2024-06-192023/24:MJU18 · p.10MJUMiljö och jordbruk
Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder
Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder
Vad som står på spel: Hur klimatanpassningsåtgärder finansieras påverkar kustkommuners möjligheter att skydda sig mot stigande havsnivåer och översvämningar samt övriga kommuners förmåga att hantera skyfall och värmeböljor, risker som annars kan bli betydligt dyrare att åtgärda i efterhand.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om staten redan avsätter tillräckliga medel för klimatanpassningsåtgärder, eller om det behövs ett nytt, långsiktigt statsbidrag och en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt i kommuner och regioner.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att betydande medel redan avsätts på nationell nivå för att finansiera klimatanpassningsåtgärder och avstyrker därför motionerna om ytterligare statlig finansiering och en nationell plan för klimatanpassningsprojekt.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 16 (V, MP)
Reservanten anser att den statliga finansieringen av klimatanpassningsåtgärder är otillräcklig, med tanke på att kostnaderna för att skydda kustkommuner mot erosion och översvämning väntas överstiga 100 miljarder kronor till 2100, utöver kostnader för skyfall och värmeböljor i övriga landet. Reservanten vill se ett långsiktigt och förutsägbart statsbidrag samt att myndigheter får i uppdrag att föreslå en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt på kommunal och regional nivå där statligt finansieringsstöd är lämpligt.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 16 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/18/0/6 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Ja 90/0/0/16 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 10/0/0/6 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| M | Ja | Ja 58/0/0/10 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 34, 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 103, 2023/24:2851 av Rickard Nordin (C) och 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 2, 4 och 5.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta. Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
Motförslag
- Motförslaget vill inrätta en bred parlamentarisk grupp för långsiktigt klimatanpassningsarbete och förtydliga ansvaret mellan olika aktörer. (V, MP) — Reservation 16
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att omfördelningen från stat till kommun och region ökar och att kostnader fördelas solidariskt över landet, vilket direkt bär kravet på ett långsiktigt och förutsägbart statsbidrag till kommunernas klimatanpassning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att omfördelningen från stat till kommun och region ökar och att kostnader fördelas solidariskt över landet, vilket direkt bär kravet på ett långsiktigt och förutsägbart statsbidrag till kommunernas klimatanpassning. Den slår också fast att staten måste öka sin kontroll över den infrastruktur och de resurser som klimatarbetet kräver, och beskriver läget som ett klimatnödläge. Att staten pekar ut en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt följer av det.
- statlig omfördelning till kommuneravgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt ansvar för klimatarbetet»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- solidarisk kostnadsfördelning»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
- klimatnödläge»Vi befinner oss i ett klimatnödläge.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt och att öka statens bidrag till kommuner och regioner.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig uttryckligen att fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt och att öka statens bidrag till kommuner och regioner. Motförslagets krav på ett långsiktigt och förutsägbart statsbidrag samt en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt är samma sak i sak. Partiprogrammets krav att Sverige ska vara föregångare i den nationella klimatpolitiken pekar i samma riktning.
- statlig finansiering av klimatanpassningavgörande»Vi vill fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökade statsbidrag till kommunerna»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
- nationell klimatambition»vara en föregångare i den egna, nationella klimatpolitiken.« (partiprogram ↗)
- stora klimatrelaterade skadekostnader»Skogsbränder hotar folks hem. Skyfall svämmar över stadskärnor och torka slår ut skördar.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Programmet konstaterar att mer extremväder som skyfall och värmeböljor kräver klimatanpassning för att minska samhällets sårbarhet, och att resurser måste satsas för att på allvar sätta igång arbetet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Programmet konstaterar att mer extremväder som skyfall och värmeböljor kräver klimatanpassning för att minska samhällets sårbarhet, och att resurser måste satsas för att på allvar sätta igång arbetet. Valmanifestet lovar investeringar i klimatanpassning och att tätorterna behöver skydd mot översvämningar. Ett långsiktigt och förutsägbart statsbidrag samt en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt är just den resurssatsning planen kräver, varför motförslagets krav stöds.
- resurser till klimatanpassningavgörande»Vi behöver samordna arbetet med klimatanpassningen och satsa resurser för att på allvar sätta igång med arbetet.« (partiprogram ↗)
- statliga investeringar i klimatanpassning»investera i klimatanpassning för att möta effekterna av klimatförändringarna.« (valmanifest 2022 ↗)
- minska samhällets sårbarhet»Ökande medeltemperatur, mer nederbörd och oftare återkommande extremväder som skyfall och värmeböljor kräver ett arbete med klimatanpassning för att minska samhällets sårbarhet.« (partiprogram ↗)
- skydd mot översvämningar»För att skydda människor, hus och samhällsviktiga funktioner mot de översvämningar som skyfall och ihållande regn kan ge upphov till behöver tätorterna mer grönska och öppet vatten.« (partiprogram ↗)
Planen säger inget om statlig finansiering av klimatanpassning, men den gör klimatet till en central del av politiken och kräver att alla invånare har likvärdig och pålitlig offentlig service oavsett var de bor, vilket träffar kustkommuner som ensamma inte klarar skydd mot erosion och översvämning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om statlig finansiering av klimatanpassning, men den gör klimatet till en central del av politiken och kräver att alla invånare har likvärdig och pålitlig offentlig service oavsett var de bor, vilket träffar kustkommuner som ensamma inte klarar skydd mot erosion och översvämning. Partiprogrammet lägger ansvaret för kommande generationer till grund för snabba åtgärder framför uppskjutna kostnader. Planens krav på att hushålla med skattebetalarnas pengar drar i motsatt riktning, varför bedömningen är osäker.
- klimatet är kärnpolitikavgörande»För Centerpartiet är omsorg om miljö och klimat en central del av politiken, aldrig en nedprioritering eller ett särintresse.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig service i hela landet»Alla invånare ska ha tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor, och den offentliga servicen ska finnas där när man behöver den.« (valmanifest 2022 ↗)
- ansvar för kommande generationer»Klimatförändringarna är det största miljöhotet mänskligheten känner. Dess konsekvenser riskerar att underminera frihet och välfärd för kommande generationer.« (partiprogram ↗)
- hushålla med skattemedel»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras. Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestets klimatlinje är riktiga klimatskatter och att förorenaren betalar, uttryckligen i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestets klimatlinje är riktiga klimatskatter och att förorenaren betalar, uttryckligen i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag. Ett nytt långsiktigt statsbidrag till kommunala klimatanpassningsprojekt är just en sådan bidragslösning och saknar stöd i planen, som i stället lägger kostnadsansvaret på den som orsakar skadan och pekar på samhällsplanering. Planen tar dock inte upp klimatanpassningens finansiering, varför bedömningen är osäker.
- styrmedel framför bidragavgörande»Därför är vi för riktiga klimatskatter i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag och flest symbolskatter.« (valmanifest 2022 ↗)
- förorenaren betalar»Principen att förorenaren betalar ska upprätthållas.« (partiprogram ↗)
- kostnadsansvar hos förorenaren»Den som förorenar ska betala.« (valmanifest 2022 ↗)
- planering mot höjda vattennivåer»Det behövs samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas« (partiprogram ↗)
Planen ålägger det offentliga ett förvaltarskap med långsiktig helhetssyn och respekt för kommande generationer, och slår fast att det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte klarar sina skyldigheter med egen skattekraft.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen ålägger det offentliga ett förvaltarskap med långsiktig helhetssyn och respekt för kommande generationer, och slår fast att det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte klarar sina skyldigheter med egen skattekraft. Finansieringsprincipen ska respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter. Ett långsiktigt och förutsägbart statsbidrag samt en nationell plan för större klimatanpassningsprojekt följer därför av planens principer.
- statligt stöd till svaga kommuneravgörande»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som« (partiprogram ↗)
- finansieringsprincipen»enskilda människorna kunna lita på att deras lagliga rättigheter respekteras av kommunala organ. Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)
- förvaltarskap över generationer»långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.« (partiprogram ↗)
- försiktighetsprincipen»också att agerandet grundas på försiktighetsprincipen.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Statlig finansiering av klimatanpassning behandlas inte i planen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Statlig finansiering av klimatanpassning behandlas inte i planen. Den närmast liggande principen är att statens utgifter ska minska och att slöseri stoppas, att överskottsmålet värnas och att de stora behoven inom rättsväsende, försvar och välfärd ska gå först. Ett nytt långsiktigt statsbidrag till kommunernas klimatanpassning är ett omfattande nytt utgiftsåtagande som inte ryms i den prioriteringen. Förvaltaransvaret mot kommande generationer drar åt motsatt håll, men avgör inte.
- minskade statliga utgifteravgörande»Statens utgifter ska minska – vi ska stoppa slöseriet med skattepengar« (valmanifest 2022 ↗)
- prioritering av statens medel»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
- värnat överskottsmål»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- förvaltarskap för framtiden»Vårt förvaltaransvar är ett ansvar mot kommande generationer,« (partiprogram ↗)
Planens uttalade åtagande är att minska kostnaderna för klimatåtgärder och att söka de åtgärder som ger mest miljö per krona, inte att bygga upp ett nytt långsiktigt statsbidrag i hundramiljardklassen.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens uttalade åtagande är att minska kostnaderna för klimatåtgärder och att söka de åtgärder som ger mest miljö per krona, inte att bygga upp ett nytt långsiktigt statsbidrag i hundramiljardklassen. Motförslaget kräver just ett sådant utbyggt statligt finansieringsåtagande, vilket går emot planens prioritering av välfärd och rättsväsende framför nya stora offentliga satsningar. Att kommunerna bör få ökat stöd i miljöarbetet drar delvis i motsatt riktning men väger lättare.
- minskade kostnader för klimatåtgärderavgörande»Minska kostnaderna för migrationspolitik, bistånd, EU-bidrag och klimatåtgärder som kan göras mer effektiva« (valmanifest 2022 ↗)
- miljöeffektivitet per krona»Sträva efter miljöeffektivitet och hitta de åtgärder som ger mest miljö per krona« (valmanifest 2022 ↗)
- välfärd före prestigeprojekt»Satsa på välfärden istället för politiska prestigeprojekt« (valmanifest 2022 ↗)
- stöd till kommunernas miljöarbete»Kommunerna måste ges ökat stöd och hjälp i miljöarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:MJU18)
- Betänkandets fulltext (HB01MJU18)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1356 — Stärkt klimatanpassning i ljuset av ökade klimatrelaterade utmaningar av Lars Isacsson (S)
- Motion 2023/24:1519 — En grön klimathandlingsplan för Sverige av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1719 — Arbetet för klimatanpassning av Johan Büser (S)
- Motion 2023/24:2450 — En förstärkning av det civila försvaret och krisberedskapen av Emma Berginger m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2453 — Ledarskap för klimat och grön omställning av Rickard Nordin m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2456 — Krisberedskap och utveckling av militärt och civilt försvar av Mikael Larsson m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2629 — Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2851 — med anledning av skr. 2023/24:97 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning av Rickard Nordin (C)
- Motion 2023/24:2856 — med anledning av skr. 2023/24:97 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2858 — med anledning av skr. 2023/24:97 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
- Motion 2023/24:903 — Klimatanpassa Sverige av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:996 — Grön samhällsomställning av Per Bolund m.fl. (MP)
- Regeringens skrivelse 2023/24:97 — Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning
Källa: Sveriges riksdag