2024-03-212023/24:AU6 · p.8AUArbetsmarknad
Jämlikhetsdata
Jämlikhetsdata som metod mot diskriminering och rasism
Vad som står på spel: Jämlikhetsdata skulle kunna ge en tydligare bild av vilka grupper som är särskilt utsatta för diskriminering och hatbrott, men väcker också frågor om integritet vid insamling av känsliga uppgifter om exempelvis etnicitet och religion. Det berör i första hand grupper som redan i dag är utsatta för diskriminering och rasism.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om Sverige bör börja samla in jämlikhetsdata - statistik uppdelad på till exempel etnisk tillhörighet eller religion - som metod för att kartlägga diskriminering och rasism, eller om befintlig kunskapsinsamling, som Brås hatbrottsstatistik och Diskrimineringsombudsmannens årliga rapport, räcker.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Utskottet delar målet att motverka strukturella problem, diskriminering och rasism, men har en försiktig hållning till jämlikhetsdata som metod eftersom den är omdiskuterad. Utskottet pekar i stället på pågående kunskapshöjande insatser, bland annat Brottsförebyggande rådets årliga hatbrottsstatistik och fördjupade analyser samt Diskrimineringsombudsmannens nya årliga rapport om förekomsten av diskriminering i samhället, och anser att det inte finns skäl att nu utveckla och införa jämlikhetsdata.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 19 (V, MP)
Reservationen (V, MP) vill att regeringen inför jämlikhetsdata som bygger på samtliga diskrimineringsgrunder, med insamling baserad på samtycke, frivillighet och anonymitet och som förslagsvis hanteras av Statistiska centralbyrån. Reservanterna pekar på växande klyftor och segregation kopplad till bland annat etnisk tillhörighet, nationellt ursprung, hudfärg och religion, och menar att jämlikhetsdata skulle ge bättre kunskap om olika gruppers utsatthet och därmed bättre förutsättningar att motverka diskriminering och bekämpa hatbrott.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 19 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/18/0/6 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Ja | Ja 89/0/0/17 | lika | säkerhet: låg | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/13/0/5 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | härlett |
| L | Ja | Ja 11/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 13/0/0/6 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 56/0/0/12 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:463 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och 2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 105.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden.
Motförslag
- Motförslaget vill att arbetet för jämställdhet anlägger ett intersektionellt perspektiv. (V, MP) — Reservation 19
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet kräver konkreta reformer som attackerar den strukturella rasismen och att samhället motverkar även den vardagliga och omedvetna diskrimineringen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver konkreta reformer som attackerar den strukturella rasismen och att samhället motverkar även den vardagliga och omedvetna diskrimineringen. Jämlikhetsdata som samlas in frivilligt och anonymt är ett kunskapsverktyg för precis detta, i linje med att forskning behövs för att synliggöra och analysera förtryck. Planen nämner inte metoden som sådan, så stödet härleds ur den antirasistiska strategin.
- konkreta reformer mot strukturell rasismavgörande»Vid sidan av detta krävs konkreta reformer som attackerar den strukturella rasismen.« (partiprogram ↗)
- medveten antirasistisk politik»Rasism kan bekämpas genom en medveten antirasistisk politik som förs på flera plan samtidigt.« (partiprogram ↗)
- motverka vardaglig diskriminering»Samhället måste också motverka den vardagliga och ofta omedvetna diskriminering som så många människor utsätts för.« (partiprogram ↗)
- kunskap som synliggör förtryck»Forskning behövs för att synliggöra och analysera förtryck och hot mot miljön, liksom för att generera kunskap för innovationer och reformer.« (partiprogram ↗)
Planen är antirasistisk men namnger ett annat huvudmedel: det bästa sättet att motarbeta rasism är att stärka jämlikheten genom full sysselsättning och generell välfärdspolitik.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen är antirasistisk men namnger ett annat huvudmedel: det bästa sättet att motarbeta rasism är att stärka jämlikheten genom full sysselsättning och generell välfärdspolitik. Partiprogrammet varnar dessutom uttryckligen för att klasstrukturer felaktigt görs till etniska problem, vilket är risken med insamling av data efter etnicitet och hudfärg. Planen ger också ett starkt skydd för den personliga integriteten.
