2024-11-272024/25:CU5 · p.3CUCivilrätt och bostäder
Avräkningsordningen vid utmätning
Avräkningsordningen vid utmätning av skulder
Vad som står på spel: Vilken avräkningsordning som gäller påverkar hur snabbt skuldsatta med viss betalningsförmåga faktiskt minskar sin skuld, eftersom en ordning där räntan räknas av först kan göra att kapitalskulden — och därmed den totala skuldbördan — fortsätter växa.
Vad omröstningen gäller
Riksdagen tar ställning till om medel som kommer in vid utmätning tvingande ska räknas av mot skuldens kapitalbelopp före ränta, eller om dagens ordning där borgenären kan välja ska behållas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens bedömning att en ändrad huvudregel för avräkningsordningen sannolikt skulle bli verkningslös, eftersom de flesta borgenärer ändå skulle välja dagens ordning. Utskottet pekar i stället på det utvidgade kostnadstaket som en effektiv åtgärd mot växande skulder och ser inte skäl för ett tillkännagivande i frågan.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, V, C, MP)
Vid utmätning bör en tvingande avräkningsordning införas där influtna medel först räknas av mot skuldens kapitalbelopp och därefter mot ränta och andra biförpliktelser, utan att borgenären själv kan välja ordning — eftersom många skuldsatta annars ser sina skulder fortsätta växa trots viss betalningsförmåga. Regeringen bör ta fram ett lagförslag om detta.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✓
SNej✓
MPNej✓
CNej✓
LNej✕
KDNej✕
MJa✓
SDNej✕
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
Vegen reservation
Nej
Nej 0/21/0/3
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
Segen reservation
Nej
Nej 0/92/0/14
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
MPegen reservation
Nej
Nej 0/14/0/4
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
Cegen reservation
Nej
Nej 0/21/0/3
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
L
Nej
Ja 14/0/0/2
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
KD
Nej
Ja 15/0/0/4
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
M
Ja
Ja 59/0/0/9
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
SD
Nej
Ja 63/0/0/9
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 9,
2024/25:1264 av Dzenan Cisija och Mattias Jonsson (båda S),
2024/25:2548 av Boriana Åberg (M) yrkande 2,
2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 14,
2024/25:3074 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 8,
2024/25:3223 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2,
2024/25:3224 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 3 och
2024/25:3225 av Katarina Luhr (MP) yrkande 2.
Riksdagens beslut: Reglerna i konsumentkreditlagen som gäller högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas och gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta.
Regeringens förslag till ändringar i konsumentkreditlagen ska bland annat motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta för att de beviljas lån som de inte kan betala tillbaka.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktar även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2025.
Motförslag
Motförslaget vill införa tvingande avräkningsordning vid utmätning där medel avräknas först mot kapitalbelopp och sedan mot ränta. (S, V, C, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planens avgörande åtagande är att skuldsättning försvagar människors självständighet och förhandlingsstyrka och att lånevillkoren ska regleras utifrån gemensamma behov, inte finanskapitalets.
Planens avgörande åtagande är att skuldsättning försvagar människors självständighet och förhandlingsstyrka och att lånevillkoren ska regleras utifrån gemensamma behov, inte finanskapitalets. En tvingande avräkningsordning där betalningar först går till kapitalbeloppet hindrar att skulder växer trots att den skuldsatta betalar, vilket är precis det mönster planen vill bryta. Planen konstaterar att djupa skulder är lönsamma för bankerna och att fattigdom sänker människors förhandlingsstyrka.
skuldsättning försvagar människoravgörande»Skuldsättning försvagar många människors självständighet och«(partiprogram ↗)
reglering efter gemensamma behov»Regleringen av lånevillkor behöver utgå från«(partiprogram ↗)
skuldfällor gagnar kapitalet»skulder är både lönsamt för bankerna och fördelaktigt för kapitalet i«(partiprogram ↗)
fattigdom sänker förhandlingsstyrka»Att människors fattigdom sänker förhandlingsstyrkan betyder också«(partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNej→Nej✓likaberörs ej
Partiprogrammet slår fast att socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt och att demokratiska motvikter krävs mot marknadens spelregler, och valmanifestet respekt för vanliga hushålls ekonomi.
Partiprogrammet slår fast att socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt och att demokratiska motvikter krävs mot marknadens spelregler, och valmanifestet respekt för vanliga hushålls ekonomi. En tvingande avräkningsordning som först minskar kapitalskulden, så att skulder inte fortsätter växa, ligger i linje med det. Planen behandlar inte utmätningsregler, så stödet är härlett.
ta parti för de maktlösaavgörande»Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt.«(partiprogram ↗)
respekt för hushållens ekonomi»Den ekonomiska politiken behöver bedrivas med stor varsamhet och respekt för vanliga hushålls ekonomi.«(valmanifest 2022 ↗)
demokratiska motvikter»Det krävs demokratiska motvikter för att skapa de stabila spelregler som behövs«(partiprogram ↗)
reglering av kreditmarknaden»Enbart regelverk som beslutas av institutioner oberoende av marknaden«(partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planens åtagande är att motverka överskuldsättning och att alla har rätt till grundläggande ekonomisk trygghet med skyddsnät som ingen faller igenom.
Planens åtagande är att motverka överskuldsättning och att alla har rätt till grundläggande ekonomisk trygghet med skyddsnät som ingen faller igenom. En tvingande avräkningsordning där betalningar först minskar kapitalskulden hindrar att skulder växer trots betalningsförmåga och följer därför av planen, som också kräver ett starkt konsumentskydd på kreditmarknaden.
motverka överskuldsättningavgörande»Girighet, överskuldsättning och spekulation ska motverkas.«(partiprogram ↗)
hög skuldsättning som risk»hög privat skuldsättning är en risk för individen«(partiprogram ↗)
grundläggande ekonomisk trygghet»Alla har rätt till grundläggande ekonomisk«(partiprogram ↗)
starkt konsumentskydd»produkter och tjänster. Vi vill ha ett starkt skydd«(partiprogram ↗)
CCenterpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planen åtar sig insatser som mildrar de värsta effekterna för hushåll med små marginaler och vill avskaffa ett påtvingat sparande som slår mot dem med lägst inkomster.
Planen åtar sig insatser som mildrar de värsta effekterna för hushåll med små marginaler och vill avskaffa ett påtvingat sparande som slår mot dem med lägst inkomster. En tvingande avräkningsordning där betalningar först minskar kapitalskulden hindrar att skulden växer trots betalningsförmåga, vilket ligger i linje med planens krav på ekonomisk grundtrygghet som ger en ny chans. Planen behandlar dock inte utmätningsreglerna, så slutsatsen är härledd.
stöd till hushåll med små marginaleravgörande»För att möta detta krävs insatser som mildrar inflationens värsta effekter för dem med små marginaler.«(valmanifest 2022 ↗)
lätta trycket på låginkomsttagare»Boendet är den största investeringen många människor gör. Det förstärkta amorteringskravet — ett påtvingat sparande för dem med lägst inkomster — bör avskaffas när ränteläget nu normaliseras.«(valmanifest 2022 ↗)
ekonomisk grundtrygghet»Välfärden ska innefatta sociala skyddsnät som förmår skapa en god ekonomisk grundtrygghet.«(partiprogram ↗)
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Partiprogrammet åtar sig att reglerna ändras så att överskuldsatta får större möjlighet att bli skuldfria och att den enskildes ställning i vardagens avtal stärks.
Partiprogrammet åtar sig att reglerna ändras så att överskuldsatta får större möjlighet att bli skuldfria och att den enskildes ställning i vardagens avtal stärks. En tvingande avräkningsordning där betalningen först minskar kapitalskulden är just ett sådant medel mot skulder som växer trots betalningsförmåga. Planen behandlar inte utmätningsreglerna, varför täckningen är härledd.
skuldfrihet för överskuldsattaavgörande»Reglerna för skuldsanering ska ändras så att överskuldsatta får större möjlighet att bli skuldfria.«(partiprogram ↗)
stärkt ställning i avtal»Den enskildes inflytande över de avtal som ingås i«(partiprogram ↗)
stöd till skuldsatta»Konsumenter ska ha tillgång till budget- och skuldrådgivning och opartisk«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planens socialpolitiska mål är att stödja människor till egen försörjning, och det offentliga är ytterst ansvarigt för att alla ska kunna leva ett tryggt och värdigt liv.
Planens socialpolitiska mål är att stödja människor till egen försörjning, och det offentliga är ytterst ansvarigt för att alla ska kunna leva ett tryggt och värdigt liv. En skuld som fortsätter växa trots betalningar motverkar just detta. En tvingande avräkningsordning där kapitalbeloppet betalas först ligger därför närmast planens principer, även om planen inte behandlar utmätningsordningen uttryckligen.
egen försörjning som målavgörande»Målet för socialpolitiken är att stödja gemenskaperna och de enskilda människorna till egen försörjning«(partiprogram ↗)
tryggt och värdigt liv»offentliga är ytterst ansvarigt för att alla ska kunna leva«(partiprogram ↗)
måttfullhet mot överskuldsättning»respekterar också andras rättigheter. Måttfullhet innebär att förnuftet bör råda över alltför vidlyftiga«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaJa→Ja✓likaberörs ej
Motförslaget vill införa en tvingande avräkningsordning vid utmätning där borgenären inte längre får välja ordning.
Motförslaget vill införa en tvingande avräkningsordning vid utmätning där borgenären inte längre får välja ordning. Planens grund är en marknadsekonomi baserad på enskilt ägande och avtalsfrihet, och rättsväsendets uppgift beskrivs bland annat som att upprätthålla kontrakt. En tvingande ordning som inskränker borgenärens rätt enligt avtalet går emot detta, även om planens syn på kontroll över den egna ekonomin talar för den skuldsatta. Frågan behandlas inte, därför låg säkerhet.
avtalsfrihetavgörande»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad
på enskilt ägande och avtalsfrihet.«(partiprogram ↗)
upprätthålla kontrakt»Rättsväsendet fyller också en viktig roll för det civila
samhället. För att lösa tvister, upprätthålla kontrakt«(partiprogram ↗)
kontroll över egen ekonomi»Möjligheten
att ha kontroll över sin egen ekonomi är en av de viktigaste
grunderna för människors frihet och trygghet.«(partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen behandlar inte avräkningsordningen vid utmätning.
Planen behandlar inte avräkningsordningen vid utmätning. Närmast liggande princip är att den ekonomiska tryggheten för löntagare ska öka och att skenande boende- och levnadskostnader samt hemlöshet ska motverkas, vilket talar för en ordning där betalningar minskar skulden i stället för att den fortsätter växa. Underlaget är svagt och slutsatsen därför osäker.
ekonomisk trygghetavgörande»Öka den ekonomiska tryggheten för löntagare«(valmanifest 2022 ↗)
motverka hemlöshet»Att bekämpa hemlöshet är en prioriterad social fråga för Sverigedemokraterna.«(valmanifest 2022 ↗)
hushållens kostnader»Åtgärder behöver också vidtas för att bromsa de skenande boendekostnaderna så att fler har råd till ett hem.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motion 2024/25:3196 — Finansiell stabilitet, finansmarknadsfrågor och betalningssystemet av Mikael Damberg m.fl. (S)
Motion 2024/25:3222 — med anledning av prop. 2024/25:17 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Motion 2024/25:3223 — med anledning av prop. 2024/25:17 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning av Alireza Akhondi m.fl. (C)
Motion 2024/25:3224 — med anledning av prop. 2024/25:17 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Motion 2024/25:3225 — med anledning av prop. 2024/25:17 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning av Katarina Luhr (MP)
Proposition 2024/25:17 — Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning