2023-02-082022/23:FiU12 · p.1FiUEkonomi och finans
Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag
Produktivitetsavdraget i den årliga pris- och löneomräkningen av myndigheternas anslag
Vad som står på spel: Omräkningen avgör hur mycket myndigheternas förvaltningsanslag räknas upp varje år och därmed deras utrymme för personal och verksamhet; produktivitetsavdraget har motsvarat omkring en miljard kronor per år. Universitet och högskolor hör till dem som menar att avdraget urholkar deras grundutbildningsanslag.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningen ska avskaffas och modellen ses över, eller om den nuvarande modellen ska behållas med fortsatt arbete för ökad transparens.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att pris- och löneomräkningen är en inarbetad, transparent och förutsägbar del av budgetprocessen som håller kompensationen för pris- och löneökningar åtskild från regeringens politiska prioriteringar, ser positivt på regeringens arbete med ökad transparens och konstaterar att produktivitetskravet fungerat som styrsignal för effektivisering utan att hindra myndigheterna från att utföra sina uppdrag och att avdraget inte varit större för högskolorna än för andra. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena och föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V)
Reservanten vill avskaffa produktivitetsavdraget och se över modellen för pris- och löneomräkning av myndigheternas anslag.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✓
SNej✕
MPNej✕
CJa✓
LJa✓
KDJa✓
MJa✓
SDJa✓
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att lägga regeringens skrivelse till handlingarna (ärendet avslutas utan åtgärd) samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
Vegen reservation
Nej
Nej 0/21/0/3
✓lika
säkerhet: medel
härlett
S
Nej
Ja 91/1/1/14
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
MP
Nej
Avstår 0/0/14/4
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
C
Ja
Ja 14/0/1/9
✓lika
säkerhet: medel
härlett
L
Ja
Ja 14/0/0/2
✓lika
säkerhet: låg
härlett
KD
Ja
Ja 15/0/0/4
✓lika
säkerhet: medel
härlett
M
Ja
Ja 60/0/0/8
✓lika
säkerhet: medel
härlett
SD
Ja
Ja 61/0/0/12
✓lika
säkerhet: medel
härlett
Avvek från partilinjen
SJytte Guteland(S, Stockholms kommun)
Nej — partilinjen: Ja
SKadir Kasirga(S, Stockholms kommun)
Avstår — partilinjen: Ja
CChristofer Bergenblock(C, Hallands län)
Avstår — partilinjen: Ja
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna
2022/23:10 av Janine Alm Ericson (MP) och
2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9 och
lägger skrivelse 2021/22:241 till handlingarna.
Riksdagens beslut: Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen.
Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden.
Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag.
Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.
Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motförslag
Motförslaget vill avskaffa produktivitetsavdraget och se över pris- och löneomräkningsmodellen för myndigheternas anslag. (V) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Nej✓likahärlett
Planen riktar uttrycklig kritik mot den ständiga jakten på effektiviseringar i offentlig verksamhet och menar att det främst är resurser som behövs, inte styrmodeller och kvalitetsformulär.
Planen riktar uttrycklig kritik mot den ständiga jakten på effektiviseringar i offentlig verksamhet och menar att det främst är resurser som behövs, inte styrmodeller och kvalitetsformulär. Programmet slår fast att den offentliga sektorns andel av ekonomin måste få växa efter decennier av urholkning. Ett inbyggt produktivitetsavdrag som år efter år krymper myndigheternas anslag går emot detta, varför kravet att avskaffa avdraget och se över modellen stöds.
kritik mot effektiviseringsjaktenavgörande»Många år av privatiseringar och ständig jakt på effektiviseringar i arbetslivet, skolan, vården och omsorgen har påverkat både hälsa, vårdbehov och tillgången till vård negativt.«(valmanifest 2022 ↗)
offentliga sektorn måste växa»Vänsterpartiet menar att den offentliga sektorns andel av ekonomin«(partiprogram ↗)
resurser före styrmodeller»Det är resurser som främst behövs, inte formulär för kvalitetssäkring«(valmanifest 2022 ↗)
återuppbygg offentlig bemanning»Välfärdsskulden som uppstått innebär att hundratusentals jobb försvunnit ur skola, vård och omsorg sedan 1990-talet«(valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen säger ingenting om modellen för pris- och löneomräkning av myndigheternas anslag.
Planen säger ingenting om modellen för pris- och löneomräkning av myndigheternas anslag. Närmast liggande åtaganden är att staten ska finnas närvarande i hela landet och att de offentliga resurserna ska öka snarare än urholkas. Utifrån detta stöds i sak att produktivitetsavdraget avskaffas och modellen ses över, men planen ger också stöd för sunda offentliga finanser, varför säkerheten är låg.
statlig närvaro i hela landetavgörande»Staten ska finnas närvarande i hela landet.«(valmanifest 2022 ↗)
ökade offentliga resurser»Öka resurserna till välfärden i hela landet.«(valmanifest 2022 ↗)
sunda offentliga finanser»Starka och sunda offentliga finanser är en nödvändig förutsättning för såväl tillväxt som
välfärd.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MPMiljöpartietNej→Avstår✕skiljerberörs ej
Planen säger inget om pris- och löneomräkningen som modell.
Planen säger inget om pris- och löneomräkningen som modell. Närmast liggande åtagande är att systemet för medelsfördelning till universitet och högskolor ska förändras så att hög kvalitet i utbildning och forskning säkras, vilket talar mot ett schablonmässigt produktivitetsavdrag som urholkar anslagen. Utifrån den principen talar planen svagt för att avdraget avskaffas och modellen ses över.
förändrad medelsfördelningavgörande»medelsfördelning till universitet och högskolor ska«(partiprogram ↗)
kvalitet kräver resurser»Vi värnar om en hög kvalitet i den högre«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
CCenterpartietJa→Ja✓likahärlett
Planens avgörande åtagande är att politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar och att skattemedel ska användas sparsamt, med ett värnat finanspolitiskt ramverk.
Planens avgörande åtagande är att politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar och att skattemedel ska användas sparsamt, med ett värnat finanspolitiskt ramverk. Produktivitetsavdraget är just den styrsignal som håller anslagsutvecklingen i schack och pressar myndigheterna att effektivisera. Att avskaffa avdraget går därför emot planens krav på en effektiv statsförvaltning och budgetdisciplin.
hushålla med skattemedelavgörande»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.«(valmanifest 2022 ↗)
värnat finanspolitiskt ramverk»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas«(valmanifest 2022 ↗)
sparsamhet med skattemedel»Beskattning begränsar dock människors självbestämmande, därför bör skattemedel användas sparsamt«(partiprogram ↗)
effektiv statsförvaltning»Centerpartiets uppgift är att se till att staten gör det den är till för, så effektivt och rättssäkert som möjligt«(partiprogram ↗)
LLiberalernaJa→Ja✓likahärlett
Planen vill driva en politik där effektivisering stimuleras och betonar att utrymme skapas av ett mer effektivt resursutnyttjande och stabila offentliga finanser.
Planen vill driva en politik där effektivisering stimuleras och betonar att utrymme skapas av ett mer effektivt resursutnyttjande och stabila offentliga finanser. Ett produktivitetsavdrag i anslagsomräkningen är just en sådan styrsignal, och att avskaffa det går emot planens linje. Planens krav på höjda forskningsanslag och på förutsägbarhet i statens agerande talar delvis för en översyn av modellen.
effektivisering stimulerasavgörande»Vi vill driva en tillväxtpolitik där effektivisering«(partiprogram ↗)
stabila offentliga finanser»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser«(partiprogram ↗)
förutsägbar statlig styrning»När förutsägbarheten i statens agerande ökar stärks också den enskildes trygghet.«(partiprogram ↗)
höjda forskningsanslag»Vi vill öka forskningsanslagen och både skapa bättre karriärvägar för yngre forskare och se riktade satsningar på att svenska universitet ska kunna locka hit världens främsta forskare.«(valmanifest 2022 ↗)
KDKristdemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Motförslaget vill avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningen och se över modellen, vilket i praktiken höjer myndigheternas anslag.
Motförslaget vill avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningen och se över modellen, vilket i praktiken höjer myndigheternas anslag. Principprogrammet kräver återhållsamhet i de offentliga utgifterna och gör utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll till centrala politiska uppgifter, vilket talar för ett bibehållet effektiviseringskrav. Planens krav på tillräckliga resurser till forskning och utbildning utgör en motvikt men bär inte voteringen.
återhållsamma offentliga utgifteravgörande»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.«(partiprogram ↗)
effektivitetskrav och uppföljning»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska«(partiprogram ↗)
tillräckliga resurser till forskning»Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser«(partiprogram ↗)
MModeraternaJa→Ja✓likahärlett
Att avskaffa produktivitetsavdraget skulle ta bort en inbyggd effektiviseringssignal i myndigheternas anslag.
Att avskaffa produktivitetsavdraget skulle ta bort en inbyggd effektiviseringssignal i myndigheternas anslag. Planen går i motsatt riktning: ett effektiviseringskansli ska gå igenom alla myndigheters ekonomi för att frigöra resurser till försvaret, offentligt slöseri ska bekämpas och överskottsmålet värnas. Motförslagets krav avvisas därför.
effektivisering av myndigheteravgörande»Inrätta ett effektiviseringskansli som ska gå inom alla myndigheters ekonomi för att frigöra resurser till försvaret«(valmanifest 2022 ↗)
bekämpa offentligt slöseri»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.«(partiprogram ↗)
värnat överskottsmål»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.«(valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Motförslaget vill avskaffa produktivitetsavdraget i myndigheternas pris- och löneomräkning.
Motförslaget vill avskaffa produktivitetsavdraget i myndigheternas pris- och löneomräkning. Planen kräver att slöseriet inom myndigheterna stoppas, att onödiga utgifter skalas bort och att varje offentlig satsning ger tydlig medborgarnytta, vilket förutsätter fortsatt press på effektivisering. Att ta bort en inbyggd effektiviseringssignal går emot planens krav på respekt för skattebetalarnas pengar.
effektivisera myndigheternaavgörande»Stoppa slöseriet inom myndigheterna och slå samman myndigheter«(valmanifest 2022 ↗)
minska offentliga utgifter»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga«(valmanifest 2022 ↗)
krav på resultat»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning«(valmanifest 2022 ↗)
respekt för skattebetalarnas pengar»Centralt för partiet är att respekt för skattebetalarnas pengar och strävan efter ett minimum av byråkrati«(partiprogram ↗)
Motion 2022/23:10 — med anledning av skr. 2021/22:241 Riksrevisionens rapport om den årliga omräkningen av myndigheternas anslag av Janine Alm Ericson (MP)
Motion 2022/23:1299 — En rättvis väg genom krisen - Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)