Antagningskrav till polisutbildningen

Planen ser representation som ett viktigt medel för att bryta rasistiska föreställningar och exkluderande normer, och den kräver aktiv feministisk politik som vidgar kvinnors utrymme. Den pekar också på rasism och övervåld från polisen mot unga med utländsk bakgrund, vilket talar för och inte mot riktad rekrytering. Att avskaffa riktade rekryteringsinsatser och könsanpassade krav strider därför mot planen.

• representation mot rasismavgörande»Frågor om representation i samhället är viktiga för att bryta rasistiska« (partiprogram ↗)
• rasism inom polisen»Många unga, särskilt med utländsk bakgrund, som bor i fattiga områden, utsätts även för rasism och övervåld från polisen, vilket blev tydligt i diskussionen kring Black Lives Matter-rörelsen.« (valmanifest 2022 ↗)
• aktiv jämställdhetspolitik»En utvidgning av kvinnors makt, inflytande, utrymme och inkomster kommer att innebära en inskränkning för män.« (partiprogram ↗)
• kunskapskrav i rättsväsendet»ökad kunskap inom rättsväsendet om samtycke och om våld mot kvinnor och barn« (valmanifest 2022 ↗)

Motförslaget vill avskaffa kvotering, positiv särbehandling och riktade rekryteringsinsatser mot minoritetsgrupper och ett visst kön. Partiprogrammet är uttryckligt antirasistiskt och feministiskt och vill att offentliga sammanhang speglar befolkningens sammansättning, medan valmanifestet kräver att diskrimineringen på arbetsmarknaden motarbetas och att antalet poliser kraftigt ökar. Planen talar därför emot kravet, även om antagningskrav inte behandlas.

• aktivt antirasistiskt arbeteavgörande»Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar« (partiprogram ↗)
• motverka diskriminering»Diskrimineringen på arbetsmarknaden ska motarbetas.« (valmanifest 2022 ↗)
• feministisk grundsyn»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
• fler poliser behövs»Kraftigt öka antalet poliser på våra gator och torg.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att en mångfald av bakgrunder och perspektiv måste finnas representerad inom polisen och att partiet i alla sammanhang ska verka för jämställdhet och mångfald. Att avskaffa riktade rekryteringsinsatser mot underrepresenterade grupper går därför emot planen. Planen vill lösa polisbristen med fler och bättre betalda poliser, inte med höjda antagningströsklar som smalnar av rekryteringen.

• mångfald inom polisenavgörande»det är viktigt att en mångfald av bakgrunder och« (partiprogram ↗)
• jämställdhet och mångfald överallt»därför vill vi i alla sammanhang verka för jämställdhet och mångfald.« (partiprogram ↗)
• motverka diskriminering»Alla former av diskriminering ska motverkas.« (partiprogram ↗)
• bättre villkor löser polisbristen»se fler och bättre betalda poliser för att bekämpa den organiserade brottsligheten och för att motverka parallellsamhällen.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen är uttalat feministisk och använder själv riktade åtgärder för att bryta könsobalanser, till exempel att statligt riskkapital ska fördelas mer jämställt. Att avskaffa riktade rekryteringsinsatser mot kvinnor och minoritetsgrupper går därför mot planens linje om att ingen ska missgynnas på grund av kön eller härkomst. Planen vill öka polistätheten men säger inget om antagningskraven, vilket gör bedömningen osäker.

• feministisk grundhållningavgörande»Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor.« (partiprogram ↗)
• riktade jämställdhetsåtgärder»Vi vill reformera trygghetssystemet så att fler kvinnor kan satsa på enreprenörskap och se till att statligt riskkapital fördelas mer jämställt.« (valmanifest 2022 ↗)
• ingen ska missgynnas»Vi måste fortsätta arbetet för ett Sverige där ingen missgynnas på grund av kön, härkomst eller funktionsnedsättning« (valmanifest 2022 ↗)
• fler poliser behövs»Fler poliser ska finnas närvarande i vardagen, både i utsatta områden och på landsbygden. Vi vill öka polistätheten till EU-snittet och öppna nedlagda polisstationer på nytt.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen behandlar inte antagningen till polisutbildningen, men dess svar på polisbristen är just bättre villkor och högre löner, inte lägre krav, vilket är motförslagets huvudpoäng. Principiellt kräver planen höjda antagningskrav till en annan nyckelutbildning och håller fast vid att förbudet mot könsdiskriminering gäller alla samhällsområden och att liberal rättvisa är lika förutsättningar, inte lika resultat. Planens åtagande om jämställd rekrytering till myndigheter drar dock i motsatt riktning, varför slutsatsen är osäker.

• polisbrist löses med bättre villkoravgörande»polis – därför ska villkoren ska bli bättre och lönerna höjas« (valmanifest 2022 ↗)
• lika krav oavsett kön»Förbudet mot könsdiskriminering ska upprätthållas på alla samhällsområden.« (partiprogram ↗)
• lika förutsättningar, inte resultat»Liberal rättvisa handlar om lika förutsättningar, inte om lika resultat.« (partiprogram ↗)
• höjda antagningskrav till utbildning»Därför vill vi se högre krav för att komma in på lärarutbildningen« (valmanifest 2022 ↗)

flags: sammansatt_motforslag

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om antagningskraven till polisutbildningen. Dess väg ur polisbristen är att göra yrket mer attraktivt genom fler poliser och höjda löner, vilket i sig inte kräver ändrade antagningskrav. Samtidigt bejakar partiprogrammet att en jämn könsfördelning eftersträvas i utbildningsväsendet och att lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas, och det vill att lärosäten själva utformar antagningskriterier. Detta talar mot motförslagets krav på att riksdagen avskaffar riktade rekryteringsinsatser.

• jämn könsfördelning eftersträvasavgörande»det angeläget att en jämn könsfördelning« (partiprogram ↗)
• förbud mot diskriminering»Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas.« (partiprogram ↗)
• lärosätens egen antagning»att själva utforma antagningskriterierna till utbildningarna« (partiprogram ↗)
• attraktivare polisyrke»Fler poliser och höjda polislöner. Polisyrket behöver bli mer attraktivt för att behålla poliser och attrahera nya.« (valmanifest 2022 ↗)

flags: motforslaget_bundlar_flera_skilda_krav

Planen löser polisbristen genom att göra yrket mer attraktivt — särskild lönesatsning och avskrivna studielån — inte genom sänkta krav, vilket är exakt motförslagets logik. Partiprogrammet slår fast allas rätt att bli bedömda utifrån sin person och sina handlingar, inte utifrån kön eller bakgrund, och valmanifestet avvisar kvotering och lottning i utbildningssystemet. Planen nämner inte antagningskraven till polisutbildningen, så ställningstagandet är härlett.

• incitament att bli polisavgörande»Skriva av studielånen för den som utbildar sig och börjar arbeta som polis« (valmanifest 2022 ↗)
• höjda polislöner lockar sökande»Rikta en särskild lönesatsning till poliser – så att fler stannar kvar och söker sig till yrket« (valmanifest 2022 ↗)
• bedömning efter person, ej kön»men också för allas rätt att bli bedömda utifrån sin person« (partiprogram ↗)
• nej till kvotering»Stoppa alla förslag som rör tvångsbussning, kvotering och lottning av elever mellan skolor« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön och förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män särbehandlas utifrån könstillhörighet, vilket bär kravet på lika fysiska krav och avskaffad kvotering och positiv särbehandling. Planen vill också möta polisbristen genom att göra yrket attraktivt med bättre löner och betald polisutbildning, alltså genom incitament snarare än lättnader. Samtidigt vill planen se över antagningskriterierna utifrån behovet av att mobilisera mot de kriminella, vilket inte entydigt innebär höjda krav; därför medelhög säkerhet. Utskottets motivering saknas i underlaget och kan därmed inte täckas av planen.

• inga könsbaserade särkravavgörande»Motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön« (valmanifest 2022 ↗)
• formell jämställdhet»jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på basis av sin könstillhörighet.« (partiprogram ↗)
• attraktivare polisyrke»Sverigedemokraterna vill också göra polisyrket mer attraktivt.« (valmanifest 2022 ↗)
• översyn av antagningskriterier»Antalet utbildningsplatser måste bli fler, men kriterierna för att komma in på utbildningen behöver också ses över efter behovet av att mobilisera mot de kriminella.« (valmanifest 2022 ↗)