2025-02-272024/25:SfU15 · p.4SfUMigration och socialförsäkring
Skadestånd till arbetskraftsinvandrare
Vad som står på spel: Beslutet rör arbetskraftsinvandrare vars anställning inte motsvarar det som utlovats eller som utnyttjas av arbetsgivaren, till exempel genom underbetalning eller felaktiga villkor. Det handlar om huruvida dessa arbetstagare ska ha en tydlig rätt att kräva ekonomisk kompensation av arbetsgivaren, utöver de generella regler om arbetskraftsinvandring som redan finns.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om arbetskraftsinvandrare som inte får de utlovade anställningsvillkoren eller som på annat sätt drabbas av att arbetsgivaren missköter sig ska ges en uttrycklig rätt till skadestånd, eller om nuvarande regelverk och pågående åtgärder är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att Sverige ska ha en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring med skärpta regler mot missbruk, men ser i nuläget inte skäl att göra en annan bedömning än tidigare i frågor som rör arbetskraftsinvandrares villkor. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete om nya regler för arbetskraftsinvandring och avstyrker därför förslaget om en särskild rätt till skadestånd.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 7 (S, V, MP)
Reservationen (S, V, MP) vill att arbetskraftsinvandrare som inte får de villkor som utlovats, eller som på annat sätt drabbas av att arbetsgivaren missköter sig, ska få rätt till skadestånd.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 7 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/5 | följer planen | säkerhet: hög | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/13/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 14/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/10 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 i denna del och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8.
Riksdagens beslut: Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Motförslag
- Motförslaget vill återinföra myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning för att begränsa arbetskraftsinvandring till fall där ingen lämplig person kan hittas i Sverige. (S, V, MP) — Reservation 7
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet vill täppa till det utrymme som finns att exploatera människors utsatta ställning och stärka arbetsrätten samt ta itu med oseriösa företag; en rätt till skadestånd för den som inte får utlovade villkor är ett direkt verktyg för det.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet vill täppa till det utrymme som finns att exploatera människors utsatta ställning och stärka arbetsrätten samt ta itu med oseriösa företag; en rätt till skadestånd för den som inte får utlovade villkor är ett direkt verktyg för det. Valmanifestet kräver dessutom att ingen ska vara beroende av arbetsgivaren för att få stanna, vilket är just den obalans skadeståndsrätten skulle motverka. Planen vill att alla som arbetar i Sverige har riktiga löner och villkor.
- stoppa exploatering av utsattaavgörande»det utrymme som finns idag att exploatera människors utsatta« (partiprogram ↗)
- stärkt arbetsrätt mot oseriösa företag»Vi vill också stärka arbetsrätten och ta itu med oseriösa« (partiprogram ↗)
- inget beroende av arbetsgivaren»Ingen av oss ska behöva utstå rasism på arbetsplatsen eller vara beroende av arbetsgivaren för att få stanna i Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
- riktiga löner och villkor för alla»för att gå mot ett Sverige där alla som arbetar har riktiga löner« (partiprogram ↗)
Valmanifestet konstaterar att dagens arbetskraftsinvandring ofta leder till att människor utnyttjas och att det aldrig ska löna sig att skaffa konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet konstaterar att dagens arbetskraftsinvandring ofta leder till att människor utnyttjas och att det aldrig ska löna sig att skaffa konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt. En rätt till skadestånd för arbetskraftsinvandrare som inte får de utlovade villkoren är ett direkt medel mot just detta. Partiprogrammets krav på stark arbetsrättslig lagstiftning och fackliga organisationers roll i att hävda anställningsvillkoren stärker slutsatsen.
- motverka utnyttjande av arbetskraftavgörande»Dessutom leder dagens arbetskraftsinvandring ofta till att människor utnyttjas.« (valmanifest 2022 ↗)
- stark arbetsrätt skyddar anställda»arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd för de anställda.« (partiprogram ↗)
- hävda anställningsvillkor»organisationer är nödvändiga för att hävda de anställdas gemensamma intressen vad gäller« (partiprogram ↗)
- krafttag mot arbetslivskriminalitet»Krafttag mot arbetslivskriminaliteten.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver regleringar som motverkar dåliga arbetsvillkor och oseriösa arbetsgivare som pris för ett öppet regelverk för arbetskraftsinvandring.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver regleringar som motverkar dåliga arbetsvillkor och oseriösa arbetsgivare som pris för ett öppet regelverk för arbetskraftsinvandring. En rätt till skadestånd för den som inte får de utlovade villkoren är ett sådant verktyg och följer av åtagandet att arbetskraftsinvandrare ska ha lika goda förutsättningar som andra på arbetsmarknaden. Planen värnar dessutom en fungerande arbetsrätt med trygga arbetstagare.
- reglering mot oseriösa arbetsgivareavgörande»Ett öppet regelverk ställer samtidigt krav på nationella regleringar och internationella samarbeten för att motverka diskriminering, dåliga arbetsvillkor och oseriösa arbetsgivare.« (partiprogram ↗)
- lika villkor för arbetskraftsinvandrare»Människor som arbetskraftsinvandrar ska ha lika goda förutsättningar på arbetsmarknaden som andra personer i Sverige.« (partiprogram ↗)
- fungerande arbetsrätt»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och ge arbetstagare inflytande över både arbetets innehåll och arbetstiden.« (partiprogram ↗)
- trygga arbetstagare»Arbetstagare ska ha goda utvecklingsmöjligheter och känna sig delaktiga, trygga och respekterade.« (partiprogram ↗)
Planens bärande åtagande är att värna arbetskraftsinvandringen och att arbetsmarknaden inte får sätta utrikes födda i underläge.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande åtagande är att värna arbetskraftsinvandringen och att arbetsmarknaden inte får sätta utrikes födda i underläge. En rätt till skadestånd när arbetsgivaren inte ger de utlovade villkoren riktar sanktionen mot den som brutit mot reglerna i stället för mot arbetstagaren. Valmanifestets krav att alla ska kunna få sin sak prövad pekar i samma riktning.
- inget underläge för utrikes föddaavgörande»Arbetsmarknaden får inte systematiskt placera dem som har« (partiprogram ↗)
- värna arbetskraftsinvandringen»Värna arbetskraftsinvandringen. För att svenska företag ska kunna konkurrera måste de ha möjlighet att snabbt hitta, rekrytera och anställa rätt kompetens.« (valmanifest 2022 ↗)
- rätt att få sin sak prövad»Alla som bor i Sverige ska kunna få sin sak prövad.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill att mer görs mot missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och att kompetensutvisningarna upphör, det vill säga att arbetstagaren inte ska bära konsekvenserna av arbetsgivarens fel.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill att mer görs mot missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och att kompetensutvisningarna upphör, det vill säga att arbetstagaren inte ska bära konsekvenserna av arbetsgivarens fel. Den kräver också att den enskildes möjligheter att hävda sina rättigheter ökar och att den allmänna rättshjälpen stärks. En rätt till skadestånd för den som inte fått utlovade villkor ligger i linje med dessa åtaganden.
- arbetstagaren straffas inteavgörande»Kompetensutvisningarna av högkvalificerad arbetskraft måste få ett slut.« (valmanifest 2022 ↗)
- åtgärder mot missbruk»Mer behöver göras för att systemet för arbetskraftsinvandring inte ska missbrukas för till exempel svartjobb.« (partiprogram ↗)
- stärkt rätt för den enskilde»Den enskildes möjligheter att hävda sina rättigheter gentemot myndigheterna måste öka.« (partiprogram ↗)
- stärkt rättshjälp»Den allmänna rättshjälpen ska stärkas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att den som orsakat skada så långt möjligt ska gottgöra den skadelidande ekonomiskt och att samhället ställer sig på den utsattes sida.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att den som orsakat skada så långt möjligt ska gottgöra den skadelidande ekonomiskt och att samhället ställer sig på den utsattes sida. Den förbjuder också att en människa används som ett medel för något annat, vilket är just vad ett brutet löneåtagande mot en arbetskraftsinvandrare innebär, och planen eftersträvar god anställningstrygghet för alla arbetstagare. En rätt till skadestånd för den som inte får utlovade villkor följer därför av planen.
- ekonomisk gottgörelse till den skadadeavgörande»förövaren gottgör brottsoffer ekonomiskt för det lidande« (partiprogram ↗)
- människan får inte användas som medel»Ingen annan människa får äga henne eller på ett kränkande sätt använda« (partiprogram ↗)
- samhället på den utsattes sida»att samhället ställer sig på brottsoffrets sida.« (partiprogram ↗)
- anställningstrygghet för alla»God anställningstrygghet för alla arbetstagare ska« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar inte skadestånd till arbetskraftsinvandrare, men den slår fast att rättsväsendet ska lösa tvister och upprätthålla kontrakt och att brott ska följas av kännbara skadestånd.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte skadestånd till arbetskraftsinvandrare, men den slår fast att rättsväsendet ska lösa tvister och upprätthålla kontrakt och att brott ska följas av kännbara skadestånd. Planen vill dessutom att arbetstagare inte ska drabbas av orättvisa kompetensutvisningar när något gått fel. Härlett ur detta stöds en rätt till skadestånd för den som inte får de utlovade villkoren.
- domstolar upprätthåller avtalavgörande»Rättsväsendet fyller också en viktig roll för det civila« (partiprogram ↗)
- arbetstagaren ska inte straffas»Sätta stopp för kompetensutvisningarna« (valmanifest 2022 ↗)
- kännbara skadestånd»stränga straff och kännbara skadestånd« (partiprogram ↗)
- starkare skadeståndsrätt»Dubbla skadestånden till brottsoffer« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestets linje är att utlänningslagen ska skärpas till striktast möjliga nivå och att arbetskraftsinvandring till yrken som kan tillgodoses av inhemsk arbetskraft ska stoppas, samtidigt som sociala attraktionsfaktorer för icke-medborgare ska ses över.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestets linje är att utlänningslagen ska skärpas till striktast möjliga nivå och att arbetskraftsinvandring till yrken som kan tillgodoses av inhemsk arbetskraft ska stoppas, samtidigt som sociala attraktionsfaktorer för icke-medborgare ska ses över. En särskild skadeståndsrätt för arbetskraftsinvandrare skulle tvärtom göra det mer attraktivt att söka sig hit och stanna. Planen vill bekämpa fusk med uppehållstillstånd, men det åtagandet riktas mot missbruket, inte mot nya rättigheter för gruppen.
- striktast möjliga utlänningslagavgörande»Skärpa reglerna i utlänningslagen till striktas möjliga nivå enligt EU-rätten« (valmanifest 2022 ↗)
- minskade attraktionsfaktorer»Sociala attraktionsfaktorer som exempelvis bidragssystem behöver ses över för att begränsa icke-medborgares rätt till välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsad arbetskraftsinvandring»Stoppa arbetskraftsinvandring till yrken som kan tillgodoses av inhemsk arbetskraft« (valmanifest 2022 ↗)
- fusk ska bekämpas»Korruption, fusk och handel med både uppehållstillstånd och människor är vanligt förekommande.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:SfU15)
- Betänkandets fulltext (HC01SfU15)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1554 — En ändamålsenlig arbetskraftsinvandring av Ingemar Kihlström (KD)
- Motion 2024/25:1798 — Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd av Louise Eklund och Camilla Mårtensen (båda L)
- Motion 2024/25:2183 — Återinförande av arbetsprövning vid arbetskraftsinvandring av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2194 — Införande av arbetsmarknadsprövning och begränsad arbetskraftsinvandring av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2292 — Högre utbildning och forskning av Louise Meijer m.fl. (M)
- Motion 2024/25:2514 — Stockholm som hållbar tillväxtmotor av Mathias Tegnér m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2827 — Bekämpning av den olagliga arbetskraften av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M)
- Motion 2024/25:2949 — Migration och integration av Jonny Cato m.fl. (C)
- Motion 2024/25:2955 — Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygder av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2024/25:3025 — Utgiftsområde 8 Migration av Anders Ygeman m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3051 — En rättssäker och human implementering av EU:s migrationspakt av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3065 — Stärkta rättigheter för arbetskraftsinvandrare av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3070 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3137 — Reformer för ökad tillväxt i Stockholmsregionen av Josefin Malmqvist m.fl. (M)
- Motion 2024/25:341 — Översyn av regelverket för arbetskraftsinvandring från tredjeland av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2024/25:343 — Behovsprövning av arbetskraftsinvandring från tredjeland av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2024/25:62 — Ordning och reda på arbetsmarknaden av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:826 — Dispositiv lagstiftning om lönegolv för arbetskraftsinvandring av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Källa: Sveriges riksdag