2023-04-122022/23:UU6 · p.1UUUtrikes

Biståndsnivå

Biståndets nivå och definition

Vad som står på spel: Frågan avgör hur stor andel av Sveriges ekonomi som avsätts till internationellt bistånd och hur biståndet definieras och redovisas. Det påverkar människor i fattiga och konfliktdrabbade länder som är beroende av svenskt stöd, samt hur transparent och förutsägbart biståndet är.

Vad omröstningen gäller

Om Sverige ska binda sig till en högre, fastställd biståndsnivå, till exempel 1 procent av BNI, eller om nuvarande nivåer för 2023-2025 och OECD:s biståndsdefinition, inklusive tak för avräkningar från asylkostnader, ska ligga fast.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet står fast vid sitt ställningstagande om biståndsnivåerna för 2023-2025 och vill värna OECD:s definition av bistånd samt regeringens modell med ett tak för avräkningar på grund av asylkostnader; man hänvisar till internationella åtaganden om 0,7 procent av BNI till bistånd och 0,15-0,20 procent till de minst utvecklade länderna som en rimlig ram.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (S)

Reservanten (S) vill värna att 1 procent av Sveriges BNI avsätts till bistånd, med hänvisning till att Sverige länge legat över internationella mål och att en hög och stabil biståndsnivå ger Sverige en stark global röst för fred, frihet och mänskliga rättigheter samt förmåga att möta ökade humanitära behov till följd av krig, konflikter och klimatförändringar.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade stått sig

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna, LLiberalerna

Ja 153–92Ja 123–122

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: höguttryckligt
Segen reservationNejNej 0/92/0/15följer planensäkerhet: höguttryckligt
MPNejAvstår 0/0/15/3avviker från planensäkerhet: höguttryckligt
CNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
LNejJa 14/0/0/2avviker från planenmot eget programsäkerhet: höguttryckligt
KDNejJa 16/0/0/3avviker från planenmot eget programsäkerhet: höguttryckligt
MJaJa 59/0/0/9följer planensäkerhet: höguttryckligt
SDJaJa 64/0/0/9följer planensäkerhet: höguttryckligt

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2022/23:575 av Matilda Ernkrans (S), 2022/23:806 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S) yrkande 1, 2022/23:1225 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, 2022/23:1749 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 4-7, 2022/23:1879 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 21-23 och 2022/23:2261 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejAvståravviker från planenuttryckligt

Valmanifestet slår uttryckligen fast att Sverige ska öka biståndet och stärka FN, vilket direkt stöder att en procent av BNI värnas som biståndsnivå.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet slår uttryckligen fast att Sverige ska öka biståndet och stärka FN, vilket direkt stöder att en procent av BNI värnas som biståndsnivå. Programmet binder dessutom biståndet till att ges utan egennyttiga förbehåll och kräver att Nord under överskådlig tid för över resurser till Syd och Öst. Att vidhålla en lägre nivå går emot planens krav på kraftigt minskad global ojämlikhet.

  • ökat biståndavgörande»Sverige ska öka biståndet, stärka FN och skriva under kärnvapenkonventionen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • minskad global ojämlikhet»I en rättvis värld måste den globala ojämlikheten kraftigt minskas.« (valmanifest 2022 ↗)
  • bistånd utan egennyttiga villkor»Internationellt bistånd ska ges till fattiga länder utan egennyttiga förbehåll.« (partiprogram ↗)
  • resursöverföring från Nord»Nord behöver dock under överskådlig tid föra över teknik och resurser till Syd och Öst« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

SSocialdemokraternaNejNejföljer planenuttryckligt

Partiprogrammet anger uttryckligen att det svenska biståndet ska motsvara minst en procent av bruttonationalinkomsten, vilket är exakt vad motförslaget vill värna.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet anger uttryckligen att det svenska biståndet ska motsvara minst en procent av bruttonationalinkomsten, vilket är exakt vad motförslaget vill värna. Valmanifestet förstärker linjen genom att fattigdomsbekämpningen ska fortsätta, klimatbiståndet dubbleras och biståndet motverka att människor tvingas fly. Planen talar därmed direkt mot utskottets nöjdhet med lägre nivåer.

  • enprocentsmålet för biståndavgörande»Det svenska biståndet ska motsvara minst en procent av bruttonationalinkomsten.« (partiprogram ↗)
  • höjt klimatbistånd»Därför vill vi dubblera klimatbiståndet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fortsatt fattigdomsbekämpning»Arbetet för att minska fattigdomen måste fortsätta.« (valmanifest 2022 ↗)
  • bistånd mot flyktorsaker»Svenskt bistånd ska tydligare bidra till att förhindra att människor tvingas på flykt.« (valmanifest 2022 ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Rysslands krig i Ukraina och växande humanitära behov — stärker skälen för en hög och stabil biståndsnivå

MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenuttryckligt

Valmanifestet kräver att mer än 1 procent av bruttonationalinkomsten fortsatt går till bistånd och partiprogrammet att minst en procent avsätts.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet kräver att mer än 1 procent av bruttonationalinkomsten fortsatt går till bistånd och partiprogrammet att minst en procent avsätts. Planen slår också fast att inga pengar ska flyttas från biståndet till flyktingmottagandet, vilket träffar frågan om avräkningar. Motförslagets krav på en värnad enprocentsnivå är därmed planens egen linje.

  • enprocentsmålet för biståndavgörande»att mer än 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst fortsatt ska gå till bistånd« (valmanifest 2022 ↗)
  • minst en procent till bistånd»Därför är det rimligt att minst en procent av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI, avsätts till internationellt bistånd.« (partiprogram ↗)
  • inga avräkningar för flyktingkostnader»Därför ska inga pengar flyttas över från biståndet till flyktingmottagandet.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

CCenterpartietNejAvståravviker från planenberörs ej

Varken valmanifestet eller partiprogrammet anger någon nivå för biståndet.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Varken valmanifestet eller partiprogrammet anger någon nivå för biståndet. Närmast liggande princip är partiprogrammets åtagande att världens rika länder måste bidra till att utvecklingsländer snabbare når hållbar utveckling och att bistånd är ett verktyg som knyter länder närmare varandra, vilket talar för att en hög och stabil biståndsnivå värnas. Slutsatsen vilar helt på allmänna principer och är därför osäker.

  • rika länders ansvaravgörande»Världens rika länder måste bidra till att utvecklingsländer snabbare kan nå en hållbar utveckling.« (partiprogram ↗)
  • globalt gemensamt ansvar»Fred, skyddet av mänskliga rättigheter och hållbar utveckling är hela världens ansvar.« (partiprogram ↗)
  • bistånd som fredsverktyg»Samarbetsorganisationer som FN och EU, handelsavtal och bistånd, kan knyta länder närmare varandra så att konflikter« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenuttryckligt

Både valmanifestet och partiprogrammet slår fast att det svenska biståndet ska uppgå till en procent av BNI, vilket är exakt vad motförslaget vill värna.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Både valmanifestet och partiprogrammet slår fast att det svenska biståndet ska uppgå till en procent av BNI, vilket är exakt vad motförslaget vill värna. Planen motiverar detta med biståndets roll i en orolig värld och med solidariskt ansvarstagande för omvärlden. Kravet sammanfaller därmed med ett uttalat åtagande i planen.

  • enprocentsmåletavgörande»det svenska biståndet ska uppnå till en procent av BNI« (valmanifest 2022 ↗)
  • bistånd en procent av BNI»Det svenska biståndet ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten.« (partiprogram ↗)
  • bistånd i orolig värld»Biståndet spelar en viktig roll i en orolig värld.« (valmanifest 2022 ↗)
  • generöst och effektivt bistånd»Ett värderingsstyrt, generöst och effektivt bistånd handlar om solidaritet och ansvarstagande för vår omvärld.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenuttryckligt

Planen anger uttryckligen att Sverige bör ge minst en procent av BNI i internationellt bistånd och att biståndsnivån ska ligga fast såväl i låg- som i högkonjunktur.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen anger uttryckligen att Sverige bör ge minst en procent av BNI i internationellt bistånd och att biståndsnivån ska ligga fast såväl i låg- som i högkonjunktur. Det humanitära biståndet lyfts som en viktig del, särskilt vid katastrofer och konflikter. Att värna enprocentsmålet är därmed exakt vad planen kräver.

  • enprocentsmåletavgörande»Sverige bör ge minst en procent av BNI i internationellt bistånd.« (partiprogram ↗)
  • stabil biståndsnivå»en biståndsnivå som gäller såväl i låg- som högkonjunktur.« (partiprogram ↗)
  • humanitärt bistånd»Det humanitära biståndet är en viktig del av det internationella biståndet.« (partiprogram ↗)
  • internationellt ansvar»INTERNATIONELLT ANSVARSTAGANDE« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

MModeraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen är uttrycklig: enprocentmålet ska avskaffas och ersättas med en fyraårig budgetram, och biståndets storlek ska bedömas mot andra behov och mot uppnådda resultat i stället för mot ett utbetalningsmål.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen är uttrycklig: enprocentmålet ska avskaffas och ersättas med en fyraårig budgetram, och biståndets storlek ska bedömas mot andra behov och mot uppnådda resultat i stället för mot ett utbetalningsmål. Att värna att en procent av BNI avsätts till bistånd är precis det utbetalningsmål planen vill bort från.

  • avskaffat enprocentmålavgörande»Avskaffa enprocentmålet och ersätta det med en fyraårig budgetram för biståndet som skapar förutsägbarhet och resultatfokus« (valmanifest 2022 ↗)
  • biståndsnivå vägs mot andra behov»Biståndets storlek ska bygga på en bedömning av vilken budget som är rimlig när biståndet ställs mot andra behov« (valmanifest 2022 ↗)
  • volym är inte resultat»Men bistånd i sig driver inte samhällelig utveckling.« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Valmanifestet är entydigt: det internationella biståndet ska kraftigt minska och medel riktas om till svensk välfärd och trygghet, och biståndet ska värderas efter effekt snarare än efter anslagets storlek.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Valmanifestet är entydigt: det internationella biståndet ska kraftigt minska och medel riktas om till svensk välfärd och trygghet, och biståndet ska värderas efter effekt snarare än efter anslagets storlek. Motförslagets krav på att värna en biståndsram om 1 procent av BNI är rakt motsatt detta. Partiprogrammets skrivning om FN-nivån väger lättare än valmanifestets besked om kraftig minskning.

  • minskat biståndavgörande»Minska svenskt bistånd till förmån för svensk välfärd och trygghet« (valmanifest 2022 ↗)
  • kraftigt minskat bistånd»Överlag måste det internationella biståndet kraftigt minska och insatserna effektiviseras.« (valmanifest 2022 ↗)
  • effekt före anslagsnivå»Biståndet ska som alla andra budgetposter värderas utifrån den effekt det får och inte hur mycket pengar som läggs på området.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lägre biståndskostnader»Minska kostnaderna för migrationspolitik, bistånd, EU-bidrag och klimatåtgärder som kan göras mer effektiva« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag