Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Planen kräver att återanvändningen och återvinningen ökar och pekar ut skiftet till cirkulär ekonomi som en nyckeldel i omställningen. Ett nationellt mål med etappmål och regelbunden utvärdering ligger i linje med planens krav på att klimatmålen knyts till konkreta, siffersatta förslag. En lag om offentlig avyttring följer av att offentligt ägda verksamheter enligt planen ska gå före och använda sina inköp strategiskt.

• ökad återanvändningavgörande»Återanvändning och återvinning av material behöver öka.« (valmanifest 2022 ↗)
• cirkulär ekonomi som nyckeldel»Det är en nyckeldel i ett bredare skifte till cirkulär ekonomi och« (partiprogram ↗)
• siffersatta mål»klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag.« (partiprogram ↗)
• bort från slit och släng»produkter som håller och lätt kan återanvändas och delas istället för slit- och släng« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Omställning till cirkulär ekonomi för bättre användning av befintliga resurser är ett uttryckligt mål i partiprogrammet, och valmanifestet binder partiet vid nettonollutsläpp 2045 och ett fast klimatpolitiskt ramverk. Ett nationellt mål för cirkulär ekonomi med etappmål som sammanfaller med klimatmålet är den kombinationen omsatt i styrning. Att offentliga upphandlare ska vara föredömen bär även förslaget om offentlig avyttring.

• omställning till cirkulär ekonomiavgörande»Omställning till cirkulär ekonomi, för bättre användning av befintliga resurser.« (partiprogram ↗)
• klimatneutralitet 2045»År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.« (valmanifest 2022 ↗)
• fast klimatpolitiskt ramverk»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
• offentlig upphandling som föredöme»offentliga arbetsgivare och upphandlare ska vara föredömen i att verka för en sund konkurrens« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen vill ha ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak och en svensk utsläppsbudget som gör att klimatmålen nås, alltså tidsatta och uppföljningsbara mål av samma slag som motförslaget begär för den cirkulära ekonomin. Målet är slutna kretslopp. Kravet på en lag om offentlig avyttring stämmer med planens krav på att miljöaspekter ska väga tyngre vid offentlig upphandling.

• bindande klimatramverkavgörande»För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan såväl i Sverige som internationellt.« (partiprogram ↗)
• slutna kretslopp»Målet är slutna kretslopp.« (partiprogram ↗)
• tidsatta klimatmål»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
• det offentliga som föredöme»Vid offentliga upphandlingar ska miljö- och kvalitetsaspekterna viktas betydligt tyngre än i dag.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet sätter målet att Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land med en mer cirkulär ekonomi och att återvinning och återbruk ska underlättas. Ett nationellt mål med etappmål och en utredning om återanvändning av offentlig egendom är konkreta uttryck för samma åtagande. Partiprogrammet slår fast att klimatpolitiken ska utgå från vetenskapens krav och att höga ambitioner stärker miljöteknik och entreprenörskap.

• cirkulär ekonomi som målavgörande»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär. Med rätt stöd och regelförenklingar kan vi återvinna och återbruka allt från kläder till mineral och metaller.« (valmanifest 2022 ↗)
• vetenskapsstyrda klimatmål»Klimatpolitiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt för att undvika farliga förändringar.« (partiprogram ↗)
• höga ambitioner stärker näringslivet»Höga ambitioner stärker entreprenörskap, utveckling av miljöteknik och initiativ inom civilsamhället.« (partiprogram ↗)
• klimatet först»Centerpartiet sätter klimatet först, för att framtiden måste vara grön.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen sätter ett tidsatt klimatmål till 2045 och slår fast som mål att alla grundläggande råvaror ska cirkulera i produktionssystemet, vilket är just den ambition motförslaget vill tidsätta. Den vill också att offentlig upphandling ställer tydliga miljökrav och premierar långsiktigt hållbara produkter, vilket bär kravet om ökad återanvändning av offentlig egendom. Ett nationellt mål med etappmål följer därmed av planens åtaganden.

• cirkulära materialflöden som målavgörande»grundläggande råvaror, såsom växtnäring och mineraler, ska cirkulera i produktionssystemet« (partiprogram ↗)
• tidsatt klimatmål 2045»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
• miljökrav i upphandling»offentlig upphandling ska tydliga miljö-, klimat- och hälsoskyddskrav kunna ställas« (partiprogram ↗)
• återanvändning och återbruk»Avfallets miljöpåverkan ska minskas genom fungerande återanvändning och återbruk.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver en kretsloppsanpassad utveckling med utökat producentansvar och en avfallshierarki där avfall först förebyggs och sedan återanvänds, samt pekar ut miljövänlig upphandling som ett strategiskt instrument. Ett nationellt mål för cirkulär ekonomi med etappmål och en lag om offentlig avyttring är medel för just detta. Planen anger inga årtalsmål, så kravet på tidsatt mål härleds ur förvaltarskapets krav på långsiktighet.

• kretsloppsanpassad utvecklingavgörande»anpassad utveckling, bland annat genom ett utökat producentansvar.« (partiprogram ↗)
• avfallshierarki»Avfallshantering ska främst utgå från att förebygga avfall, sedan« (partiprogram ↗)
• styrmedel i miljöpolitiken»Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt« (partiprogram ↗)
• förvaltarskap och långsiktighet»Miljön och naturresurserna måste förvaltas ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte äventyras och så att kommande generationer också får del av dem.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill sätta ett nationellt årtalsmål för cirkulär ekonomi och utreda en särskild lag om offentlig avyttring. Planen motsätter sig att Sverige lägger på egna nationella krav utöver EU-nivån och vill i stället minska regelkrånglet och byråkratin kraftigt. Planens klimatåtagande är nettonoll till 2045 genom teknik och elektrifiering, inte genom nya separata målsystem och lagkrav på myndigheters avyttring.

• inga nationella särkravavgörande»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut« (valmanifest 2022 ↗)
• minskad regelbörda»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
• nettonoll 2045 som mål»Vi ska som land ta fullt ansvar här hemma och nå nettonollutsläpp senast år 2045.« (valmanifest 2022 ↗)
• effektivitet framför målsymbolik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att svenska mål bör anpassas till EU-nivån så att Sverige inte går längre än nödvändigt på bekostnad av levnadsstandard och konkurrenskraft. Ett separat nationellt årtalsmål för cirkulär ekonomi med etappmål är just ett sådant nationellt särspår. Planen vill i stället rikta resurserna till de åtgärder som ger störst utsläppsminskning per satsad krona och kräver tydliga resultat av varje offentlig satsning.

• anpassning till EU-nivåavgörande»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå för att inte kraven på andra länder ska bli lägre som en konsekvens av att vi gör mer än nödvändigt på bekostnad av vår levnadsstandard och konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• mest utsläpp per krona»Satsa på åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona som t ex internationella klimatinvesteringar« (valmanifest 2022 ↗)
• stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
• resultatkrav på satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)