2024-06-182023/24:TU18 · p.5TUTransport och infrastruktur
Långsiktigt hållbara transporter
Långsiktigt hållbara transporter: klimatmålen ska ligga fast
Vad som står på spel: Beslutet rör hur bestämt riksdagen ska slå vakt om de befintliga klimatmålen för transportsektorn, som står för en stor del av Sveriges utsläpp, i en tid då oro finns för att regeringen tummar på ambitionerna.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen genom ett tillkännagivande ska slå fast att det klimatpolitiska etappmålet om minst 70 procents utsläppsminskning för inrikes transporter till 2030 ska ligga fast och att takten ska öka, eller om utskottet - som delar målen men inte ser skäl för nya riksdagsinitiativ - ska avslå motionerna.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar regeringens och motionärernas syn på målen men avstyrker motionerna, med hänvisning till att de transportpolitiska målen och det befintliga etappmålet om minst 70 procents utsläppsminskning till 2030 redan gäller och utgör utgångspunkten för kommande satsningar, samt att det inte finns behov av nya särskilda mål för vägtrafiken.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 9 (S)
Reservanten (S) vill att riksdagen slår fast att etappmålet om minst 70 procents utsläppsminskning för inrikes transporter till 2030 ska ligga fast och att takten i klimatomställningen måste öka, med varningen att regeringen börjar vackla kring målen trots att sju partier tidigare enats om dem.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 9 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 37, 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 25, 2023/24:1676 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S) yrkande 1, 2023/24:2345 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 6, 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 40, 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 73, 2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 6-8 och 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 19.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sverige investerar i nya stambanor och ökar resurserna för väg- och järnvägsunderhåll. (S) — Reservation 9
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att omställningen måste ske omgående och att alla politiska beslut ska ta hänsyn till det akuta klimatnödläget, med stärkt styrning utifrån skärpta klimatmål.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att omställningen måste ske omgående och att alla politiska beslut ska ta hänsyn till det akuta klimatnödläget, med stärkt styrning utifrån skärpta klimatmål. Den vill dessutom att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter klimatmålen till konkreta, siffersatta förslag och att tunga transporter styrs till järnväg. Att slå fast att etappmålet om 70 procent ligger fast och att takten måste öka följer direkt av dessa åtaganden.
- skärpta klimatmålavgörande»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad takt i omställningen»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
- utsläppsbudget för klimatmålen»Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop« (partiprogram ↗)
- utsläppsminskning i transporter»Tunga transporter behöver styras till järnväg och hållbar sjöfart.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet slår fast att det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast och att utsläppstakten måste öka, med målet noll nettoutsläpp 2045.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast och att utsläppstakten måste öka, med målet noll nettoutsläpp 2045. Motförslagets krav – att etappmålet om minst 70 procents utsläppsminskning till 2030 ligger fast och att omställningstakten ökar – är i sak identiskt med planens egna åtaganden. Partiprogrammet förstärker med kravet på omläggning av transportsystemet.
- klimatramverket ligger fastavgörande»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad omställningstakt»Redan nu minskar utsläppen i vårt land, men takten måste öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- nettonollmål 2045»År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären« (valmanifest 2022 ↗)
- omställning av transporterna»Transportsystemen ska läggas om för mer gång-, cykel- och kollektivtrafik« (partiprogram ↗)
Valmanifestet slår fast att trafikens utsläpp måste minska för att klimatmålen ska klaras och att omställningen måste ske i rekordfart, och kräver en svensk utsläppsbudget som gör att målen nås.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att trafikens utsläpp måste minska för att klimatmålen ska klaras och att omställningen måste ske i rekordfart, och kräver en svensk utsläppsbudget som gör att målen nås. Programmet vill dessutom ha ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för klimatpåverkan. Motförslagets krav att etappmålet om minst 70 procents utsläppsminskning till 2030 ska ligga fast och att takten måste öka följer direkt av dessa åtaganden.
- minskade transportutsläppavgörande»Trafikens utsläpp måste minska om vi ska ha en chans att klara klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
- utsläppsbudget för klimatmålen»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
- bindande klimattak»För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan såväl i Sverige som internationellt.« (partiprogram ↗)
- höjd omställningstakt»Världen är i ett klimatnödläge och omställningen från fossila bränslen måste ske i rekordfart.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att transporternas utsläpp ska bort och att varje dag utan klimathandling är en förlorad dag; etappmålet nämns inte men ambitionsnivån gör det.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att transporternas utsläpp ska bort och att varje dag utan klimathandling är en förlorad dag; etappmålet nämns inte men ambitionsnivån gör det. Motförslagets krav att målet om minst 70 procents utsläppsminskning ligger fast och att takten i omställningen ökar svarar direkt mot planens klimatledarskap som väljer effektiva åtgärder framför passivitet. Partiprogrammet kräver att klimatpolitiken utgår från vad vetenskapen visar är nödvändigt, inte från lägre satta krav.
- bort med transportutsläppenavgörande»Transporternas utsläpp ska bort och ny utsläppsfri infrastruktur ska komma på plats.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatarbetet brådskar»Varje dag utan handling är en förlorad dag.« (valmanifest 2022 ↗)
- åtgärder före passivitet»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
- vetenskapsbaserade klimatmål»Klimatpolitiken ska utgå från vad vetenskapen visar är nödvändigt för att undvika farliga förändringar.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att fossilutsläppen från transportsektorn ska bort och sätter egna årtal för sektorn, bland annat fossilfri kollektivtrafik senast 2030, inom ett klimatmål om nettonollutsläpp 2045.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att fossilutsläppen från transportsektorn ska bort och sätter egna årtal för sektorn, bland annat fossilfri kollektivtrafik senast 2030, inom ett klimatmål om nettonollutsläpp 2045. Att hålla fast vid etappmålet om 70 procents utsläppsminskning för inrikes transporter och öka takten ligger i linje med detta. Planen nämner däremot inte etappmålet i sig, varför täckningen är härledd.
- fossilfria transporteravgörande»Fossilutsläppen från transportsektorn ska bort.« (valmanifest 2022 ↗)
- fossilfri kollektivtrafik 2030»all kollektivtrafik på väg och spår ska vara fossilfri senast 2030« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatmålen ska nås»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
- påskyndad elektrifiering»Elektrifieringen av transportsektorn ska påskyndas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestets bärande åtagande för inrikes transporter är att sänka bensin- och dieselpriserna rejält genom minskad inblandning av biobränsle, och att prioritera upprustade vägar framför dyra spårsatsningar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestets bärande åtagande för inrikes transporter är att sänka bensin- och dieselpriserna rejält genom minskad inblandning av biobränsle, och att prioritera upprustade vägar framför dyra spårsatsningar. Klimatomställningen ska fortsätta men på ett sätt som fungerar och är effektivt. Att låsa fast etappmålet om minst 70 procents utsläppsminskning för inrikes transporter och kräva höjd omställningstakt går därför emot planens linje.
- sänkta drivmedelspriseravgörande»Sänk bensin- och dieselpriserna rejält för alla, främst genom minskad inblandningen av dyrt biobränsle.« (valmanifest 2022 ↗)
- kostnadseffektiv klimatomställning»Sverige är världsledande i klimatomställningen och det ska vi fortsätta vara på ett sätt som både fungerar och är effektivt.« (valmanifest 2022 ↗)
- vägar före spårsatsningar»Miljardsatsning för att rusta eftersatta vägar i hela landet - istället för att bygga dyra höghastighetståg.« (valmanifest 2022 ↗)
- utfasning av fossila bränslen»Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som« (partiprogram ↗)
Planens klimatåtagande är nettonollutsläpp senast 2045 och en kostnadseffektiv väg dit, där utsläppsminskningar även får ske utomlands när det är billigare.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens klimatåtagande är nettonollutsläpp senast 2045 och en kostnadseffektiv väg dit, där utsläppsminskningar även får ske utomlands när det är billigare. Samtidigt utlovas uttryckligen sänkta bensin- och dieselpriser, vilket drar i motsatt riktning mot ett fastlåst etappmål om 70 procents utsläppsminskning i inrikes transporter till 2030 och en forcerad omställningstakt. Planen byter också målformulering från förnybart till fossilfritt, det vill säga den omprövar snarare än låser sektorsmål. Därför avvisar planen motförslagets krav.
- lägre drivmedelspriseravgörande»Sänka priset på bensin och diesel så att du klarar din vardagsekonomi« (valmanifest 2022 ↗)
- nettonoll 2045 som mål»Vi ska som land ta fullt ansvar här hemma och nå nettonollutsläpp senast år 2045.« (valmanifest 2022 ↗)
- kostnadseffektiv klimatpolitik»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
- omprövade klimatmål»Ändra det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt« (valmanifest 2022 ↗)
Planen vill att de svenska klimatmålen anpassas till EU:s lagstiftning i stället för att Sverige går först och längst, och att evidens och konkurrenskraft styr genomförandet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att de svenska klimatmålen anpassas till EU:s lagstiftning i stället för att Sverige går först och längst, och att evidens och konkurrenskraft styr genomförandet. Motförslaget kräver tvärtom att det nationella etappmålet om 70 procents utsläppsminskning till 2030 slås fast och att omställningstakten ökar. Det står i direkt konflikt med planens åtagande, som dessutom avvisar höjda drivmedelspriser som klimatverktyg.
- klimatmål anpassas till EU-nivåavgörande»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå för att inte kraven på andra länder ska bli lägre som en konsekvens av att vi gör mer än nödvändigt på bekostnad av vår levnadsstandard och konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
- konkurrenskraft före ambitionshöjning»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
- globalt perspektiv på utsläpp»Sverige bidrar exempelvis inte till minskade utsläpp genom att höja drivmedelspriserna, höja elpriserna och göra det mer kostsamt för företag att verka i Sverige om Kina samtidigt kan öka sina utsläpp varje år med mer än vad hela Sverige släpper ut.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiv klimatpolitik»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:TU18)
- Betänkandets fulltext (HB01TU18)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1000 — Militär mobilitet genom Jämtlands län av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
- Motion 2023/24:1021 — Inlandsbanan av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)
- Motion 2023/24:1022 — Ökad transparens kring fördelningen av länsplanemedel av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S)
- Motion 2023/24:1042 — Nya stambanor av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1083 — Infrastruktur av Azra Muranovic m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1099 — Säkerställ Ostlänken av John E Weinerhall (M)
- Motion 2023/24:1102 — Långsiktig finansiering av infrastruktur av Lars Püss (M)
- Motion 2023/24:1115 — Konkurrenskraftiga transporter i Stockholm-Mälardalen av Fredrik Ahlstedt och Anna af Sillén (båda M)
- Motion 2023/24:1118 — Trafikverkets makt över kommunernas planarbete av Jan Ericson (M)
- Motion 2023/24:1154 — Färdigställande av riksväg 40 till dubbelfilig väg av Staffan Eklöf och Björn Tidland (båda SD)
- Motion 2023/24:1167 — Stärkt tillväxt i Norden med dubbelspår mellan Oslo och Göteborg av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1169 — Trygga och säkra vägar i Fyrbodal av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1189 — Utredning av statligt ansvar för järnvägen Halmstad-Nässjö av Staffan Eklöf och Eric Westroth (båda SD)
- Motion 2023/24:1194 — Dubbelspår på hela Skånebanan av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1215 — Framtidssäkring av det svenska vägnätet av Alireza Akhondi (C)
- Motion 2023/24:1218 — Trafiksituationen i Ystad av Stina Larsson (C)
- Motion 2023/24:1225 — Situationsanpassade regelverk vid infrastrukturplanering av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:1249 — Turismöversiktsplan av Martina Johansson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C)
- Motion 2023/24:1285 — Förverkligande av Öresundsmetron - för jobb och utveckling i södra Sverige av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S)
- Motion 2023/24:1324 — Säkerställa och färdigställa Hjulstabron av Lena Johansson och Fredrik Olovsson (båda S)
Källa: Sveriges riksdag