2025-04-242024/25:FöU6 · p.2FöUFörsvar
Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur attraktivt det blir att bli och förbli officer, reservofficer eller hemvärnssoldat, bland annat genom villkor, utbildning och möjligheten att kombinera tjänstgöring med ett civilt arbete, vilket i sin tur avgör om Försvarsmakten kan bemanna den växande krigsorganisationen.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska besluta om konkreta åtgärder - bättre villkor för officerare, ändrad officersutbildning, rätt till tjänstledighet för reservofficerare och ett numerärt mål för hemvärnet - för att stärka personalförsörjningen, eller om det även fortsättningsvis ska vara Försvarsmakten själv som inom sitt arbetsgivaransvar utformar rekryteringen och personalpolitiken.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att personal med rätt kompetens är den mest gränssättande resursen för Försvarsmaktens tillväxt men avstyrker motionerna. Skälet är att det i första hand är Försvarsmakten som, inom ramen för sitt delegerade arbetsgivaransvar, ska utforma rekryteringen, lönebildningen och kompetensförsörjningen, och utskottet ser positivt på myndighetens pågående arbete och bedömer att utvecklingen går åt rätt håll utan att riksdagen behöver besluta om de föreslagna åtgärderna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 4 (S, V)
Reservationen (S, V) vill skapa bättre villkor för att rekrytera officerare, soldater och sjömän, anpassa officersutbildningen och se över kadetters förmåner och lönevillkor, undanröja hinder för reservofficerare och tidvis anställd personal att öva och tjänstgöra genom rätt till tjänstledighet, samt sätta ett mål om minst 26 000 hemvärnssoldater till 2030 och reformera hemvärnets ersättningssystem. Skälet är att personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs och att det är orimligt att hindra personer från att tjäna landet på grund av att de inte får tjänstledigt från sitt civila arbete.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 4 från S, V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade blivit ett annat
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna, SDSverigedemokraterna
Ja 147–110Nej 72–185
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/5 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/91/0/15 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Ja | Avstår 0/0/13/5 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | avviker från planenmot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 14/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 58/0/0/10 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | avviker från planenmot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1273 av Mathias Tegnér (S) yrkande 1, 2024/25:1406 av Lars Wistedt m.fl. (SD) yrkande 7, 2024/25:1731 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3023 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 25, 26, 29, 31, 33 och 34, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 86, 91 och 94 samt 2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 20-23.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om personalfrågor som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar till exempel om personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret och räddningstjänsten, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt, veteraner och frivilliga försvarsorganisationer.
Motförslag
- Motförslaget vill öka värnplikten till minst 10 000 värnpliktiga per år senast 2030 och till 12 000 år 2032. (S, V) — Reservation 4
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt med bred förmåga att möta kriser, och personalens villkor är en förutsättning för det.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt med bred förmåga att möta kriser, och personalens villkor är en förutsättning för det. Bättre villkor och rätt till tjänstledighet för att kunna tjänstgöra ligger nära planens syn på trygga arbetsvillkor och ett robust samhälle. Samtidigt vänder sig planen mot militarisering och kapprustning, vilket gör stödet svagt och osäkert när det gäller volymmål för Försvarsmakten.
- totalförsvar på allmän värnpliktavgörande»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt« (partiprogram ↗)
- bred krisförmåga»bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.« (partiprogram ↗)
- robust krisberedskap»Vi vill se ett robust samhälle« (partiprogram ↗)
- motstånd mot militarisering»Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet lovar att kraftfullt stärka den militära förmågan med anslag motsvarande två procent av BNP, fler värnpliktiga och ett starkt folkförsvar, och att upprustningstakten ska öka ytterligare.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet lovar att kraftfullt stärka den militära förmågan med anslag motsvarande två procent av BNP, fler värnpliktiga och ett starkt folkförsvar, och att upprustningstakten ska öka ytterligare. Bättre villkor för att rekrytera och behålla officerare, soldater och hemvärnspersonal är en direkt förutsättning för den tillväxten. Planen talar därför för motförslagets krav.
- höjda försvarsanslagavgörande»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler värnpliktiga och närvaro»Vi vill att ökningen ska omsättas i bland annat fler värnpliktiga, modern materiel samt förstärkt militär närvaro över hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- starkt folkförsvar»Sverige behöver bygga ett starkt folkförsvar.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad upprustningstakt»Takten i upprustningen ska öka ytterligare.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen vill lägga en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret och krisberedskapen, och den vill att Sverige går före och nedrustar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill lägga en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret och krisberedskapen, och den vill att Sverige går före och nedrustar. Motförslaget kräver i stället utbyggda villkor, förmåner och volymmål för militär personal och hemvärn, vilket drar resurserna åt motsatt håll. Planens stöd för frivillighet i försvaret talar delvis för lättare tjänstgöring, men bär inte upp kravet i stort, varför osäkerheten är stor.
- civilt försvar prioriterasavgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- nedrustning»Sverige ska ta initiativ till internationell nedrustning och bör gå före och nedrusta« (partiprogram ↗)
- begränsad militär beredskap»Vår militära beredskap ska syfta till att kunna« (partiprogram ↗)
- frivillighet i försvaret»verksamheter ska bygga på frivillighet.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Manifestets huvudåtagande är att rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt, och personalförsörjningen är den gränssättande delen av just den upprustningen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Manifestets huvudåtagande är att rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt, och personalförsörjningen är den gränssättande delen av just den upprustningen. Att undanröja hinder för reservofficerare och tidvis anställda att tjänstgöra följer av att det civila och militära försvaret ska rustas och av den frivilliga försvarsviljan planen lyfter fram. Ett mål för hemvärnet ligger i linje med kravet att Sverige ska kunna försvara sitt eget territorium.
- snabb försvarsupprustningavgörande»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt. Sverige behöver satsa två procent av BNP på försvaret så snart det är praktiskt möjligt och gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- rustad civil beredskap»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- ta vara på försvarsviljan»Tusentals har anmält sig till militären och frivilligorganisationer för att försvara vårt land.« (valmanifest 2022 ↗)
- eget territorialförsvar»Sverige måste därför kunna försvara sitt eget territorium.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka och att försvaret ska bli betydligt starkare, vilket är exakt vad motförslagets krav på bättre rekryteringsvillkor och ett hemvärnsmål syftar till.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka och att försvaret ska bli betydligt starkare, vilket är exakt vad motförslagets krav på bättre rekryteringsvillkor och ett hemvärnsmål syftar till. Planen vill också att utrymmet för ideella insatser i totalförsvaret ökar, vilket bär kravet på att undanröja hinder för reservofficerare och tidvis anställda att tjänstgöra. Planens egen linje om utvidgad rätt till tjänstledighet pekar åt samma håll.
- fler anställda och värnpliktigaavgörande»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
- betydligt starkare försvar»Sverige behöver ett betydligt starkare militärt försvar än i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
- frivilliginsatser i totalförsvaret»Utrymmet för ideella insatser i vård och omsorg, utbildning och kultur, bistånd och totalförsvar ska öka.« (partiprogram ↗)
- utvidgad rätt till tjänstledighet»Den som vill starta företag ska ha större rätt till tjänstledighet än i dag.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver att Försvarsmakten har en sådan styrka och beredskap att den kan verka krigsavhållande, och att personalförsörjningen avgörs utifrån försvarets uppgifter och hotbilder.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att Försvarsmakten har en sådan styrka och beredskap att den kan verka krigsavhållande, och att personalförsörjningen avgörs utifrån försvarets uppgifter och hotbilder. Motförslagets krav på bättre villkor för officerare och soldater samt undanröjda hinder för reservofficerare och tidvis anställda att öva ligger i linje med detta och med planens betoning på frivillighet i försvaret. Hemvärnet svarar mot planens syn på medborgares aktiva insatser i försvaret av Sverige.
- krigsavhållande försvarsförmågaavgörande»kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser« (partiprogram ↗)
- frivillighet i försvaret»Militärutbildning bör så långt som möjligt bygga på frivillighet« (partiprogram ↗)
- medborgares insatser i försvaret»Civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer ska vara ett komplement till det militära försvaret« (partiprogram ↗)
- totalförsvarsplikt»Alla svenska medborgare ska omfattas av en total« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver kraftfulla satsningar på både det militära och det civila försvaret och att försvarsanslagen når två procent av BNP, med uttalad förstärkning av personalförsörjningen.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver kraftfulla satsningar på både det militära och det civila försvaret och att försvarsanslagen når två procent av BNP, med uttalad förstärkning av personalförsörjningen. Motförslagets krav på bättre villkor för att rekrytera och behålla officerare, soldater och sjömän samt undanröjda hinder för reservofficerare följer direkt av det åtagandet. Ett mål om fler hemvärnssoldater ligger i linje med att armén ska stärkas i förmåga.
- stärkt militär förmågaavgörande(valmanifest 2022)
- kraftfulla satsningar på totalförsvaret»Sammantaget krävs kraftfulla satsningar på såväl det militära som det civila försvaret och att dessa satsningar går i takt för att skapa ett fungerande totalförsvar som stärker Sveriges säkerhet på bred front.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda försvarsanslag»Verka för att försvarsanslagen uppgår till motsvarande 2 procent av BNP redan år 2025« (valmanifest 2022 ↗)
- personalförsörjning i totalförsvaret»Förstärka det civila försvarets personalförsörjning« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_ej_verifierat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att personalen är den viktigaste komponenten i Försvarsmakten och vill behålla och återrekrytera personal genom konkurrenskraftiga villkor för specialist- och yrkesofficerare.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att personalen är den viktigaste komponenten i Försvarsmakten och vill behålla och återrekrytera personal genom konkurrenskraftiga villkor för specialist- och yrkesofficerare. Den vill dessutom uttryckligen stärka Hemvärnets ställning och säkra personalförsörjningen genom en blandning av yrkessoldater och värnpliktiga. Motförslagets krav på bättre villkor, undanröjda hinder för tjänstgöring och ett stärkt hemvärn följer därmed direkt av planen.
- konkurrenskraftiga officersvillkoravgörande»Sverigedemokraterna vill satsa på att behålla personal och rekrytera tillbaka de som slutat genom konkurrenskraftiga villkor för specialist- och yrkesofficerare.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt hemvärn»Stärka Hemvärnets ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- säkrad personalförsörjning»Personalförsörjningen inom försvaret behöver säkerställas genom en blandning av yrkessoldater och värnpliktiga.« (valmanifest 2022 ↗)
- personalen viktigast»Utöver högteknologisk materiel är personalen den viktigaste komponenten i Försvarsmakten.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:FöU6)
- Betänkandets fulltext (HC01FöU6)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1273 — Om hoten i vår omvärld av Mathias Tegnér (S)
- Motion 2024/25:1395 — Jordbruk - ökad konkurrenskraft utan förlust av biologisk mångfald av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1406 — Militärt försvar av Lars Wistedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1731 — Åtgärder mot personalbrist inom försvaret av Mikael Oscarsson (KD)
- Motion 2024/25:2265 — Utökning av Plikt- och prövningsverkets verksamhet i norra Sverige av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2024/25:23 — Svenskar som har försvarat Ukraina av Magnus Jacobsson (KD)
- Motion 2024/25:2368 — Krigsplacering av frivilligpersonal av Thomas Ragnarsson (M)
- Motion 2024/25:2493 — Bemanning i verksamheter nära medborgarna av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2953 — Jord, skog och jakt av Helena Lindahl m.fl. (C)
- Motion 2024/25:296 — Utredning om införande av obligatoriskt tjänstgöringsår av Kjell-Arne Ottosson (KD)
- Motion 2024/25:3002 — Ökat stöd för veteraner av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:3023 — Försvar och samhällets krisberedskap av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3038 — Stärkt beredskap och ett robustare samhälle av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3069 — Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3160 — Krisberedskap och utveckling av militärt och civilt försvar av Mikael Larsson m.fl. (C)
- Motion 2024/25:497 — Vapenfri värnplikt av Martina Johansson (C)
- Motion 2024/25:505 — Civilpliktsutbildning av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2024/25:602 — Bristen på deltidsbrandmän av Alexander Christiansson (SD)
- Motion 2024/25:627 — Möjlighet för fler att genomgå grundutbildning inom Försvarsmakten av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2024/25:810 — Sveriges ansvar för personal som bistått svenska styrkor utomlands av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Källa: Sveriges riksdag