- generell välfärd mot rasismavgörande»Det bästa sättet att motarbeta rasism är att stärka jämlikheten genom att skapa full sysselsättning och utveckla den generella välfärdspolitiken.« (partiprogram ↗)
- klassproblem ska inte etnifieras»Samtidigt som rasismen och samhällets klasstruktur förstärker varandra, finns det en risk att fattiga grupper och platser, och därmed klasstrukturer, felaktigt görs till etniska problem i samhällsdebatten.« (partiprogram ↗)
- skydd för personlig integritet»Det är samhällets absoluta skyldighet att skydda friheten och den personliga integriteten och att förhindra att nätet används för förtal, hets mot folkgrupp, kränkningar av enskilda personer och hot om våld.« (partiprogram ↗)
- antirasistiskt parti»Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet lovar uttryckligen att ta fram systematisk statistik för att belysa diskriminering och rasism, vilket är precis vad jämlikhetsdata syftar till.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen att ta fram systematisk statistik för att belysa diskriminering och rasism, vilket är precis vad jämlikhetsdata syftar till. Partiprogrammet slår fast att strukturell diskriminering och rasism ska upphöra och att arbetet mot diskriminering kräver bättre underlag. Planen talar därför för motförslagets krav på frivillig och anonym insamling hos en statistikmyndighet.
- systematisk diskrimineringsstatistikavgörande»ta fram systematisk statistik för att belysa diskriminering och rasism i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- starkare diskrimineringsskydd»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)
- strukturell rasism ska upphöra»Strukturell diskriminering och rasism ska upphöra.« (partiprogram ↗)
- stark diskrimineringsombudsman»Det krävs också en stark lagstiftning och en stark diskrimineringsombudsman.« (partiprogram ↗)
Planen utgår från att varje individ har rätt att skapa sin egen identitet och att människor ska behandlas som individer, inte utifrån grupptillhörighet, och kräver att all lagstiftning prövas mot sin påverkan på den personliga integriteten.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen utgår från att varje individ har rätt att skapa sin egen identitet och att människor ska behandlas som individer, inte utifrån grupptillhörighet, och kräver att all lagstiftning prövas mot sin påverkan på den personliga integriteten. Systematisk insamling av data om etnicitet, hudfärg och religion går på tvärs mot dessa principer. Målet att motverka diskriminering delas, men inte metoden.
- individens egen identitetavgörande»Varje individ har rätt att skapa sin egen identitet.« (partiprogram ↗)
- integritetsprövningsvagt stöd»All lagstiftning bör prövas mot dess påverkan på människors personliga integritet.« (partiprogram ↗)
- starkt integritetsskydd»Ett starkt integritetsskydd är därför en omistlig del av ett öppet och demokratiskt samhälle.« (partiprogram ↗)
- motverka diskriminering»Mer måste göras mot diskriminering.« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_svagt
Planen vill bekämpa diskriminering och hatbrott men bygger integrationspolitiken på generella regler lika för alla, inte på kartläggning av grupper efter etnicitet, hudfärg eller religion.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill bekämpa diskriminering och hatbrott men bygger integrationspolitiken på generella regler lika för alla, inte på kartläggning av grupper efter etnicitet, hudfärg eller religion. Samtidigt slår partiprogrammet fast att integritetsskyddet ska stärkas och att integritetsingrepp bara är berättigade när ett motstående intresse väger uppenbart tyngre. Att bygga upp statistik om enskildas etniska tillhörighet och religion ligger därför i strid med planens linje, även om målet att motverka diskriminering delas.
