2025-06-102024/25:AU7 · p.18AUArbetsmarknad

Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU

EU-lagstiftningens påverkan på den svenska arbetsmarknadsmodellen

Vad som står på spel: Frågan påverkar hur mycket inflytande svenska arbetsmarknadsparter behåller över löner och arbetsvillkor jämfört med EU-gemensam reglering, och berör såväl företag och anställda under kollektivavtal som Sveriges hållning i subsidiaritetsfrågor inom EU.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om regeringen bör ta mer långtgående, konkreta initiativ – som att söka ett permanent undantag från EU:s arbetstidsdirektiv och riva upp minimilönedirektivets genomförande – för att skydda den svenska arbetsmarknadsmodellen från EU-lagstiftning, eller om nuvarande arbete med att värna nationellt handlingsutrymme bedöms tillräckligt.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet delar motionärernas oro för att EU-lagstiftning som arbetstids- och minimilönedirektiven kan hota den svenska arbetsmarknadsmodellen, och betonar att arbetsmarknadspolitik och arbetsrätt i första hand är medlemsstaternas ansvar och att EU bör hållas borta från områden där unionen saknar befogenhet eller där nationella lösningar är bäst. Utskottet har konsekvent hållit denna linje, bland annat genom att stå bakom ett motiverat yttrande om att ett föreslaget praktikantdirektiv stred mot subsidiaritetsprincipen, och noterar med gillande att regeringen är lika tydlig i att värna modellen inom EU-samarbetet. Utskottet ser därför inte skäl till ett särskilt initiativ utöver det som redan görs, och motionerna avslås.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 23 (SD)

(SD) anser att nationellt självbestämmande måste värnas, särskilt inom arbetsmarknadspolitiken där EU får allt mer inflytande, bland annat via förslag inom den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Till skillnad från utskottet vill (SD) att regeringen agerar betydligt mer aktivt: genom att verka för ett permanent nationellt undantag från EU:s arbetstidsdirektiv, och genom att omedelbart riva upp genomförandet av minimilönedirektivet om Sverige och Danmark vinner framgång i EU-domstolen.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 23 från SD.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejJa 21/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SJaJa 93/0/0/13följer planensäkerhet: medelhärlett
MPJaJa 14/0/0/4följer planensäkerhet: låghärlett
CNejAvstår 0/0/17/7avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LJaJa 14/0/0/2följer planensäkerhet: medelhärlett
KDNejJa 15/0/0/4avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MNejJa 59/0/0/9avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SDegen reservationNejNej 0/60/0/12följer planensäkerhet: höguttryckligt

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2386 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5, 2024/25:2764 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 9.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen vill att Sverige utmanar EU:s överstatliga fördrag och lagar och ser ett nödvändigt självförsvar mot EU-angrepp på just välfärd, arbetsrätt eller demokrati.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill att Sverige utmanar EU:s överstatliga fördrag och lagar och ser ett nödvändigt självförsvar mot EU-angrepp på just välfärd, arbetsrätt eller demokrati. Motförslagets krav på ett permanent undantag från arbetstidsdirektivet och på att minimilönedirektivets genomförande rivs upp är ett sådant försvar av den svenska modellen. Planen kräver också att politiken respekterar att parterna själva gör upp om villkoren.

  • utmana EU:s överstatlighetavgörande»Vi vill att Sverige utmanar EU:s överstatliga fördrag och lagar« (partiprogram ↗)
  • självförsvar för arbetsrätten»i frågor om välfärd, arbetsrätt eller demokrati.« (partiprogram ↗)
  • EU begränsar demokratiska beslut»EU-rätten innehåller orimliga begränsningar av medlemsländernas« (partiprogram ↗)
  • respekt för svenska modellen»Men för att förhandlingarna ska vara rättvisa behöver politiken respektera den svenska modellen, där politiker inte hotar den ena parten med försämringar om den inte ger med sig.« (valmanifest 2022 ↗)

flags: ett undantag från arbetstidsdirektivet kan samtidigt försvaga arbetstidsskyddet

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen värnar visserligen den svenska modellen och kräver respekt i EU för kollektivavtalslösningar, men den ser samtidigt EU som en nödvändig plattform för att skärpa skyddet av löntagare och vill stärka Sveriges ställning som ledande aktör i unionen.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen värnar visserligen den svenska modellen och kräver respekt i EU för kollektivavtalslösningar, men den ser samtidigt EU som en nödvändig plattform för att skärpa skyddet av löntagare och vill stärka Sveriges ställning som ledande aktör i unionen. Ett permanent undantag från arbetstidsdirektivet och ett omedelbart rivande av minimilönedirektivets genomförande är ett annat spår än planens. Planens svar på hotet mot modellen är respekt för kollektivavtalen, inte opt-outs.

  • EU stärker löntagarskyddetavgörande»Socialdemokratin ser EU som en nödvändig plattform för att på europeisk nivå skärpa skyddet av miljö, konsumenter och löntagare.« (partiprogram ↗)
  • respekt för svenska modellen»Respekt i EU för svenska modellen med kollektivavtalslösningar.« (partiprogram ↗)
  • ledande aktör i EU»Sveriges ställning som en ledande aktör i EU stärks.« (partiprogram ↗)
  • säker arbetsmiljö»Säker och hållbar arbetsmiljö med stopp för dödsolyckor på eller till följd av jobbet.« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietJaJaföljer planenhärlett

Planen vill korta normalarbetstiden till 35 timmar och slår fast att alla har rätt till en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö; ett permanent undantag från arbetstidsdirektivet skulle försvaga just det skyddet.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen vill korta normalarbetstiden till 35 timmar och slår fast att alla har rätt till en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö; ett permanent undantag från arbetstidsdirektivet skulle försvaga just det skyddet. Planen ser också starka skäl för överstatliga beslut när grundläggande rättigheter ska skyddas. Att den svenska partsmodellen ska värnas talar åt andra hållet, vilket gör slutsatsen osäker.

  • kortare, inte längre arbetstidavgörande»En viktig reform är att sänka arbetstiden. I ett första steg har vi som målsättning att sänka normalarbetstiden till 35 timmar per vecka.« (partiprogram ↗)
  • rätt till god arbetsmiljö»Alla har rätt till friskvård och en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.« (partiprogram ↗)
  • överstatliga beslut kan behövas»I frågor av global karaktär finns starka skäl som talar för också överstatliga beslut.« (partiprogram ↗)
  • värnad partsmodell»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som ska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
CCenterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Partiprogrammet slår fast att centralmakten i Bryssel inte får utökas på bekostnad av medborgarnas självbestämmande och att endast det som måste beslutas gemensamt ska beslutas på EU-nivå.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att centralmakten i Bryssel inte får utökas på bekostnad av medborgarnas självbestämmande och att endast det som måste beslutas gemensamt ska beslutas på EU-nivå. Arbetsmarknadens spelregler ska enligt planen i mesta möjliga mån fastställas av parterna, vilket gör EU-reglering av arbetstid och minimilöner till just en sådan fråga som bör hållas nationell. Motförslagets krav på undantag och nationellt handlingsutrymme följer därför av planen.

  • ingen ökad EU-centralmaktavgörande»Centralmakten i Bryssel får inte utökas på bekostnad av EU-medborgarnas självbestämmande.« (partiprogram ↗)
  • subsidiaritet»Principen måste vara att beslut fattas så nära medborgaren som möjligt och att endast de beslut som måste fattas gemensamt beslutas på EU-nivå.« (partiprogram ↗)
  • partsmodellen»Det skapar en flexibel och långsiktigt hållbar arbetsmarknad och flyttar makten närmare dem som berörs.« (partiprogram ↗)
  • smalare EU»EU måste bli smalare, men vassare, göra färre saker men göra dem bättre.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen vill fördjupa EU-samarbetet, inte begränsa det, och slår fast att samarbetet så långt möjligt ska ske med deltagande från samtliga länder – vilket talar emot permanenta svenska undantag.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill fördjupa EU-samarbetet, inte begränsa det, och slår fast att samarbetet så långt möjligt ska ske med deltagande från samtliga länder – vilket talar emot permanenta svenska undantag. Att riva upp genomförd EU-lagstiftning ligger på samma sätt utanför planens linje. Planen delar däremot uppfattningen att den grundläggande sociala tryggheten i huvudsak ska utformas av medlemsländerna, men det räcker inte till stöd för motförslagets krav.

  • inga svenska undantagavgörande»EU-samarbetet ska på alla områden så långt som möjligt ske med deltagande från samtliga länder.« (partiprogram ↗)
  • fördjupat EU-samarbete»Europa behöver mer – inte mindre – samarbete.« (valmanifest 2022 ↗)
  • avvisad EU-skepsis»När rödgröna partier drömmer om att försvaga eller upplösa EU vill vi fördjupa samarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • nationellt utformat socialt skydd»Hur det grundläggande skyddet ska utformas ska i huvudsak avgöras av« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver en avgränsning av EU:s uppgifter för att förhindra ovälkommen centralisering och en mekanism för subsidiaritetsprincipen i beslutsprocessen.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver en avgränsning av EU:s uppgifter för att förhindra ovälkommen centralisering och en mekanism för subsidiaritetsprincipen i beslutsprocessen. Arbetsrätten och lönebildningen hör enligt planen till parterna och den nationella nivån: utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter och statlig inkomstpolitik avvisas. Ett permanent undantag från arbetstidsdirektivet och ett rivande av minimilönedirektivets genomförande ligger därmed i linje med planen.

  • avgränsade EU-befogenheteravgörande»En avgränsning av EU:s uppgifter är nödvändig för att« (partiprogram ↗)
  • parterna reglerar villkoren»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
  • ingen politisk lönebildning»Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas.« (partiprogram ↗)
  • subsidiaritet i EU-beslut»för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i beslutsprocessen måste finnas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenhärlett

Motförslaget vill ha ett permanent undantag från arbetstidsdirektivet och riva upp genomförandet av minimilönedirektivet.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Motförslaget vill ha ett permanent undantag från arbetstidsdirektivet och riva upp genomförandet av minimilönedirektivet. Planen åtar sig att motverka överimplementering av EU-beslut och att direktiv som huvudregel genomförs på miniminivå, och slår fast att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå. Enligt planen ska EU fokusera på gränsöverskridande frågor, inte på områden som medlemsstaterna själva kan hantera.

  • miniminivå vid genomförandeavgörande»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut« (valmanifest 2022 ↗)
  • subsidiaritet»Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, så nära medborgarna som möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)
  • begränsad EU-kompetens»EU ska varken göra eller fatta beslut om allt.« (valmanifest 2022 ↗)
  • medlemsstaternas eget ansvar»Det som varje enskild medlemsstat kan ansvara för ska även« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaNejNejföljer planenuttryckligt

Planen slår fast att svensk kontroll över arbetsmarknadsmodellen och välfärdspolitiken måste säkras och att svenska löntagares ställning aldrig ska offras som eftergift till EU.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att svensk kontroll över arbetsmarknadsmodellen och välfärdspolitiken måste säkras och att svenska löntagares ställning aldrig ska offras som eftergift till EU. Den pekar uttryckligen ut EU-förslag om gemensamma regler för lönebildning som ett hot mot modellen. Ett permanent undantag från arbetstidsdirektivet och ett upprivet minimilönegenomförande är just den skärpta linje planen kräver.

  • modellen före EU-hänsynavgörande»Sverigedemokraterna anser att garantier för den svenska modellens fortlevnad är en förutsättning för att inte det svenska förhållandet till EU ska behöva omprövas. Svenska löntagares ställning ska aldrig offras som eftergift till EU.« (valmanifest 2022 ↗)
  • EU hotar lönebildningen»Men den svenska modellen hotas för närvarande av förslag från EU om gemensamma regler för lönebildning, arbetslöshetsersättning och det sociala skyddsnätet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • nationell kontroll över modellen»Svensk kontroll över vår arbetsmarknadsmodell och välfärdspolitik måste säkras för framtida generationer.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stoppa maktöverföringar»Stoppa maktöverföringar och EU-skatter« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag