2023-04-272022/23:AU9 · p.1AUArbetsmarknad
Fler vägar till jobb
Nya vägar in på arbetsmarknaden: lärlingsanställningar och gigjobb
Vad som står på spel: Utfallet påverkar vilka anställningsformer som finns tillgängliga för att ta sig in på arbetsmarknaden, bland annat för unga och andra grupper som i dag saknar fotfäste, samt vilka villkor och ersättningsnivåer som skulle gälla för en sådan anställningsform.
Vad omröstningen gäller
Voteringen gäller om en ny, bredare form av lärlingsanställning bör införas och utredas som ett komplement till dagens gymnasiala lärlingsanställning, eller om frågan bör lämnas åt arbetsmarknadens parter eftersom reformer på området bör vara väl förankrade hos dem.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avslår motionerna. Det finns sedan tidigare en gymnasial lärlingsanställning, som utskottet ser som en användbar anställningsform, men utskottet är inte berett att ta initiativ till ytterligare en form av lärlingsanställning. Utskottet betonar att reformer på det arbetsrättsliga området bör vara väl förankrade hos arbetsmarknadens parter, och att det såvitt utskottet känner till inte pågår någon diskussion mellan parterna om en ny form av lärlingsanställning.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (SD)
Enligt reservationen bör en ny form av lärlingsanställningar införas, inspirerad av framgångsrika internationella varianter men anpassad till förutsättningarna på den svenska arbetsmarknaden. Till skillnad från utskottet anser reservanterna att lärlingsanställning inte bör begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande, utan i stället styras av arbetsmarknadens behov, med en ersättning som utgår som en viss procentsats av den ingångslön parterna kommit överens om inom respektive bransch. Reservationen vill att regeringen utreder möjligheten att införa en sådan anställningsform.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 20/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Ja | Ja 94/0/0/13 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Ja | Ja 16/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Nej 0/63/0/10 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 4 och 16, 2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och 2022/23:961 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om arbetsmarknadspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.
Motförslag
- Motförslaget vill införa lärlingsanställningar styrda av arbetsmarknadens behov med ersättning baserad på branschens ingångslöner. (SD) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens avgörande åtagande är att tillsvidareanställningen ska återupprättas som norm och att låglönejobb och nya otrygga anställningsformer avvisas som ett cyniskt utnyttjande av människor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att tillsvidareanställningen ska återupprättas som norm och att låglönejobb och nya otrygga anställningsformer avvisas som ett cyniskt utnyttjande av människor. Planen kräver också att politiken respekterar den svenska modellen och inte inför arbetsrättsliga förändringar över parternas huvuden. En ny lärlingsanställning med lägre ersättning än ingångslönen strider därför mot planen.
- nej till låglönejobbavgörande»När högerpartier förespråkar låglönejobb och begränsad välfärd för de av oss som inte är födda i Sverige bygger det på ett cyniskt utnyttjande av människor, ibland förklätt till antirasism.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillsvidareanställning som norm»Tillsvidareanställningen som faktisk norm på arbetsmarknaden« (partiprogram ↗)
- respekt för svenska modellen»Men för att förhandlingarna ska vara rättvisa behöver politiken respektera den svenska modellen, där politiker inte hotar den ena parten med försämringar om den inte ger med sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- otrygga anställningsformer»Otryggheten skapas genom tillfälliga anställningar, sms-jobb, gig-jobb, deltidsjobb och bemanningsjobb.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen bygger på att villkor och löner bestäms av parterna i kollektivavtal och att jobb ska ha svenska löner och kollektivavtal, med stark arbetsrätt som skydd.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att villkor och löner bestäms av parterna i kollektivavtal och att jobb ska ha svenska löner och kollektivavtal, med stark arbetsrätt som skydd. En ny lagreglerad anställningsform med ersättning satt som en procentsats av ingångslönen flyttar lönebildningen till lagstiftaren och riskerar villkoren, vilket går emot planen. Lärlingsanställningar behandlas inte uttryckligen, varför slutsatsen härleds ur partsprincipen.
- lönebildning är parternas ansvaravgörande»Vi värnar Riksbankens oberoende och ansvar för att stabilisera den allmänna prisnivån och tror på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivavtal som grund»löner, arbetsmiljö, arbetstider och anställningsvillkor. Kollektivavtal är en nödvändig« (partiprogram ↗)
- jobb med avtalade villkor»Det skapar tusentals jobb över hela landet här och nu – jobb med svenska löner och kollektivavtal.« (valmanifest 2022 ↗)
- stark arbetsrätt»arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd för de anställda.« (partiprogram ↗)
Planens avgörande åtagande är att värna den svenska modellen, där parterna själva förhandlar fram villkoren, och att åstadkomma trygga anställningsformer.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att värna den svenska modellen, där parterna själva förhandlar fram villkoren, och att åstadkomma trygga anställningsformer. En ny politiskt beslutad anställningsform med lägre ersättning riskerar tvärtom att bredda den del av arbetsmarknaden med svag anknytning och få rättigheter. Att planen vill ge unga vägar in i arbetslivet väger inte upp detta, eftersom vägen enligt planen går via arbetsrätt och parternas avtal.
- parterna avgör villkorenavgörande»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar« (partiprogram ↗)
- trygga anställningsformer»åstadkomma rimliga arbetsvillkor och trygga« (partiprogram ↗)
- värna arbetsrätten»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt« (partiprogram ↗)
- vägar in för unga»viktigast att ge unga människor vägar in i arbetslivet.« (partiprogram ↗)
Planen vill göra det enklare att anställa lärlingar och stärka ersättningen för företagens utbildningskostnader, samt skapa fler dörrar in till arbetsmarknaden.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill göra det enklare att anställa lärlingar och stärka ersättningen för företagens utbildningskostnader, samt skapa fler dörrar in till arbetsmarknaden. Att utreda en ny lärlingsanställning som styrs av arbetsmarknadens behov och där ersättningen bygger på parternas ingångslöner ligger i den linjen. Planen vill dessutom att yrkesutbildningen kopplas till arbetsmarknadens behov och att arbetsmarknaden blir mer flexibel.
- underlätta lärlingsanställningavgörande»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler vägar in till jobb»Skapa fler dörrar in till arbetsmarknaden genom fler enkla jobb, det vill säga jobb som inte kräver kvalificerad utbildning. Förenkla och förstärk nystartsjobben och bredda de så kallade etableringsjobben.« (valmanifest 2022 ↗)
- lärlingsutbildning efter behov»Lärlings- och yrkesutbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov är viktigt.« (partiprogram ↗)
- flexibel arbetsmarknad»Svensk arbetsmarknad behöver både mer flexibilitet och mer trygghet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill sänka trösklarna till arbetsmarknaden och slår fast att lägre ingångslöner gör det lättare för den utan erfarenhet att få sitt första jobb, samtidigt som lärlingsutbildningar med stort arbetsgivaransvar ska vara ett naturligt alternativ.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill sänka trösklarna till arbetsmarknaden och slår fast att lägre ingångslöner gör det lättare för den utan erfarenhet att få sitt första jobb, samtidigt som lärlingsutbildningar med stort arbetsgivaransvar ska vara ett naturligt alternativ. En ny lärlingsanställning med ersättning som andel av branschens ingångslön ligger därför i planens linje. Planen förutsätter dock att arbetsrätten vilar på avtal mellan parterna.
- lägre ingångslöner in på arbetsmarknadenavgörande»Lägre ingångslöner gör det lättare för den som saknar erfarenhet att få sitt första jobb.« (partiprogram ↗)
- lärlingsutbildning som väg»Lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar ett stort ansvar ska vara ett« (partiprogram ↗)
- låga trösklar till jobb»Framväxten av jobb som inte kräver formella kunskaper eller erfarenheter ska underlättas« (partiprogram ↗)
- billigare att anställa unga»Därför vill vi att det ska bli enklare och billigare att anställa genom att arbetsgivaravgifterna sänks för både småföretagare och för dem som vill anställa unga.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att ett utvecklat lärlingssystem bör finnas så att inte minst unga får yrkes- och arbetslivserfarenhet, och att anställningsskyddet ska ge trygghet utan omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att ett utvecklat lärlingssystem bör finnas så att inte minst unga får yrkes- och arbetslivserfarenhet, och att anställningsskyddet ska ge trygghet utan omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden. Att utreda en ny form av lärlingsanställning styrd av arbetsmarknadens behov är därmed planens egen linje, med fler jobb som uttalat mål. Planen betonar samtidigt att villkoren utformas av arbetsmarknadens parter.
- utvecklat lärlingssystemavgörande»Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas« (partiprogram ↗)
- inga omotiverade trösklar»skapa rimlig trygghet för de anställda utan att leda till« (partiprogram ↗)
- fler jobb»FLER JOBB« (valmanifest 2022 ↗)
- parterna utformar villkoren»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen bygger vägen till jobb på fler praktikplatser och kraftigt sänkta anställningskostnader för dem som står långt från arbetsmarknaden, med målet att så många som möjligt blir anställningsbara.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger vägen till jobb på fler praktikplatser och kraftigt sänkta anställningskostnader för dem som står långt från arbetsmarknaden, med målet att så många som möjligt blir anställningsbara. En ny lärlingsanställning med ersättning som en andel av branschens ingångslön är samma slags instegsinstrument och styrs enligt motförslaget av arbetsmarknadens behov, vilket motsvarar planens krav på relevanta yrkesutbildningar. Anställningsformen som sådan nämns inte i dokumenten.
- fler vägar in på arbetsmarknadenavgörande»Bygga ut antalet praktikplatser med 30 000« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre anställningskostnader»Kraftigt sänka anställningskostnaderna för den som anställer nyanlända och långtidsarbetslösa« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetsmarknadens behov styr»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler anställningsbara»till att så många som möjligt kan vara anställningsbara.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill uttryckligen införa lärlingsanställningar där deltagarna kombinerar praktik, arbete och studier, som en del av utökade utbildningsinsatser.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill uttryckligen införa lärlingsanställningar där deltagarna kombinerar praktik, arbete och studier, som en del av utökade utbildningsinsatser. Att utreda en ny form av lärlingsanställning styrd av arbetsmarknadens behov är precis detta krav. Planen vill också göra det lättare och mer lönsamt att anställa, samtidigt som den försvarar partsmodellen.
- lärlingsanställningar införsavgörande»Införa lärlingsanställningar« (valmanifest 2022 ↗)
- praktik kombinerad med studier»Utbildningsinsatser ska utökas på alla nivåer och genom att införa lärlingsanställningar där deltagarna kombinerar praktik, arbete och studier.« (valmanifest 2022 ↗)
- lättare att anställa»Göra det lättare att anställa och skapa bästa förutsättningar för svensk industri« (valmanifest 2022 ↗)
- partsmodellen försvaras»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:AU9)
- Betänkandets fulltext (HA01AU9)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1197 — En aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet av Peter Hedberg och Peder Björk (båda S)
- Motion 2022/23:1228 — En fungerande sjukförsäkring av Ida Gabrielsson m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1231 — Ett hållbart småföretagande av Lorena Delgado Varas m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1245 — Ordning och reda på arbetsmarknaden av Ciczie Weidby m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1356 — En stark arbetslöshetsförsäkring av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1362 — Arbetsmarknadspolitiska insatser i form av utbildningar av Mikael Dahlqvist m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1379 — En offensiv storstadspolitik av Joakim Sandell (S)
- Motion 2022/23:1479 — Grundkrav på kollektivavtal av Annette Rydell och Heléne Björklund (båda S)
- Motion 2022/23:1534 — Självförsörjningsmål av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD)
- Motion 2022/23:1550 — Trygghet för företagare av Mathias Tegnér och Jennie Nilsson (båda S)
- Motion 2022/23:1560 — Arbetsmarknad som fungerar för alla människor i Sverige av Denis Begic (S)
- Motion 2022/23:1672 — En levande landsbygd för Sveriges bästa av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1711 — Fackligt samråd vid arbetsmarknadspolitiska insatser av Johan Andersson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1805 — Utbildning för taxiförarlegitimation av Magnus Jacobsson (KD)
- Motion 2022/23:1988 — Kompetensförsörjning för grön omställning av Isak From m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2019 — Behovet av insatser för att stärka arbetsmarknaden av Dzenan Cisija m.fl. (S)
- Motion 2022/23:202 — Proportionalitet gällande återbetalning av lönebidrag av Helena Lindahl (C)
- Motion 2022/23:2032 — Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet av Heléne Björklund m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2052 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2062 — En politik för ekonomisk resiliens och stärkt konkurrenskraft av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag