2026-02-252025/26:SfU11 · p.2SfUMigration och socialförsäkring
Nivån på arbetsgivaravgifterna och ungas etablering på arbetsmarknaden
Behovet av mer omfattande sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga och långtidsarbetslösa
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur billigt det blir för arbetsgivare att anställa unga och långtidsarbetslösa, och hur snabbt fler kan komma i arbete under en period av hög arbetslöshet och svag konjunktur.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringens tillfälliga sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga är tillräcklig, eller om bredare och mer permanenta sänkningar behövs, bland annat för långtidsarbetslösa och nyanställningar med lägre ingångslön.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att ytterligare åtgärder utöver lagförslaget redan har vidtagits för att underlätta för dem som har svårare att komma in på arbetsmarknaden och för att möta lågkonjunkturen, och finner inte skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgifterna eller om ungas etablering.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (C)
Reservanten (C) välkomnar intentionen men anser förslaget otillräckligt och kortsiktigt, och vill ha bredare, mer permanenta sänkningar: slopade arbetsgivaravgifter vid anställning av långtidsarbetslösa, helt slopade avgifter (utom ålderspension) för de tio första anställningarna under två år, samt sänkta avgifter på ingångslöner upp till 30 000 kronor i månaden.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade blivit ett annat
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna, MModeraterna
Ja 159–20Nej 87–92
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Avstår 3/0/15/4 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| S | Ja | Avstår 2/0/91/13 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Ja | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Nej | Nej 1/20/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| VHåkan Svenneling (V, Värmlands län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| VKajsa Fredholm (V, Dalarnas län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| VLotta Johnsson Fornarve (V, Södermanlands län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| SMorgan Johansson (S, Skåne läns södra) | Ja — partilinjen: Avstår |
| STomas Kronståhl (S, Kalmar län) | Ja — partilinjen: Avstår |
| CHelena Lindahl (C, Västerbottens län) | Ja — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3862 av Martina Johansson och Anders W Jonsson (båda C) och 2025/26:3870 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år. Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga. Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.
Motförslag
- Motförslaget vill ha bredare, mer omfattande och permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna. (C) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vänder sig emot sänkta skatter som väg till jobb och kräver tvärtom att skattenivåerna åter höjs för att finansiera välfärd och investeringar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vänder sig emot sänkta skatter som väg till jobb och kräver tvärtom att skattenivåerna åter höjs för att finansiera välfärd och investeringar. Bredare och permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna, särskilt kopplade till lägre ingångslöner, är just den låglönelinje planen avvisar. Planens svar på arbetslöshet är i stället en samlad strategi för full sysselsättning byggd på stora offentliga investeringar.
- nej till skattesänkningaravgörande»Vänsterpartiet tycker att det är viktigare med en arbetstidsförkortning som kommer alla till del än sänkta skatter för ett fåtal.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda skattenivåer»För att ta tag i de stora samhällsutmaningarna kommer skattenivåerna« (partiprogram ↗)
- skattesänkningar urholkar välfärden»De massiva skattesänkningar som genomförts av högerpartier och socialdemokrater under många år har resulterat i att det nu finns 350 miljarder mindre per år till välfärden än 1990.« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till låglönepolitik»När högerpartier förespråkar låglönejobb och begränsad välfärd för de av oss som inte är födda i Sverige bygger det på ett cyniskt utnyttjande av människor, ibland förklätt till antirasism.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande ställningstagande är att subventioner riktade mot lågproduktiva branscher varken ökade produktiviteten eller minskade arbetslösheten; partiets väg till fler jobb är i stället en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens avgörande ställningstagande är att subventioner riktade mot lågproduktiva branscher varken ökade produktiviteten eller minskade arbetslösheten; partiets väg till fler jobb är i stället en aktiv arbetsmarknadspolitik. Programmet kräver dessutom breda skattebaser som ger utrymme för välfärden, vilket talar mot permanenta och breddade nedsättningar av arbetsgivaravgifterna. Motförslagets krav går därför emot planen.
- kritik mot lågproduktiva subventioneravgörande»lågproduktiva branscher, vilket varken ökade produktiviteten eller minskade arbetslösheten.« (partiprogram ↗)
- breda skattebaser»Robust, hållbart och rättvist skattesystem med breda skattebaser som ger ökat utrymme« (partiprogram ↗)
- aktiv arbetsmarknadspolitik»En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler jobb är särskilt viktig i ekonomiskt oroliga tider.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig arbetsmarknadspolitik»Aktiv arbetsmarknadspolitik med arbetsförmedling i statlig regi.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen innehåller inget åtagande om sänkta arbetsgivaravgifter; tvärtom ska skattesystemet utjämna klyftorna och säkra en långsiktig finansiering av välfärden, vilket breda och permanenta avgiftssänkningar motverkar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen innehåller inget åtagande om sänkta arbetsgivaravgifter; tvärtom ska skattesystemet utjämna klyftorna och säkra en långsiktig finansiering av välfärden, vilket breda och permanenta avgiftssänkningar motverkar. Planens väg till etablering för unga och långtidsarbetslösa går i stället via utbildning och omskolning. Att planen vill göra det enkelt att anställa sina första medarbetare drar åt motsatt håll, men bär inte ett krav på generella avgiftssänkningar.
- skatter som finansierar välfärdenavgörande»Skattesystemet ska motverka ett klassamhälle genom att utjämna de ekonomiska klyftorna, samtidigt som det säkrar en långsiktig finansiering av välfärden.« (partiprogram ↗)
- utbildning framför avgiftssänkning»Vi i Miljöpartiet ser utbildning som den avgörande nyckeln för att rusta både de som redan finns på arbetsmarknaden och de som idag står utanför.« (partiprogram ↗)
- enkelt att anställa»Därför ska det vara enkelt att starta företag, växa och anställa sina första medarbetare.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver uttryckligen sänkt arbetsgivaravgift i ett första skede för företagets första anställda, för personer långt från arbetsmarknaden och för dem med låga inkomster.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen sänkt arbetsgivaravgift i ett första skede för företagets första anställda, för personer långt från arbetsmarknaden och för dem med låga inkomster. Motförslagets krav på bredare och mer permanenta sänkningar, slopade avgifter vid anställning av långtidsarbetslösa och lägre avgifter på låga ingångslöner sammanfaller med detta. Planen vill dessutom sänka det totala skattetrycket, vilket ytterligare talar för kravet.
- sänkt arbetsgivaravgiftavgörande»Arbetsgivaravgiften behöver sänkas, i ett första skede för ett företags första anställda, för människor som står långt från arbetsmarknaden liksom de som har låga inkomster.« (valmanifest 2022 ↗)
- billigare att anställa»Det måste bli billigare och lättare att anställa, särskilt personer som står långt från arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler enkla jobb»Skapa fler dörrar in till arbetsmarknaden genom fler enkla jobb, det vill säga jobb som inte kräver kvalificerad utbildning. Förenkla och förstärk nystartsjobben och bredda de så kallade etableringsjobben.« (valmanifest 2022 ↗)
- sänkt skattetryck»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet lovar uttryckligen att arbetsgivaravgifterna sänks för både småföretagare och för dem som anställer unga, så att det blir enklare och billigare att anställa.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen att arbetsgivaravgifterna sänks för både småföretagare och för dem som anställer unga, så att det blir enklare och billigare att anställa. Planen vill dessutom permanent sänka skatten på de lägsta lönerna och underlätta jobb som inte kräver formella kunskaper. Motförslagets krav på bredare och mer permanenta sänkningar, inklusive lägre avgifter på låga ingångslöner, är därmed det planen står för.
- sänkta arbetsgivaravgifteravgörande»Därför vill vi att det ska bli enklare och billigare att anställa genom att arbetsgivaravgifterna sänks för både småföretagare och för dem som vill anställa unga.« (valmanifest 2022 ↗)
- permanent lägre skatt på låga löner»På sikt vill vi permanent sänka skatten på de lägsta lönerna med minst 1 000 kronor i månaden samtidigt som marginalskatterna för alla fortsätter att minska.« (valmanifest 2022 ↗)
- låga trösklar till arbete»Lägre ingångslöner gör det lättare för den som saknar erfarenhet att få sitt första jobb.« (partiprogram ↗)
- sänkt skatt för enkla jobb»Framväxten av jobb som inte kräver formella kunskaper eller erfarenheter ska underlättas, till exempel genom utökad avdragsrätt och sänkt skatt för arbetsintensiva verksamheter eller genom utökad samverkan med civilsamhället.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen gör tillkomsten av nya jobb till den viktigaste fördelningspolitiska frågan och kräver att långtidsarbetslösheten bekämpas kraftfullt och att trösklarna in på arbetsmarknaden hålls låga.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör tillkomsten av nya jobb till den viktigaste fördelningspolitiska frågan och kräver att långtidsarbetslösheten bekämpas kraftfullt och att trösklarna in på arbetsmarknaden hålls låga. Valmanifestet använder redan slopad arbetsgivaravgift som verktyg för en utsatt grupp. Bredare och mer permanenta sänkningar riktade mot långtidsarbetslösa och låga ingångslöner är därmed sådant planen förordar.
- fler jobb viktigast av alltavgörande»är tillkomsten av nya jobb den i särklass viktigaste fördelningspolitiska frågan.« (partiprogram ↗)
- bekämpa långtidsarbetslöshet»Långtidsarbetslöshet ska bekämpas kraftfullt.« (partiprogram ↗)
- slopad arbetsgivaravgift som verktyg»Ta samtidigt bort arbetsgivaravgiften helt från 69 år.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga onödiga trösklar in»anställningsskydd ska skapa rimlig trygghet för de anställda utan att leda till omotiverade« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget kräver bredare och mer permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna, bland annat slopade avgifter vid anställning av långtidsarbetslösa.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget kräver bredare och mer permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna, bland annat slopade avgifter vid anställning av långtidsarbetslösa. Valmanifestet lovar just detta: kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa ska sänkas kraftigt och anställningskostnaderna för nyanlända och långtidsarbetslösa likaså, med jobbpremie som komplement. Kravet på finansiering inom överskottsmålet kvalificerar omfattningen men ändrar inte riktningen.
- lägre anställningskostnaderavgörande»Kraftigt sänka kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa« (valmanifest 2022 ↗)
- sänkta avgifter vid nyanställning»Kraftigt sänka anställningskostnaderna för den som anställer nyanlända och långtidsarbetslösa« (valmanifest 2022 ↗)
- drivkrafter från bidrag till arbete»Införa en jobbpremie som gör det extra lönsamt för långtidsarbetslösa att gå från bidrag till arbete« (valmanifest 2022 ↗)
- finansierade reformer»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill sänka arbetsgivaravgiften och sjuklönekostnaderna och göra det mer lönsamt att anställa, vilket är kärnan i motförslagets krav på bredare och mer permanenta sänkningar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill sänka arbetsgivaravgiften och sjuklönekostnaderna och göra det mer lönsamt att anställa, vilket är kärnan i motförslagets krav på bredare och mer permanenta sänkningar. Planen är däremot kritisk till riktade arbetsmarknadspolitiska konstruktioner, vilket gör stödet svagare för de specialriktade delarna. Sammantaget ligger sänkta anställningskostnader klart närmare planen än utskottets nöjda hållning.
- sänkt arbetsgivaravgiftavgörande»Sänka arbetsgivaravgiften och sjuklönekostnaderna för småföretag« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre lönekostnader»Vidare behöver kostnader för arbetsgivaravgift och sjuklöner sänkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- lönsammare att anställa»Det måste också bli mer lönsamt att anställa och att arbeta.« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till ineffektiva subventioner»Avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram som är skapade för att dölja arbetslöshet« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Arbetslöshet 8,8 procent — förstärker planens krav på lägre trösklar för att anställa
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:SfU11)
- Betänkandets fulltext (HD01SfU11)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:3862 — med anledning av prop. 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar av Martina Johansson och Anders W Jonsson (båda C)
- Motion 2025/26:3867 — med anledning av prop. 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar av Tony Haddou m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3870 — med anledning av prop. 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP)
- Proposition 2025/26:66 — Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar
Källa: Sveriges riksdag