2025-05-142024/25:AU10 · p.1AUArbetsmarknad
Jämställdhetspolitikens mål och metoder
Jämställdhetspolitikens mål, definition och delmål
Vad som står på spel: Hur jämställdhet definieras och mäts styr vilka politiska åtgärder som anses motiverade, till exempel kvotering, skolans arbete mot könsmönster eller reglering av hemarbete. Valet mellan ett utfallsbaserat och ett förutsättningsbaserat synsätt påverkar därmed vilka verktyg som används och vilka grupper som berörs av framtida jämställdhetsåtgärder.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om den nuvarande definitionen av jämställdhet och de jämställdhetspolitiska delmålen - som bland annat mäter jämn könsfördelning inom exempelvis makt, utbildning och obetalt hemarbete - ska ligga fast, eller om de i grunden ska omformuleras så att fokus flyttas från jämnt utfall mellan könen till lika förutsättningar för individen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna. Man delar synen att jämställdhetsperspektivet måste finnas med brett i budget- och lagstiftningsarbetet och välkomnar att regeringen fortsätter arbetet med jämställdhetsintegrering, men ser till skillnad från motionärerna ingen anledning till ett särskilt uttalande från riksdagen om detta. Utskottet är inte berett att ompröva den nuvarande definitionen av jämställdhet eller att avveckla de jämställdhetspolitiska delmålen, positiv särbehandling eller skolans arbete mot traditionella könsmönster.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (SD)
Reservationen (SD) vill att regeringen fastställer en ny definition av jämställdhet där fokus flyttas från kvantitativt utfall - som könsfördelning i styrelser eller på arbetsplatser - till att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att göra fria val. Reservanten vill se över flera delmål: mindre vikt vid kvantitativa mått på makt och inflytande, att skolan inte aktivt ska motverka traditionella könsmönster, och att politik och lag inte ska styra familjers fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade blivit ett annat
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: MModeraterna
Ja 147–64Nej 87–124
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Ja | Avstår 0/1/92/13 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Ja | Ja 15/0/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Nej | Nej 0/63/0/9 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
Avvek från partilinjen
| SKadir Kasirga (S, Stockholms kommun) | Nej — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:204 av Josef Fransson (SD), 2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 42, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 4, 5, 19 och 27 samt 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.
Motförslag
- Motförslaget vill att definitionen av jämställdhet förändras från fokus på representation till fokus på lika förutsättningar. (SD) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen bygger på att kvinnors underordning är strukturell: kvinnors arbete värderas lägre, den ekonomiska självständigheten är svagare och skolan behöver arbeta förebyggande mot destruktiva könsnormer.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på att kvinnors underordning är strukturell: kvinnors arbete värderas lägre, den ekonomiska självständigheten är svagare och skolan behöver arbeta förebyggande mot destruktiva könsnormer. Motförslaget vill tvärtom flytta fokus från utfall till fria val, ta bort skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster och hindra politiken från att styra fördelningen av det obetalda hemarbetet. Planen kräver uttryckligen en individualiserad föräldraförsäkring och talar därför emot kravet.
- individualiserad föräldraförsäkringavgörande»Vänsterpartiet vill se en individualiserad föräldraförsäkring, med« (partiprogram ↗)
- skolans normarbete»Skolor och förskolor behöver arbeta förebyggande mot destruktiva normer för att alla barn, oavsett kön, ska kunna leva fria.« (valmanifest 2022 ↗)
- strukturell undervärdering av kvinnors arbete»yrken än idag tydligt mans- eller kvinnodominerade och kvinnors arbete värderas generellt lägre än mäns« (partiprogram ↗)
- ekonomisk självständighet som mål»Starkare ekonomisk självständighet gör att var och en kan organisera« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet kräver uttryckligen att utbildningssektorn verkar för att de sociala och könsbundna mönstren bryts, och att kvinnor och män jämnt fördelar det obetalda hemarbetet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver uttryckligen att utbildningssektorn verkar för att de sociala och könsbundna mönstren bryts, och att kvinnor och män jämnt fördelar det obetalda hemarbetet. Motförslaget vill tvärtom att skolan inte aktivt ska motverka traditionella könsmönster och att politiken inte ska påverka fördelningen av hemarbetet. Analysen av könsmaktsordningen gör att planen talar emot en omdefiniering som tonar ned utfallet.
- skolan ska bryta könsmönsteravgörande»Därför måste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att verka för att de« (partiprogram ↗)
- jämn fördelning av hemarbetet»måste få möjlighet att ta lika ansvar för hem, familj och barn och att jämnt fördela det« (partiprogram ↗)
- könsmaktsordningen»En tydlig maktstruktur är det som kallas könsmaktsordningen, den systematiska över- och« (partiprogram ↗)
- feministiskt parti»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Motförslaget vill att skolan inte längre aktivt ska motverka traditionella könsmönster och att politiken inte ska styra fördelningen av det obetalda hemarbetet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill att skolan inte längre aktivt ska motverka traditionella könsmönster och att politiken inte ska styra fördelningen av det obetalda hemarbetet. Planen kräver tvärtom att skolan arbetar aktivt för jämställdhet, att förskolan tillämpar genusmedveten pedagogik och att pappornas uttag av föräldraledighet dubbleras genom öronmärkta dagar. Planen försvarar dessutom kvantitativa verktyg som könskvotering till bolagsstyrelser.
- skolans aktiva jämställdhetsarbeteavgörande»Skolan ska arbeta aktivt för jämställdhet och lika« (partiprogram ↗)
- styrd fördelning av föräldradagar»dubblera pappornas uttag av föräldraledighet — varje förälder ska ta ut minst en tredjedel av föräldradagarna.« (valmanifest 2022 ↗)
- genusmedveten pedagogik»Alla förskolor bör tillämpa en genusmedveten« (partiprogram ↗)
- kvantitativa jämställdhetsmått»Könskvotering till bolagsstyrelser behövs« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att strukturer och normer som trycker ner flickor och pojkar i fack måste tas på allvar och motarbetas, vilket är raka motsatsen till kravet att skolan inte aktivt ska motverka traditionella könsmönster.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att strukturer och normer som trycker ner flickor och pojkar i fack måste tas på allvar och motarbetas, vilket är raka motsatsen till kravet att skolan inte aktivt ska motverka traditionella könsmönster. Planen vill dessutom modernisera föräldraförsäkringen med en förstärkt jämställdhetsbonus, det vill säga just styra mot ett jämställt ansvar för hem och familj. Planen talar därför emot motförslagets omdefiniering.
- motarbeta könsnormeravgörande»Sådana strukturer och normer måste tas på allvar och motarbetas.« (valmanifest 2022 ↗)
- styrning mot jämställt uttag»Vi vill modernisera föräldraförsäkringen så att fler kvinnor kan komma i arbete och göra karriär, bland annat genom att införa en kraftigt förstärkt jämställdhetsbonus.« (valmanifest 2022 ↗)
- jämställt ansvar i hemmet»ett jämställt ansvar för hem och familj.« (partiprogram ↗)
- jämställdheten brådskar»Vi kan inte låta jämställdhetsproblemen fortgå en mandatperiod till.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver aktivt arbete med genusfrågor genom hela utbildningssystemet och slår fast att bristen på kvinnor i näringslivets högsta positioner är ett maktproblem som inte kan accepteras; båda dessa åtaganden är sådana som motförslaget vill tona ned.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver aktivt arbete med genusfrågor genom hela utbildningssystemet och slår fast att bristen på kvinnor i näringslivets högsta positioner är ett maktproblem som inte kan accepteras; båda dessa åtaganden är sådana som motförslaget vill tona ned. Planen binder också partiet vid tre öronmärkta föräldramånader per vårdnadshavare, vilket är just den sortens styrning motförslaget vill undvika. Planens princip att skillnader som följer av fria val inte ska utjämnas ger visst stöd åt motförslagets omdefiniering, men väger lättare än de uttryckliga åtagandena.
- aktivt genusarbete i skolanavgörande»genusfrågor för att flickor och pojkar ska möta likvärdiga förväntningar och få likvärdiga chanser.« (partiprogram ↗)
- kvinnor i maktpositioner»Bristen på kvinnor i näringslivets högsta positioner är ett betydande maktproblem som inte kan« (partiprogram ↗)
- öronmärkta föräldramånader»Tre månader ska vara öronmärkta åt varje vårdnadshavare.« (partiprogram ↗)
- fria val ska inte utjämnas»följer av människors fria val ska inte utjämnas av politiker.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammets egen definition är att jämställdhet innebär att människor oavsett kön har makt att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål och att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar - alltså förutsättningar snarare än kvantitativt utfall.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammets egen definition är att jämställdhet innebär att människor oavsett kön har makt att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål och att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar - alltså förutsättningar snarare än kvantitativt utfall. Planen kräver dessutom att det offentliga genom lagstiftning respekterar familjens sfär, vilket talar mot att politik och lag styr familjers fördelning av det obetalda arbetet. Att jämställdhetsarbetet i utbildningsväsendet ändå är viktigt kvalificerar delen om skolans arbete.
- makt att forma sitt eget livavgörande»Jämställdhet är att människor, oavsett kön, har makt att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål.« (partiprogram ↗)
- likvärdiga förutsättningar, inte utfall»Kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar och villkor för att kunna utveckla sin fulla potential.« (partiprogram ↗)
- respekt för familjens sfär»Genom lagstiftning ska det offentliga respektera familjens sfär och rättigheter.« (partiprogram ↗)
- jämställdhetsarbete i skolan»Jämställdhetsarbetet i hela utbildningsväsendet är viktigt, särskilt i de tidiga åldrarna.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår uttryckligen fast att både målet och medlet i jämställdhetspolitiken är större livschanser, inte krav på exakta eller statiska utfall, och att livet ska bestämmas av de val man gör som individ.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår uttryckligen fast att både målet och medlet i jämställdhetspolitiken är större livschanser, inte krav på exakta eller statiska utfall, och att livet ska bestämmas av de val man gör som individ. Motförslagets krav på en definition som utgår från likvärdiga förutsättningar för fria val i stället för kvantitativa utfallsmått är därmed planens egen linje, liksom att politiken inte ska styra familjers inbördes fördelning. Planen stöder därför kravet.
- livschanser inte utfallskvoteravgörande»och medlet är större livschanser, inte krav på exakta eller« (partiprogram ↗)
- individens fria val»de val man gör som individ« (partiprogram ↗)
- flexibilitet utan politisk styrning»Öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen och göra fler dagar till dubbeldagar« (valmanifest 2022 ↗)
- rattigheter tillhor individer»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att riktig jämställdhet inte nås genom politiska åtgärder för lika utfall på gruppnivå, att varje individ ska stå fri att forma sitt liv utan att det offentliga styr valen och att det är lika fel att påtvinga män och kvinnor samma val som att begränsa någon utifrån kön.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att riktig jämställdhet inte nås genom politiska åtgärder för lika utfall på gruppnivå, att varje individ ska stå fri att forma sitt liv utan att det offentliga styr valen och att det är lika fel att påtvinga män och kvinnor samma val som att begränsa någon utifrån kön. Motförslagets omdefiniering mot likvärdiga förutsättningar för fria val, mindre vikt vid kvantitativa mått och mindre politisk styrning av familjernas arbetsfördelning sammanfaller med detta.
- utfall ska inte styras politisktavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
- fria val utan statlig styrning»Varje individ ska stå fri att göra sina egna val och forma sina egna liv, utan att det offentliga ska styra dessa val.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen påtvingad likriktning»Men lika fel som det är att begränsa någons möjligheter utifrån kön är det att påtvinga män och kvinnor att göra samma val.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga reserverade månader»Föräldraförsäkringen ska vara flexibel och familjevänlig och reserverade månader ska bort.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:AU10)
- Betänkandets fulltext (HC01AU10)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1260 — Översyn av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden av Dzenan Cisija (S)
- Motion 2024/25:1310 — Tillgång till rättslig prövning för den som utsatts för diskriminering av Rasmus Ling m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1395 — Jordbruk - ökad konkurrenskraft utan förlust av biologisk mångfald av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1412 — Jämställdhet och diskriminering av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1602 — Förbättrad situation för personer i behov av ledar- eller assistanshund av Rickard Nordin och Ulrika Heie (båda C)
- Motion 2024/25:1650 — Motverkande av diskriminering i Sverige av Lawen Redar (S)
- Motion 2024/25:1722 — Islamofobi och antisemitism av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2024/25:1723 — Ett land i förändring av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2024/25:1745 — Politik för minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1747 — Politik för sverigefinländarna av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1754 — Politik för samer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:176 — Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter av Anna Wallentheim (S)
- Motion 2024/25:1775 — Utveckling av Diskrimineringsombudsmannens arbete av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1922 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1929 — Rättsväsendet av Gudrun Nordborg m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1935 — Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:204 — Nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten av Josef Fransson (SD)
- Motion 2024/25:2618 — Åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor av Rasmus Ling m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2643 — En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2951 — Familjerätt, socialtjänst, hbtqi-frågor och funktionsrätt av Martina Johansson m.fl. (C)
Källa: Sveriges riksdag