningar»Ett resultatinriktat ledarskap som säger nej till kortsiktiga populistiska satsningar och istället söker långsiktiga och konstruktiva överenskommelser förankrade i mitten.« (valmanifest 2022 ↗)
- skärpta korruptionsregler»Vi vill inrätta en antikorruptionsmyndighet, skärpa regler mot korruption och införa ett lobbyregister.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens avgörande åtagande på det penningpolitiska området är att Sverige ska införa euron och att inflationstrycket ska motas, vilket förutsätter en oberoende centralbank med prisstabilitet som överordnat mål.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande på det penningpolitiska området är att Sverige ska införa euron och att inflationstrycket ska motas, vilket förutsätter en oberoende centralbank med prisstabilitet som överordnat mål. Ett sysselsättningsmål som inte är underordnat prisstabilitetsmålet, och en flyttad initiativrätt att precisera målen, går emot det. Planen vill nå hög sysselsättning genom arbetslinjen och skattereformer, inte genom penningpolitikens målformulering.
- svenskt euromedlemskapavgörande»Sverige ska införa euron som valuta.« (partiprogram ↗)
- bekämpa inflationen»Vi vill mota inflationstrycket.« (valmanifest 2022 ↗)
- stabila offentliga finanser»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser« (partiprogram ↗)
- sysselsättning via arbetslinjen»Hög sysselsättning är avgörande för välfärden.« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill lägga in ett sysselsättningsmål som inte är underordnat prisstabilitetsmålet och flytta initiativrätten att precisera penningpolitikens mål från centralbanken till de folkvalda.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill lägga in ett sysselsättningsmål som inte är underordnat prisstabilitetsmålet och flytta initiativrätten att precisera penningpolitikens mål från centralbanken till de folkvalda. Principprogrammets avgörande åtagande är en självständig riksbank med ett uttalat ansvar för ett stabilt penningvärde och en eftersträvad låg inflationstakt. Planen talar därför mot kravet, även om full sysselsättning också är ett viktigt politiskt mål i planen.
- självständig riksbankavgörande»detta är en självständig riksbank med ett uttalat ansvar« (partiprogram ↗)
- låg inflation som mål»Därför ska låg inflationstakt eftersträvas.« (partiprogram ↗)
- inflation strider mot förvaltarskap»En ekonomi präglad av inflation och spekulation, ansvarslöshet och egoism, är därför motsatsen.« (partiprogram ↗)
- full sysselsättning som mål»Därför är full sysselsättning ett viktigt politiskt mål.« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 10,9 procent i årstakt — Förstärker planens prioritering av prisstabilitet framför ett jämställt sysselsättningsmål
Planens ekonomiska linje är ordning och reda, en ansvarsfull politik som bygger motståndskraft mot kriser och ett värnat överskottsmål.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens ekonomiska linje är ordning och reda, en ansvarsfull politik som bygger motståndskraft mot kriser och ett värnat överskottsmål. Att sidoordna prisstabilitetsmålet med ett sysselsättningsmål och flytta initiativrätten från centralbanken till politiken skulle svaga inflationsbekämpningen och den självständighet som partiprogrammet ser som en viktig maktbalans. Motförslagets krav avvisas.
- ordning i ekonominavgörande»I tuffa ekonomiska tider krävs ordning och reda i ekonomin.« (valmanifest 2022 ↗)
- ansvarsfull ekonomisk politik»Sverige behöver hitta tillbaka till en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser och genomföra reformer för fler i arbete.« (valmanifest 2022 ↗)
- självständiga institutioner»Starka självständiga institutioner och en pluralism av samhällssfärer ger en viktig maktbalans i samhället.« (partiprogram ↗)
- värnat överskottsmål»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 10,9 procent och stigande styrränta — Gör prisstabilitetsmålets överordnade ställning mer angelägen än ett sidoordnat sysselsättningsmål
Motförslaget vill lägga ett sysselsättningsmål jämställt med prisstabilitetsmålet på Riksbanken och flytta initiativrätten att precisera penningpolitikens mål till de folkvalda.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill lägga ett sysselsättningsmål jämställt med prisstabilitetsmålet på Riksbanken och flytta initiativrätten att precisera penningpolitikens mål till de folkvalda. Planen slår fast att penningpolitiken ska hanteras av en självständig riksbank, vilket talar mot politisk styrning av målen. Planens väg till fler jobb är industri- och näringspolitik, inte penningpolitiska mål.
- självständig riksbankavgörande»Penningpolitiken skall hanteras av en självständig riksbank.« (partiprogram ↗)
- jobb genom näringspolitik»Det måste börja med en industripolitik som värnar företagens möjlighet att investera och växa och stimulera tillväxt.« (valmanifest 2022 ↗)
- värna kronan»Säkra kronans ställning genom ett svenskt undantag från deltagande i EU:s valutaunion« (valmanifest 2022 ↗)
- sunda statsfinanser»Sunda statsfinanser och respekt för målet om överskott« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:KU8)
- Betänkandets fulltext (HA01KU8)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2021/22:4297 — med anledning av prop. 2021/22:41 En ny riksbankslag av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V)
- Proposition 2021/22:169 — Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter
- Proposition 2021/22:215 — En ny lag om företagsrekonstruktion
- Proposition 2021/22:41 — En ny riksbankslag
Källa: Sveriges riksdag