Försöksverksamhet med branschskolor

Planen nämner inte branschskolor, men den kräver att det ska bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett var i landet man bor, en utökning av platser inom yrkes- och vuxenutbildning och massiva satsningar på kompetensutveckling. En fortsatt utbyggnad av branschskolor för små yrkesområden ligger i linje med detta. Ställningstagandet är därför härlett.

• tillgänglig yrkesutbildningavgörande»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
• fler utbildningsplatser»Vänsterpartiet vill se en utökning av antalet platser inom såväl« (partiprogram ↗)
• satsning på kompetensförsörjning»men för att kunna hantera de nya gröna jobben behövs massiva satsningar på omställningsstöd, kompetensutveckling och utbildning i vad hållbar samhällsutveckling innebär« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning i hela landet»Folkhögskolor och Komvux behövs i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen ger staten ansvar för att säkra kompetensförsörjningen och kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets personalbehov. Branschskolor för små yrkesområden med avgörande samhällsfunktioner tjänar just detta syfte, och planen ser yrkesinriktade vägar som ett sätt att öka chansen till jobb. Kravet på hög kvalitet i all utbildning stöder också motförslagets krav på utvärdering.

• säkra kompetensförsörjningenavgörande»Säkerställ att det finns utbildad personal att anställa.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning möter behov»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• yrkesutbildning ger jobb»Att kunna lära sig ett yrke parallellt med studier i svenska är ytterligare ett sätt att öka chansen att få jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
• kvalitetskrav på utbildning»Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte upp branschskolor, men den bejakar en mångfald av organisationsformer i skolan och vill att kvalificerade utbildningar finns inom områden där behovet av arbetskraft är stort. Motförslagets krav på fortsatt utbyggnad av branschskolor inom små yrkesområden ligger i linje med dessa principer. Underlaget är dock svagt, varför bedömningen är osäker.

• utbildning efter arbetskraftsbehovavgörande»Yrkeshögskolan ska ge möjlighet till kvalificerade utbildningar inom områden där behovet av arbetskraft är stort.« (partiprogram ↗)
• mångfald av utbildningsformer»En mångfald av olika organisationsformer och pedagogiska inriktningar i skolan är bra.« (partiprogram ↗)
• livslångt lärande»Därför ska alla få chansen att få slutbetyg från gymnasiet, även som vuxna.« (partiprogram ↗)

Planen vill höja kvaliteten och attraktiviteten i yrkesutbildningen, bland annat genom stärkt ersättning för företagens kostnader för lärlingar, och göra det lättare att hitta medarbetare inom alla yrken. Utbildningsmöjligheterna ska anpassas efter arbetsmarknadens behov. Branschskolor för små yrkesområden med avgörande samhällsfunktioner tjänar just detta, och planen stöder därför fortsatt utbyggnad med förenklade regler.

• stärkt yrkesutbildningavgörande»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen. Detta ökar attraktiviteten för yrkesprogram och höjer kvaliteten på yrkesutbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning efter behov»krävs bättre utbildningsmöjligheter anpassade efter den enskildes och för arbetsmarknadens förutsättningar och behov« (valmanifest 2022 ↗)
• bättre matchning i alla yrken»Matchningen måste förbättras. Alla ska ha rätt till en effektiv matchningstjänst och det ska bli lättare att hitta medarbetare inom alla yrken.« (valmanifest 2022 ↗)
• yrkesutbildning mot behov»Lärlings- och yrkesutbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov är viktigt.« (partiprogram ↗)

Planen vill se kompletterande yrkesutbildningar i bristyrken och en utbyggd yrkeshögskola, och att yrkesutbildningarna har nära anknytning till arbetsmarknaden med lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar stort ansvar. Fortsatt utbyggnad av branschskolor för små yrkesområden med avgörande samhällsfunktioner följer av dessa åtaganden. Planen säger däremot inget om just försöksverksamheten, så slutsatsen är härledd.

• yrkesutbildning i bristyrkenavgörande»kompletterande yrkesutbildningar i bristyrken samt en utbyggd yrkeshögskola med hög kvalitet.« (partiprogram ↗)
• arbetsmarknadsanknuten yrkesutbildning»Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning« (partiprogram ↗)
• lärlingsutbildning som alternativ»arbetsgivarna tar ett stort ansvar ska vara ett naturligt alternativ för unga som vill lära sig ett yrke.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill att lärlingsprogram där undervisningen växlar mellan skola och arbetsplats ska finnas och att ett utvecklat lärlingssystem byggs ut. Branschskolor för små yrkesområden är just en sådan yrkesnära utbildningsform, och planen vill dessutom att kvalificerade praktiska utbildningar utvecklas. Fortsatt utbyggnad med förtydligade regler ligger därför i planens linje.

• lärlingsutbildningavgörande»Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och« (partiprogram ↗)
• utvecklat lärlingssystem»Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas« (partiprogram ↗)
• kvalificerade yrkesutbildningar»Med kvalificerade praktiska utbildningar på exempelvis yrkeshögskola ökar förutsättningarna för detta.« (partiprogram ↗)
• brett utbildningsutbud»Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att kompetensförsörjningen måste bli bättre, att yrkesutbildningarna måste ha ett relevant och eftertraktat innehåll och att kortare utbildningar snarast behövs, samt lovar en nationell samordning av utbildningsplatser. Att bygga ut branschskolorna för små yrkesområden och förenkla regelverket kring dem ligger i linje med dessa åtaganden. Planen nämner dock inte branschskolor, varför slutsatsen är härledd.

• relevanta yrkesutbildningaravgörande»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
• kortare yrkesutbildningar»Det finns därför behov av att snarast införa olika kortare utbildningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt kompetensförsörjning»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_blockerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen nämner inte branschskolor, men den vill att alla ska få grunden till ett yrke som efterfrågas och att utbildningen sker efter arbetsmarknadens behov, bland annat genom praktiska yrkesutbildningar och lärlingsanställningar. Att bygga ut en verksamhet som stärker kompetensförsörjningen inom små men samhällsviktiga yrkesområden ligger i linje med dessa åtaganden. Planen talar därför för motförslagets krav.

• yrke som efterfrågasavgörande»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• praktiska yrkesutbildningar»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
• lärlingsanställningar»Införa lärlingsanställningar« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.