2024-05-292023/24:CU23 · p.2CUCivilrätt och bostäder
Hållbarhetsrapportens innehåll
Krav på klimatmål för 2040 i företagens hållbarhetsrapportering
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur detaljerat företag måste redovisa sina klimatmål och därmed hur tydligt deras bidrag till Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045 kan följas upp. Det berör framför allt de större företag som omfattas av de nya rapporteringskraven.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om lagen om hållbarhetsrapportering ska kräva att företag anger ett särskilt mål för minskning av växthusgasutsläpp till 2040, utöver de mål för 2030 och 2050 som redan ska anges, eller om nuvarande krav i linje med EU-direktivets miniminivå ska vara tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionen om ett särskilt 2040-mål. Skälet är att det som anges i årsredovisningslagen om rapportens innehåll redan motsvarar EU-direktivets krav och att någon ytterligare precisering inte är nödvändig, samt att det närmare innehållet i övrigt kommer att regleras genom EU-standarder.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (MP)
Reservationen kräver att regeringen återkommer med ett reviderat lagförslag som även omfattar ett mål för minskade växthusgasutsläpp till 2040. Skälet är att Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp 2045 kräver en tydlig avstämningspunkt på vägen dit, och att skarpare krav skulle stärka konkurrenskraften och öka takten i klimatomställningen snarare än att försvaga den.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 18/0/0/6 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Ja 91/0/0/15 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Ja 19/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 11/0/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 58/0/0/10 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Ja | Ja 61/0/0/11 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2023/24:2870 av Katarina Luhr m.fl. (MP).
Riksdagens beslut: Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna. De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor. De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan. Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.
Motförslag
- Motförslaget vill att företag ska rapportera absoluta mål för växthusgasutsläpp för åtminstone 2030, 2040 och 2050. (MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet vill att klimatmålen knyts till konkreta, siffersatta förslag och att samhället får större insyn i företag.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet vill att klimatmålen knyts till konkreta, siffersatta förslag och att samhället får större insyn i företag. Valplattformen slår fast att politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om. Ett lagkrav på att företag redovisar ett mellanliggande utsläppsmål är just en sådan skarpare, siffersatt avstämningspunkt och följer därmed av planen.
- siffersatta klimatmålavgörande»klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag.« (partiprogram ↗)
- krav på industrins omställning»Politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om« (valmanifest 2022 ↗)
- samhällelig insyn i företag»Vi vill gå mot en större samhällelig insyn« (partiprogram ↗)
- nationellt utrymme utöver EU-miniminivå»Vi vill att Sverige utmanar EU:s överstatliga fördrag och lagar« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet binder partiet vid det klimatpolitiska ramverket och vid att utsläppstakten måste öka, och ser att Sverige tjänar på att gå före.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet binder partiet vid det klimatpolitiska ramverket och vid att utsläppstakten måste öka, och ser att Sverige tjänar på att gå före. Ett krav på att företag redovisar ett mellanliggande utsläppsmål ger just den avstämningspunkt som behövs för en snabbare bana. Partiprogrammet vill dessutom se en mer systematiserad bevakning av företagens miljöansvar.
- fast klimatpolitiskt ramverkavgörande»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjd takt i utsläppsminskningen»Redan nu minskar utsläppen i vårt land, men takten måste öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- Sverige ska gå före»Genom att gå före kan Sverige göra en insats både för klimatet och för tillväxten i vårt land.« (valmanifest 2022 ↗)
- bevakning av företagens ansvar»En mer systematiserad bevakning av de transnationella företagen och en« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver en utsläppsbudget och ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak, alltså tydliga avstämningspunkter på vägen mot målen, och slår fast att alla aktörer i ekonomin har ansvar att ta ekologiska hänsyn.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver en utsläppsbudget och ett klimatpolitiskt ramverk med bindande tak, alltså tydliga avstämningspunkter på vägen mot målen, och slår fast att alla aktörer i ekonomin har ansvar att ta ekologiska hänsyn. Partiprogrammet vill dessutom att medlemsländer ska få gå före EU med hårdare miljölagstiftning. Ett lagkrav på mellanliggande klimatmål i hållbarhetsrapporten stöds därför av planen.
- bindande klimattakavgörande»ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan« (partiprogram ↗)
- utsläppsbudget med avstämning»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen« (valmanifest 2022 ↗)
- rätt att gå före EU:s miniminivå»Medlemsländerna måste få rätt att gå före med« (partiprogram ↗)
- företagens ekologiska ansvar»Alla aktörer i ekonomin har ett ansvar att ta etiska,« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att lågt satta internationella krav inte får hindra nationer från att gå före och tillämpa skärpta krav, och valmanifestet vill att Sverige går före och visar vägen i klimatpolitiken.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att lågt satta internationella krav inte får hindra nationer från att gå före och tillämpa skärpta krav, och valmanifestet vill att Sverige går före och visar vägen i klimatpolitiken. Ett krav på att företag redovisar även ett mellanliggande utsläppsmål är en sådan skärpning utöver EU-direktivets miniminivå. Planens vilja att rensa i regelträsket för företag drar åt andra hållet, men väger lättare än klimatledarskapet.
- gå före med skärpta kravavgörande»får inte hindra nationer och regioner från att gå före och tillämpa skärpta krav.« (partiprogram ↗)
- Sverige ska gå före»Ett ledarskap som tar klimatfrågan på allvar och som är fast beslutet att Sverige ska gå före och visa vägen.« (valmanifest 2022 ↗)
- förorenaren betalar»Det ska kosta mer att smutsa ner.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad regelbörda»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen ser EU-samarbetet som det viktigaste instrumentet för att driva på miljöarbetet och vill höja ambitionerna där, med gemensamma europeiska styrmedel som koldioxidskatt och klimattullar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen ser EU-samarbetet som det viktigaste instrumentet för att driva på miljöarbetet och vill höja ambitionerna där, med gemensamma europeiska styrmedel som koldioxidskatt och klimattullar. Att i svensk lag lägga till ett rapporteringskrav utöver direktivet är ett nationellt särkrav som ökar regelbördan utan att flytta utsläppen. Motförslagets krav avvisas därför.
- klimatkrav på EU-nivåavgörande»EU-samarbetet är vårt viktigaste instrument för att driva på miljöarbetet.« (partiprogram ↗)
- minskad regelbörda»Regelbördan för små företag ska minska, genom ansträngningar på både kommunal, statlig och« (partiprogram ↗)
- gemensamma europeiska styrmedel»Det behövs en europeisk koldioxidskatt och klimattullar för att höja kostnaden för utsläpp, samtidigt som det europeiska klimatbiståndet ökar.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiva styrmedel före symboler»Därför är vi för riktiga klimatskatter i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag och flest symbolskatter.« (valmanifest 2022 ↗)
Principprogrammet kräver att tillkommande lagar prövas ur ett småföretagarperspektiv, att reglerna utformas så enkelt som möjligt och att statens regler för företagen är långsiktiga.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Principprogrammet kräver att tillkommande lagar prövas ur ett småföretagarperspektiv, att reglerna utformas så enkelt som möjligt och att statens regler för företagen är långsiktiga. Ett ytterligare svenskt rapporteringskrav utöver EU-direktivet går emot det. Planens krav på att miljöhänsyn ska genomsyra alla politikområden kvalificerar men bär inte ett skärpt särkrav.
- småföretagarperspektiv i lagstiftningavgörande»Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.« (partiprogram ↗)
- enkla regler för företag»skattereglerna utformas så enkelt som möjligt« (partiprogram ↗)
- långsiktiga regler för företag»Det är viktigt att de regler staten ställer upp för« (partiprogram ↗)
- miljöhänsyn i alla politikområden»Miljöhänsyn behöver genomsyra alla« (partiprogram ↗)
Valmanifestet slår uttryckligen fast att överimplementering ska motverkas och att EU-direktiv som huvudregel ska genomföras på miniminivå.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att överimplementering ska motverkas och att EU-direktiv som huvudregel ska genomföras på miniminivå. Motförslaget vill lägga till ett krav utöver direktivet, vilket är precis sådan överimplementering planen avvisar. Planen lovar dessutom att kraftigt minska företagens administrationskostnader och regelkrångel.
- EU-direktiv på miniminivåavgörande»som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad regelbörda»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- byråkrati hämmar tillväxt»höga skatter, krångliga tillståndsprocesser och byråkrati sätter käppar i hjulet för innovation och tillväxt« (valmanifest 2022 ↗)
Planen vill ta bort onödiga regler där kostnaderna för företagen inte motsvarar nyttan och avlasta företagens administrativa börda.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill ta bort onödiga regler där kostnaderna för företagen inte motsvarar nyttan och avlasta företagens administrativa börda. Den vänder sig uttryckligen mot överdimensionerade regelverk i klimatpolitikens namn och mot symbolpolitik som slår mot näringslivet. Ett nytt lagkrav på ytterligare ett mellanliggande klimatmål i hållbarhetsrapporteringen går därför emot planen.
- bort med onödiga regleravgörande»För att få fler och växande företag är det viktigt att ta bort onödiga regler där kostnaderna för företagen inte motsvarar nyttan för samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- mot överdimensionerade regelverk»införa nya skatter och införa överdimensionerade regelverk än att göra skillnad på riktigt« (valmanifest 2022 ↗)
- regelförenkling»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda« (valmanifest 2022 ↗)
- mot symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:CU23)
- Betänkandets fulltext (HB01CU23)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:2866 — med anledning av prop. 2023/24:124 Nya regler om hållbarhetsrapportering av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2870 — med anledning av prop. 2023/24:124 Nya regler om hållbarhetsrapportering av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Proposition 2023/24:124 — Nya regler om hållbarhetsrapportering
Källa: Sveriges riksdag