- stärkt integritetsskyddavgörande»Skyddet för den enskildes integritet ska stärkas.« (partiprogram ↗)
- generell integrationspolitik»Huvudprincipen för integrationspolitiken är att den ska vara generell. Den ska bygga på lagar och« (partiprogram ↗)
- bekämpa diskriminering och hatbrott»Vi vill modernisera diskrimineringslagen, prioritera polisens hatbrottsverksamhet« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsad registrering»Övervakning och registrering ska inte användas för andra syften än vad som var de ursprungliga« (partiprogram ↗)
Planen kräver att det offentliga tillämpar stor försiktighet och respekt för den personliga integriteten vid hantering av personuppgifter, och dess personalism vänder sig mot kollektivismen och mot att människor betraktas som delar av kollektiv.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att det offentliga tillämpar stor försiktighet och respekt för den personliga integriteten vid hantering av personuppgifter, och dess personalism vänder sig mot kollektivismen och mot att människor betraktas som delar av kollektiv. Att bygga statistik om hudfärg, etnisk tillhörighet och religion strider mot dessa åtaganden, även om insamlingen är frivillig. Planen vill i stället att staten underlättar utan att planera och ta kontroll över människors liv. Målet att motverka diskriminering delas dock av planen.
- restriktiv hantering av personuppgifteravgörande»försiktighet och respekt för den personliga integriteten« (partiprogram ↗)
- personen före kollektiv kategorisering»Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen« (partiprogram ↗)
- staten ska inte kontrollera»Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar, men inte planera och ta kontroll« (partiprogram ↗)
- diskriminering ska motverkas»Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet vänder sig uttryckligen mot en samhällsdebatt där etnisk bakgrund, sexuell läggning och kön anses förklara individens position, och kallar identitetspolitikens kollektivism ett brott mot grundläggande värden.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet vänder sig uttryckligen mot en samhällsdebatt där etnisk bakgrund, sexuell läggning och kön anses förklara individens position, och kallar identitetspolitikens kollektivism ett brott mot grundläggande värden. Jämlikhetsdata bygger på just sådan gruppindelning och innebär dessutom insamling av känsliga personuppgifter, medan planen vill värna den personliga integriteten. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- avvisar gruppförklaringaravgörande»utan där etnisk bakgrund, sexuell läggning och kön anses förklara individens« (partiprogram ↗)
- identitetspolitik avvisas»Denna identitetspolitikens kollektivism strider mot« (partiprogram ↗)
- individen före kollektivet»kommer alltid hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
- värna personlig integritet»Den personliga integriteten ska värnas, såväl från intrång« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att kollektiva egenskaper som hudfärg och etnicitet är irrelevanta för partiet, vilket direkt talar emot att bygga statistik och politik kring just sådana kategorier.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att kollektiva egenskaper som hudfärg och etnicitet är irrelevanta för partiet, vilket direkt talar emot att bygga statistik och politik kring just sådana kategorier. Planen avvisar dessutom åtgärder som syftar till samma utfall på gruppnivå och förespråkar formell likabehandling. Att bemanna myndigheter för aktivistisk symbolpolitik är också något planen uttryckligen vänder sig mot.
- etnicitet politiskt irrelevantavgörande»Kollektiva egenskaper som hudfärg och etnicitet är däremot för Sverigedemokraterna« (partiprogram ↗)
- nej till gruppbaserad utfallspolitik»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
- formell likabehandling»förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på« (partiprogram ↗)
- nej till aktivistiska myndighetsuppdrag»anställning av personal på myndigheter som driver aktivistisk symbolpolitik« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:AU6)
- Betänkandets fulltext (HB01AU6)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1029 — Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund av Dzenan Cisija (S)
- Motion 2023/24:1240 — Företag inom besöksnäringen av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:1396 — Ingen plats för hederskultur i ett demokratiskt och jämställt samhälle av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1524 — Politik för de nationella minoriteterna av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1697 — Ekonomiskt våld i nära relationer av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2023/24:1735 — Ekonomiskt våld av Robert Hannah m.fl. (L)
- Motion 2023/24:2073 — Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2446 — Politik för det samiska folket av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2499 — Jämställdhet på riktigt av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2617 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2621 — Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2636 — Familjerätt av Jennie Nilsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2640 — Utgiftsområde 4 Rättsväsendet av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2664 — Jämställdhetspolitisk motion av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2669 — Rättspolitik av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2691 — En tydlig väg till integration av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2705 — Ett rikare liv för äldre av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:327 — Vitbok om svenska samhällets brott mot hbt-personer av Robert Hannah (L)
- Motion 2023/24:386 — Jämställdhet och diskriminering av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:403 — Svenskt jordbruk av Staffan Eklöf m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag