2024-03-062023/24:FiU34 · p.6FiUEkonomi och finans
Antal underleverantörer och skäliga villkor
Krav på lön och villkor hos underentreprenörer vid offentlig upphandling
Vad som står på spel: Långa kedjor av underentreprenörer gör det svårare att kontrollera arbetsvillkoren på till exempel byggarbetsplatser, vilket kan bidra till svartarbete, skattefusk och låglönekonkurrens. Beslutet påverkar därmed både de anställda i upphandlade projekt och vilka krav skattefinansierade uppdrag ställer på entreprenörerna.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om befintlig lagstiftning och stödmaterial räcker för att motverka låglönekonkurrens hos underentreprenörer, eller om upphandlande myndigheter aktivt bör få - och behöva - ställa fler krav på villkor och begränsa hur många led av underentreprenörer som får anlitas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna och konstaterar att det redan finns lagstiftning om entreprenörsansvar för lönefordringar i underentreprenörskedjor. Det stödmaterial som Upphandlingsmyndigheten tagit fram har enligt utskottet bidragit till att öka kunskapen om hållbarhetsrisker i leveranskedjor och om hur upphandlande myndigheter kan hantera dessa risker.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 8 (V)
Reservationen (V) vill att det ska råda ordning och reda vid offentlig upphandling, så att skattemedel inte går till företag som dumpar löner och villkor. Reservanten vill att upphandlande myndigheter, utöver krav på kollektivavtalsenlig lön, arbetstid och semester, även ska få ställa krav på försäkringar, pensioner och annan ledighet. Reservanten vill också begränsa antalet led av underentreprenörer till som huvudregel två, för att stärka möjligheterna till samordning och kontroll och motverka svartarbete och låglönekonkurrens i långa underentreprenörskedjor.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 8 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | skiljer | säkerhet: hög | berörs ej |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljer | säkerhet: hög | berörs ej |
| C | Ja | Ja 19/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 61/0/0/11 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 20-24 och 2023/24:2647 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om offentlig upphandling från allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, sociala kriterier och djurskydd. Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.
Motförslag
- Motförslaget vill begränsa antalet led av underentreprenörer till två vid offentlig upphandling för att säkerställa ordnade arbetsvillkor. (V) — Reservation 8
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att arbetsköpare friskriver sig från ansvar genom kedjor av kontrakt med underleverantörer och att lagen ska förhindra just den ansvarsfriskrivelsen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att arbetsköpare friskriver sig från ansvar genom kedjor av kontrakt med underleverantörer och att lagen ska förhindra just den ansvarsfriskrivelsen. Att begränsa antalet underentreprenörsled och kunna ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor, försäkringar och pensioner i upphandling är samma åtagande. Upphandlingen ska enligt planen användas strategiskt för att stärka arbetsrätt och arbetsvillkor.
- stoppa ansvarsflykt i kontraktskedjoravgörande»Lagen ska stärka fackens inflytande över arbetsmiljön och förhindra arbetsgivarens praktiska ansvarsfriskrivelse genom olika kedjor av kontrakt.« (partiprogram ↗)
- underentreprenörskedjor som problem»Arbetsköpare friskriver sig från ansvar genom kedjor av kontrakt med underleverantörer.« (partiprogram ↗)
- strategisk upphandling för arbetsvillkor»Den offentliga upphandlingen omfattar mycket stora ekonomiska värden. Den måste användas strategiskt av upphandlare på olika nivåer för att garantera och stärka arbetsrätt och arbetsvillkor.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtalskrav vid upphandling»Vänsterpartiet ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet kräver att offentliga upphandlare är föredömen för sund konkurrens och att arbetslivskriminaliteten bekämpas, och partiprogrammet gör kollektivavtal till en nödvändig förutsättning i arbetslivet och vill förhindra social dumping.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att offentliga upphandlare är föredömen för sund konkurrens och att arbetslivskriminaliteten bekämpas, och partiprogrammet gör kollektivavtal till en nödvändig förutsättning i arbetslivet och vill förhindra social dumping. Motförslagets krav på kollektivavtalsenliga villkor inklusive försäkringar och pension samt begränsade underentreprenörsled är samma åtagande i upphandlingsledet. En stark arbetsrättslig lagstiftning ska skydda de anställda i hela kedjan.
