Välfärdens långsiktiga finansiering

Planen kräver att omfördelningen från stat till kommun och region ökar, med särskild hänsyn till de kommuner och regioner som inte får ihop sin ekonomi, och att utjämningsgraden höjs. Motförslagets krav på inflationsskyddade statsbidrag, garantimodell och kreditgarantier är just ett sådant utökat statligt finansieringsansvar. Planen vill dessutom att den offentliga sektorns andel av ekonomin växer, vilket förutsätter att välfärdens intäkter inte urholkas.

• ökat statligt ansvar för kommunernas ekonomiavgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi« (valmanifest 2022 ↗)
• höjd kommunal utjämningsgrad»Utjämningsgraden i kommunala skatteutjämningssystemet bör höjas så att systemet når de regionalpolitiska« (partiprogram ↗)
• växande offentlig sektor»Vänsterpartiet menar att den offentliga sektorns andel av ekonomin måste få växa.« (partiprogram ↗)
• underfinansierad välfärd»De massiva skattesänkningar som genomförts av högerpartier och socialdemokrater under många år har resulterat i att det nu finns 350 miljarder mindre per år till välfärden än 1990.« (valmanifest 2022 ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 5,4 procent och styrränta 4,0 procent — Urholkar reala värdet av nominellt oförändrade statsbidrag och skärper behovet av indexering; Kostnadskris med höga hyror, matpriser och räntor — Driver upp välfärdens kostnader och stärker planens krav på statligt finansieringsansvar

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Valmanifestet lovar att fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och att se över utjämningen så att offentlig service av hög kvalitet garanteras i hela landet, även i små kommuner. Att inflationsskydda de generella statsbidragen och bygga en garantimodell är samma sak i sak, och planen vill dessutom utöka statliga kreditgarantier. Planens varning för lånefinansierade utfästelser gäller kompensation för varje prisökning, inte välfärdens grundfinansiering.

• ökade statsbidragavgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig välfärd i hela landet»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.« (valmanifest 2022 ↗)
• statliga kreditgarantier»Vi vill utöka de gröna kreditgarantierna.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig tillgång till välfärd»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 5,4 procent och styrränta 4,0 procent i början av 2024 — Urholkar nominellt oförändrade statsbidrag och aktualiserar planens beredskap för ytterligare insatser vid fortsatt höga priser; BNP-indikatorn negativ och konjunkturbarometern under normalläge — Stärker skälen för att staten bär kommunsektorns kostnader i lågkonjunkturen

Planen kräver att skattesystemet ger likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet och är uttryckligen beredd att öka den offentliga konsumtionen när det behövs för att trygga välfärden. Att inflationsskydda de generella statsbidragen och bygga en garantimodell för kommuner och regioner tjänar just det åtagandet. Planen talar därför för motförslagets krav.

• likvärdig kommunal finansieringavgörande»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet.« (partiprogram ↗)
• skatt för att trygga välfärden»är beredda att genom skatt öka den offentliga konsumtionen på bekostnad av den privata när det är nödvändigt för att trygga välfärden och samhällstryggheten.« (partiprogram ↗)
• tillgänglig välfärd»Samhällets tjänster ska hålla en hög kvalitet och vara tillgängliga för alla.« (partiprogram ↗)
• regelverk anpassat för alla kommuner»Statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora tillväxtkommuner.« (partiprogram ↗)

Planens uttryckliga åtagande är att värna och förstärka det finanspolitiska ramverket och hushålla med skattebetalarnas pengar, och att säga nej till kortsiktiga satsningar. Automatisk indexering av statsbidrag, en garantimodell och statliga kreditgarantier binder upp statens finanser på just det sätt planen vill undvika; planens verktyg för likvärdighet är i stället ett väl fungerande utjämningssystem och stöd anpassat till regionernas förutsättningar. Slutsatsen är osäker eftersom planen inte behandlar frågan direkt.

• värnat finanspolitiskt ramverkavgörande»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras. Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
• nej till kortsiktiga satsningar»Ett resultatinriktat ledarskap som säger nej till kortsiktiga populistiska satsningar och istället söker långsiktiga och konstruktiva överenskommelser förankrade i mitten.« (valmanifest 2022 ↗)
• utjämning som rätt verktyg»Exempel på sådana styrmedel är ett väl fungerande skatteutjämningssystem« (partiprogram ↗)
• behovsanpassat statligt stöd»bättre statligt stöd till regionerna som är anpassade efter deras förutsättningar och behov« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att alla har rätt till likvärdig välfärd oavsett bostadsort och vill flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten, samtidigt som välfärdens ambitioner inte får sänkas. Ett tydligare statligt ansvar för kommunernas och regionernas finansiering och beredskap inför kriser ligger i linje med detta. Planen nämner varken indexering av statsbidrag eller kreditgarantier, så ställningstagandet är härlett och osäkert.

• likvärdig välfärd i hela landetavgörande»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten« (partiprogram ↗)
• statligt finansieringsansvar»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
• krisberedskap i finanserna»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser« (partiprogram ↗)
• bibehållna välfärdsambitioner»Skattesänkningar ska därför inte finansieras genom sänkta ambitioner i välfärdspolitiken.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger att det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte klarar sina lagstadgade skyldigheter och att finansieringsprincipen måste respekteras. Det talar för att staten tar ett tydligare ansvar för välfärdens finansiering, som motförslaget kräver. Samtidigt kräver planen återhållsamhet med de offentliga utgifterna, vilket gör stödet till just garantimodell och kreditgarantier osäkert.

• statligt stöd till svaga kommuneravgörande»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som« (partiprogram ↗)
• finansieringsprincipen»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)
• statlig kommunal utjämning»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader« (partiprogram ↗)
• återhållsamma offentliga utgifter»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Inflation 5,4 procent i årstakt — urholkar statsbidragens realvärde och skärper planens krav på att kommunernas åtaganden är finansierade; Styrränta 4,0 procent och vikande BNP — ökar trycket på kommunernas ekonomi som planen säger att staten ska stödja

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens finanspolitiska linje är att överskottsmålet ska värnas, att alla nya löften måste finansieras och att de stora behoven inom rättsväsende, försvar och välfärd ställer krav på prioriteringar. Att inflationsskydda de generella statsbidragen och lägga till en garantimodell och statliga kreditgarantier till kommunsektorn innebär nya bindande utgiftsåtaganden utan sådan prioritering. Motförslagets krav går därför emot planen.

• värnat överskottsmålavgörande»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
• finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
• krav på prioriteringar»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
• starka statsfinanser»Statens finanser ska vara starka.« (partiprogram ↗)

Planen pekar ut att kommunsektorn långsiktigt saknar resurser för välfärdsuppdraget och vill koncentrera offentliga anslag till välfärdens hjärta oavsett var i landet man bor. Partiprogrammet slår fast att alla medborgare har rätt till likvärdig välfärd och samhällsservice. Motförslagets krav på inflationsskyddade statsbidrag och en garantimodell för kommunernas ekonomi ligger i linje med detta, även om planen inte nämner instrumenten uttryckligen.

• statliga medel till välfärdenavgörande»Offentliga anslag ska i första hand fokuseras för att stärka välfärdens hjärta genom höjda pensioner och medel som säkerställer att polis, sjukvård, skola och omsorg oavsett var i landet man bor.« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunsektorns svaga resurser»en kommunsektor som långsiktigt inte bedöms ha resurser för att klara välfärdsuppdraget« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig välfärd i hela landet»medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice.« (partiprogram ↗)
• omprioritera till välfärden»Se över offentliga utgifter och rikta om medel till välfärden och rättsväsendet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.