Älgförvaltning

Planen säger inget om sammansättningen i älgförvaltningsområden eller om balansen mellan jägare och markägare. Närmast liggande princip är att förvaltningen av skog och natur ska utgå från en helhetssyn och inte ensidiga vinstintressen, och att planering behöver en genuin demokratisk förankring. En översyn som ger likvärdig representation under en oberoende ordförande ligger närmare den principen än dagens ordning, men slutsatsen är osäker.

• helhetssyn före ensidiga intressenavgörande»reglering av skogsbruket, som utgår från en helhetssyn och inte« (partiprogram ↗)
• demokratisk förankring»Planeringen behöver en genuin demokratisk« (partiprogram ↗)
• rika ekosystem»skapa goda villkor för rika ekosystem« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om älgförvaltningens organisation. Närmast liggande princip är partiprogrammets syn på att berörda ska ha lika rätt och möjlighet att påverka beslut som rör dem, och att hela landet ska kunna leva och utvecklas. Det talar för en översyn som ger jägare och markägare likvärdig representation. Underlaget är svagt.

• lika inflytande för berördaavgörande»Alla ska ha samma rätt och möjlighet att« (partiprogram ↗)
• hela landet ska leva»Alla har ett gemensamt intresse av att hela landet kan leva och utvecklas.« (partiprogram ↗)
• ekologisk balans»biologiska mångfalden måste skyddas.« (partiprogram ↗)

Planen säger inget om sammansättningen i älgförvaltningsområden. Närmast liggande princip är att det ekologiska perspektivet ska sättas i fokus vid jakt och att naturvårdsintressen ska få företräde, medan motförslaget vill vikta representationen mot jägare och markägare med utgångspunkt i älgjaktens kulturella och ekonomiska betydelse. Det drar bort från den viktning planen kräver, men slutsatsen är osäker.

• naturvård före jaktintressenavgörande»Det är viktigt att det ekologiska perspektivet sätts i fokus vid jakt och att naturvårdsintressen får företräde.« (partiprogram ↗)
• ansvar för biologisk mångfald»Bruk av skog, vatten och mark måste kopplas till ett ansvar för att den biologiska mångfalden inte ska utarmas.« (partiprogram ↗)
• miljöhänsyn väger tyngst»Miljöhänsyn ska väga tyngre än kortsiktiga exploateringsintressen.« (partiprogram ↗)

Planens bärande princip i förvaltningen av skog och vilt är en stark äganderätt: den som äger marken har också ansvaret att vårda den, och naturvården ska bygga på frivillighet och äganderätt. En omgjord sammansättning där markägarnas ledande roll ersätts av en oberoende ordförande försvagar den kopplingen. Planen säger inget uttryckligt om älgförvaltningsgruppernas sammansättning, varför slutsatsen är härledd och osäker.

• stark äganderätt i skogsbruketavgörande»Skogsbruket behöver goda förutsättningar grundade i en stark äganderätt.« (valmanifest 2022 ↗)
• ägande ger förvaltningsansvar»stark äganderätt. Det man äger har man också ett ansvar för att vårda.« (partiprogram ↗)
• frivillighet och äganderätt»då frivillighet och äganderätt är grunden för en bättre naturvård.« (valmanifest 2022 ↗)
• lokalt självbestämmande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att staten ska sträva efter god samverkan med markägare och lokalbefolkning i naturvård och viltförvaltning, vilket talar för en översyn som ger jägare och markägare likvärdig representation i älgförvaltningsgrupperna. Skogspolitikens två jämställda mål, produktion och miljö, stöder också en balanserad sammansättning. Älgförvaltningens organisation behandlas dock inte i planen, så slutsatsen är härledd.

• samverkan med markägareavgörande»Staten ska sträva efter god samverkan med markägare och lokalbefolkning i naturvård och viltförvaltning.« (partiprogram ↗)
• balans produktion och miljö»Den svenska skogspolitiken ska vila på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet.« (partiprogram ↗)
• äganderättens betydelse»Äganderätten, rätten att köpa, sälja och ge bort egendom, rätten att starta företag och rätten att söka sig till ett visst yrke är nödvändiga för att den enskilda människan ska kunna forma sin tillvaro.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen bygger viltförvaltningen på ett principiellt stöd för den enskilda äganderätten och på kopplingen mellan markägande och jakträtt, vilket talar för att markägare och jägare ges likvärdig representation i förvaltningsorganen. Viltvårdens syfte är enligt planen att undvika sjukdomar, trafikolyckor och skador på grödor och skog, vilket kräver organ som fungerar. Planen säger inget om älgförvaltningsområdenas sammansättning, varför slutsatsen är härledd.

• markägandets koppling till jakträttavgörande»Med utgångspunkt i ett principiellt stöd för den enskilda äganderätten och generationers erfarenhet av enskilt ägande av skogs- och jordbruksmark som garant för gott och långsiktigt förvaltarskap, bör kopplingen mellan markägande och jakt- och fiskerätt finnas.« (partiprogram ↗)
• viltvård mot skador och olyckor»Viltvård är viktig för att undvika sjukdomar, trafikolyckor samt skador på jordbruksgrödor och skog.« (partiprogram ↗)
• lokal förankring i viltförvaltningen»En långsiktigt hållbar rovdjurspolitik måste utformas i samråd med den berörda landsbygdsbefolkningen.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen värnar jägarnas insatser för livskraftiga viltstammar, vill att jakten ska vara tillgänglig för jägare på lika villkor och stärka markägarnas ägande- och brukanderätt; den vill dessutom inrätta en ny viltmyndighet. En översyn som ger jägare och markägare likvärdig representation i älgförvaltningsgrupperna följer av dessa åtaganden. Planen behandlar inte organisationsfrågan, varför stödet är härlett.

• lika villkor för jägareavgörande»Se till att fjälljakten är tillgänglig för alla svenska jägare på lika villkor« (valmanifest 2022 ↗)
• jägarnas roll i viltvården»Jägarnas insatser är en starkt bidragande orsak till att vi har livskraftiga viltstammar i landet.« (valmanifest 2022 ↗)
• markägarnas inflytande»Stärka ägande- och brukanderätten för jordbrukare« (valmanifest 2022 ↗)
• reformerad viltförvaltning»Inrätta en ny viltmyndighet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill ge tillbaka viltvårdsuppdraget till jägarorganisationerna och menar att det var ett misstag att dela uppdraget med dem som motarbetar jakt; jakt och viltvård ska utgå från kunskap och erfarenhet. En översyn som ger jägare och markägare likvärdig representation i älgförvaltningsområden och älgförvaltningsgrupper ligger direkt i den linjen, liksom planens krav på stärkt äganderätt.

• jägarnas viltvårdsuppdragavgörande»Ge tillbaka viltvårdsuppdraget till jägarorganisationerna« (valmanifest 2022 ↗)
• jaktens företrädare i förvaltningen»Det var ett misstag att ta ifrån jägarorganisationerna delar av viltvårdsuppdraget.« (valmanifest 2022 ↗)
• kunskapsbaserad viltvård»Svensk jakt och viltvård ska utgå från kunskap och erfarenhet.« (valmanifest 2022 ↗)
• markägarens ställning»Värna skogsägarnas rätt att bruka sina skogar« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.