- sund konkurrens i upphandlingavgörande»Krafttag mot arbetslivskriminaliteten. Arbetslivskriminalitet ska inte finnas på svensk arbetsmarknad och offentliga arbetsgivare och upphandlare ska vara föredömen i att verka för en sund konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivavtal som grundkrav»Kollektivavtal är en nödvändig förutsättning för legitimiteten i arbetslivets spelregler och för arbetsfreden.« (partiprogram ↗)
- förhindra social dumpning»Vi vill utveckla en europeisk politik för full sysselsättning, som bygger på respekt för löntagarnas rättigheter och förhindrar social dumping.« (partiprogram ↗)
- arbetsrättsligt skydd»En stark arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd för de anställda.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att krav på sociala villkor och arbetsmiljö ställs i upphandlingar och värnar kollektivavtalsmodellen som grund för villkoren på arbetsmarknaden.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att krav på sociala villkor och arbetsmiljö ställs i upphandlingar och värnar kollektivavtalsmodellen som grund för villkoren på arbetsmarknaden. Motförslagets krav på kollektivavtalsenliga villkor, försäkringar och pensioner samt en begränsning av antalet led av underentreprenörer syftar just till att stoppa låglönekonkurrens och svartarbete i upphandlingskedjor. Planen vill dessutom att det ska vara svårt och olönsamt att driva verksamhet vid sidan av reglerna.
- sociala krav i upphandlingavgörande»I upphandlingar ska krav ställas vad gäller miljö, sociala villkor samt arbetsmiljö.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtalsmodellen»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som ska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- rimliga arbetsvillkor»Det är också viktigt att åstadkomma rimliga arbetsvillkor och trygga anställningsformer i det som i dag är kvinnodominerade branscher.« (partiprogram ↗)
- mot svartarbete»Det ska vara dyrt, jobbigt och svårt att vara kriminell.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill att arbetsmarknadens spelregler i mesta möjliga mån sätts av parterna i stället för genom lagstiftning, och att den administrativa bördan för små och nystartade företag minskar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att arbetsmarknadens spelregler i mesta möjliga mån sätts av parterna i stället för genom lagstiftning, och att den administrativa bördan för små och nystartade företag minskar. Att i regelverket begränsa antalet led av underentreprenörer och bygga ut kravkatalogen vid upphandling går i motsatt riktning och riskerar att stänga ute just de mindre företagen. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- parterna före lagstiftningavgörande»Centerpartiet förespråkar en modell där spelreglerna för arbetsmarknaden i mesta möjliga mån fastställs mellan« (partiprogram ↗)
- regelförenkling för småföretag»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små. Vi vill införa en ny och förenklad företagsform för mikroföretag, så att fler ska våga testa att driva företag.« (valmanifest 2022 ↗)
- konkurrensneutrala regelverk»Viktigt är också att näringslivet får konkurrensneutrala regelverk som möjliggör utveckling på en« (partiprogram ↗)
flags: citat_blockerat
Planen bygger på att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak bestäms genom avtal och inte i lag, och på att regelbördan för små företag ska minska.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak bestäms genom avtal och inte i lag, och på att regelbördan för små företag ska minska. Motförslaget vill i stället styra villkor om försäkringar och pensioner via upphandlingskrav och begränsa antalet underentreprenörsled, vilket höjer trösklarna och står i spänning med kravet på konkurrens på rättvisa villkor. Planens motvilja mot svartjobb räcker inte för att bära ett så pass detaljerat ingrepp.
- avtal framför lagregleringavgörande»Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där villkoren i huvudsak bestäms genom« (partiprogram ↗)
- minskad regelbörda för småföretag»Regelbördan för små företag ska minska« (partiprogram ↗)
- konkurrens på rättvisa villkor»säkerställer konkurrens på rättvisa villkor« (partiprogram ↗)
- motverka svartjobb»systemet för arbetskraftsinvandring inte ska missbrukas för till exempel svartjobb« (partiprogram ↗)
Planen avvisar statlig styrning av lönebildningen och lägger villkorens utformning på arbetsmarknadens parter.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen avvisar statlig styrning av lönebildningen och lägger villkorens utformning på arbetsmarknadens parter. Krav på kollektivavtalsenliga villkor och tak för antalet underentreprenörsled i upphandlingar är en sådan styrning och lägger dessutom nya trösklar på mindre företag, tvärtemot kravet på småföretagarperspektiv. Planen vill däremot motverka illojal konkurrens, vilket delvis talar åt andra hållet.
- ingen statlig lönestyrningavgörande»Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas.« (partiprogram ↗)
- småföretagarperspektiv på regler»Direkta företagssubventioner avvisas. Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.« (partiprogram ↗)
- parternas ansvar för villkor»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
- motverka illojal konkurrens»effektiv konkurrenspolitik motverkar oligopol, monopol och illojal konkurrens.« (partiprogram ↗)
Planens åtagande mot företagen är att avlägsna en tredjedel av regelkrånglet och administrationskostnaderna, inte att lägga till nya villkorskrav i upphandlingar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens åtagande mot företagen är att avlägsna en tredjedel av regelkrånglet och administrationskostnaderna, inte att lägga till nya villkorskrav i upphandlingar. Att kräva kollektivavtalsenliga försäkringar och pensioner och att i huvudregel begränsa underentreprenörsleden till två ökar tvärtom regelbördan och stänger ute mindre företag. Planen talar därför emot det motförslaget kräver.
- minskat regelkrångel för företagavgörande»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- byråkrati hindrar företagande»Men höga skatter, krångliga tillståndsprocesser och byråkrati sätter käppar i hjulet för innovation och tillväxt.« (valmanifest 2022 ↗)
- stark näringsfrihet»Äganderätten och näringsfriheten ska ha ett starkt skydd i« (partiprogram ↗)
- fritt näringsliv skapar välstånd»Sveriges välstånd bygger på ett dynamiskt och livskraftigt näringsliv.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen varnar för att onödigt stränga villkor i upphandlingar stänger ute mindre aktörer och vill förenkla regler och avlasta småföretagens administrativa börda.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen varnar för att onödigt stränga villkor i upphandlingar stänger ute mindre aktörer och vill förenkla regler och avlasta småföretagens administrativa börda. Motförslaget lägger till fler obligatoriska villkorskrav och begränsar antalet underentreprenörsled, vilket drar i motsatt riktning. Att planen försvarar den svenska modellen talar delvis för förslaget, men det avgörande åtagandet är regelförenkling för mindre företag.
- villkor utestänger småföretagavgörande»Onödigt stränga villkor i branschstandarder och i upphandlingar gör det ofta svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- regelförenkling för småföretag»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda« (valmanifest 2022 ↗)
- kostnadseffektiva regler»Nya regler ska vara kostnadseffektiva och befintliga regler behöver ses över.« (valmanifest 2022 ↗)
- svenska modellen värnas»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FiU34)
- Betänkandets fulltext (HB01FiU34)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1085 — Stärkt kvinno- och tjejjour av Azra Muranovic m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1111 — Offentlig upphandling av Boriana Åberg (M)
- Motion 2023/24:1304 — Krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling av Jamal El-Haj m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1314 — Oseriösa aktörer i offentlig upphandling av Hanna Westerén och Peder Björk (båda S)
- Motion 2023/24:1336 — Lagen om offentlig upphandling (LOU) av Denis Begic (S)
- Motion 2023/24:1519 — En grön klimathandlingsplan för Sverige av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1540 — Yrkeslärlingar vid offentlig upphandling av byggentreprenader av Kenneth G Forslund m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1574 — Klimatpolitiken, rättvis omställning och hållbar offentlig upphandling av Mattias Vepsä och Jytte Guteland (båda S)
- Motion 2023/24:1640 — Upphandling och offentliga inköp under EU:s tröskelvärde av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2023/24:1944 — Kollektivavtal vid offentlig upphandling av Aylin Nouri m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2060 — Offentlig upphandling och krav på kollektivavtal av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2195 — Översyn av lagen om offentlig upphandling av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2023/24:2196 — Offentlig upphandling av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Malin Höglund (båda M)
- Motion 2023/24:2319 — Hyresrätt och allmännytta av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2453 — Ledarskap för klimat och grön omställning av Rickard Nordin m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2493 — Tillgänglig, proaktiv och personcentrerad vård och omsorg i hela landet av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2617 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2637 — Bostadspolitik av Jennie Nilsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2647 — Offentlig upphandling av Mikael Damberg m.fl. (S)
- Motion 2023/24:378 — Livsmedel av Staffan Eklöf m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag