Jämställdhet

Planen utgår från att patriarkatet genomsyrar arbetslivet och att mäns överordning inte är någon naturlag utan måste brytas med aktiv feministisk politik, och att den sociala snedrekryteringen till högskolan behöver brytas. Ett krav på att anslag och tjänster uteslutande fördelas strikt meritokratiskt utan någon form av kvotering skulle stänga dörren för sådana åtgärder. Planens åtaganden talar därför mot motförslaget.

• patriarkatet ska brytasavgörande»Mäns överordning och kvinnors underordning är ingen naturlag.« (partiprogram ↗)
• bryt snedrekryteringen»sociala snedrekryteringen till högskolan behöver brytas« (partiprogram ↗)
• patriarkat i alla sfärer»Det patriarkala maktmönstret genomsyrar förhållandet mellan« (partiprogram ↗)

flags: citat_blockerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen är uttalat feministisk och bygger på att könsmaktsordningen är en maktstruktur som kräver aktiva motåtgärder, inklusive att den sneda rekryteringen till högskola och forskarutbildning bryts. Ett krav på att anslag och tjänster uteslutande ska fördelas strikt meritokratiskt utan någon form av kvotering utesluter just sådana aktiva åtgärder. Planen avvisar därför motförslagets krav i sak.

• feministiskt partiavgörande»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
• bryt könsbundna mönster»sociala och könsbundna mönstren bryts.« (partiprogram ↗)
• bryt snedrekrytering»Den sociala snedrekryteringen till högskolan måste brytas« (partiprogram ↗)
• könsmaktsordningen finns»En tydlig maktstruktur är det som kallas könsmaktsordningen, den systematiska över- och« (partiprogram ↗)

Planen är uttryckligen feministisk och accepterar kvotering som verktyg: könskvotering till bolagsstyrelser behövs för att uppnå jämställdhet, och jämställdheten inom akademin måste förbättras. Motförslagets krav på att anslag och tjänster fördelas uteslutande meritokratiskt utan någon form av kvotering utesluter just de aktiva åtgärder planen förespråkar. Planen vill dessutom bredda rekryteringen till högre utbildning och forskarutbildning.

• kvotering som jämställdhetsverktygavgörande»Könskvotering till bolagsstyrelser behövs« (partiprogram ↗)
• ökad jämställdhet i akademin»jämställdheten måste förbättras.« (partiprogram ↗)
• feministiskt parti»parti som arbetar målmedvetet för allas lika rätt« (partiprogram ↗)
• breddad rekrytering»Vi eftersträvar en bred rekrytering till högre« (partiprogram ↗)

Planen är uttryckligen feministisk och vill bryta rådande maktförhållanden, bland annat genom att statliga medel fördelas mer jämställt och att kvinnors ställning aktivt stärks. Ett krav på att anslag och tjänster uteslutande ska fördelas strikt meritokratiskt, utan någon form av åtgärd som väger in kön, skär mot det åtagandet. Planen ser strukturell ojämställdhet som ett verkligt problem som måste motarbetas.

• feministiskt partiavgörande»Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor.« (partiprogram ↗)
• jämställd fördelning av statliga medel»Sverige rankas lågt i internationella jämförelser över kvinnors företagande. Vi vill reformera trygghetssystemet så att fler kvinnor kan satsa på enreprenörskap och se till att statligt riskkapital fördelas mer jämställt.« (valmanifest 2022 ↗)
• aktiv jämställdhetspolitik»Vi ska bygga ett jämställt Sverige med möjligheter och rättvisa för alla. Vi ska stärka kvinnors trygghet och egenmakt.« (valmanifest 2022 ↗)
• strukturell ojämställdhet finns»Kvinnodominerade yrken undervärderas och kvinnor tar större ansvar för familj och hem.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att jämställdheten ska genomsyra verksamheten inom både högre utbildning och forskning och att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla relevanta offentliga beslut, med det offentliga som förebild i jämställd karriärutveckling och rekrytering. Ett krav att anslag och tjänster fördelas uteslutande meritokratiskt utan varje form av jämställdhetsinstrument går emot det åtagandet. Att anslag ska fördelas efter kvalitet stöder däremot delvis motförslaget, varför slutsatsen är avvägd.

• jämställdhet i akademinavgörande»Jämställdhet mellan könen ska genomsyra« (partiprogram ↗)
• jämställdhetsintegrering»ska integreras i alla relevanta offentliga beslut.« (partiprogram ↗)
• offentliga som förebild»Det offentliga har ett ansvar att verka för jämställd tillgång till makt och ska särskilt visa vägen genom jämställd« (partiprogram ↗)
• kvalitet styr anslagen»Forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitet.« (partiprogram ↗)

Planen kräver att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden, att högskolan har en viktig uppgift i att skapa ett jämställt samhälle och att en jämn könsfördelning eftersträvas på alla nivåer i utbildningsväsendet. Ett krav på att anslag och tjänster uteslutande ska fördelas strikt meritokratiskt, utan varje form av jämställdhetsåtgärd, går emot dessa åtaganden. Lärosätenas egen frihet talar dock delvis åt andra hållet.

• jämställdhet i alla beslutavgörande»Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden.« (partiprogram ↗)
• högskolans jämställdhetsuppdrag»Högskolan har en viktig uppgift när det gäller att« (partiprogram ↗)
• lika möjligheter»Det ska ha som inriktning att ge utrymme och lika möjligheter« (partiprogram ↗)
• lärosätenas självbestämmande»Vidare ska det finnas stora möjligheter för enskilda universitet och högskolor att själva utforma antagningskriterierna till utbildningarna« (partiprogram ↗)

Planen vill att resurser till högskolan fördelas så att akademisk kvalitet premieras, och den avvisar bestämt kvotering som metod. Programmet slår fast att var och en har rätt att bedömas utifrån sin person och sina handlingar och att jämställdhet nås genom egenmakt, inte genom krav på exakta utfall. Motförslagets krav på strikt meritokratisk fördelning utan kvotering följer direkt av dessa åtaganden.

• kvalitet styr resurseravgörande»Arbeta för ett resursfördelningssystem till högskolan så att akademisk kvalitet, genomströmning samt etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning« (valmanifest 2022 ↗)
• nej till kvotering»Vi säger därför bestämt nej till storskaliga experiment med kvotering, lottning eller tvångsbussning av elever.« (valmanifest 2022 ↗)
• bedömning efter person»allas rätt att bli bedömda utifrån sin person« (partiprogram ↗)
• jämställdhet genom egenmakt»Vägen till ökad jämställdhet handlar om att stärka självbestämmandet och möjligheterna till egenmakt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet slår fast att riktig jämställdhet inte nås genom politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, och vill motverka diskriminering och särbehandling på grund av kön. Principprogrammet förespråkar en formell jämställdhet utan särbehandling utifrån könstillhörighet. Motförslagets krav på strikt meritokratisk fördelning utan kvotering följer därmed direkt av planen.

• ingen utfallsjämställdhetavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
• formell jämställdhet»jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på basis av sin könstillhörighet.« (partiprogram ↗)
• mot särbehandling efter kön»Motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön« (valmanifest 2022 ↗)
• akademins självständighet»Slå vakt om den högre akademins självständighet« (valmanifest 2022 ↗)