2024-05-162023/24:UbU10 · p.10UbUUtbildning
Betyg och bedömning
Betyg och bedömning: behövs en särskild översyn av betygssystemet?
Vad som står på spel: Frågan handlar om hur rättvisande och likvärdiga betygen är mellan olika skolor, vilket påverkar elever som ligger nära gränsen för godkänt och deras möjlighet att bli behöriga till gymnasiet. Det påverkar också hur pojkars och flickors olika utmaningar - lägre resultat respektive stress och psykisk ohälsa - hanteras i betygssystemet.
Vad omröstningen gäller
Om betygssystemet - inklusive den hårda godkäntgränsen (betyget F), betygskriterierna och gymnasiets behörighetsregler - behöver en egen bred översyn, eller om redan pågående statliga utredningar täcker frågan.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att frågan om likvärdig betygsättning är viktig, men ser positivt på att regeringen redan har tillsatt flera utredningar - om likvärdiga betyg och meritvärden, om övergången från grundskola till gymnasiet och om en tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna - som täcker de frågor motionerna tar upp, förutom betyget F, där regeringen klargjort att gränsen mellan godkänt och icke godkänt behålls. Utskottet vill inte föregripa dessa utredningar och lyfter också fram pågående arbete för ökad likvärdighet, bland annat att Skolverket förbereder centralt rättade nationella prov.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 16 (S, V, MP)
Reservanterna (S, V, MP) kräver att regeringen lyssnar på OECD, IFAU och den tidigare betygsutredningen och tillsätter en bred översyn av betygssystemet för att stoppa utslagningen från skolan och göra betygen mer rättvisa - en översyn som ska omfatta den hårda godkäntgränsen (betyget F), utformningen av betygskriterierna och gymnasiets behörighetsregler, bland annat genom en tydligare koppling mellan slutbetyg och resultat på nationella prov.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 16 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/5 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/93/0/13 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/13/0/5 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Avstår 0/0/19/5 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Ja | Ja 12/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 14/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 61/0/0/11 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1200 av Jim Svensk Larm (S), 2023/24:1592 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S), 2023/24:2172 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 16, 18 och 19 samt 2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 44.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till de cirka 130 förslag i motioner som rör grundläggande frågor om utbildning från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, betyg och bedömning, läromedel och skolbibliotek. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
Motförslag
- Motförslaget vill att kommunerna ges i uppdrag att utveckla förebyggande insatser mot våld inom förskolor, skolor, fritidsverksamheter och idrottsrörelsen. (S, V, MP) — Reservation 16
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen anger att alltför många barn aldrig börjar eller hoppar av gymnasiet och att gymnasieskolan ska möta alla barns behov i stället för att bygga på konkurrens, samt att skolan ska vara kompensatorisk.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen anger att alltför många barn aldrig börjar eller hoppar av gymnasiet och att gymnasieskolan ska möta alla barns behov i stället för att bygga på konkurrens, samt att skolan ska vara kompensatorisk. En bred översyn av betygssystemet med syfte att motverka utslagning följer av dessa åtaganden, även om planen inte uttalar sig om godkäntgränsen som sådan. Planen pekar också ut betygsinflation som ett problem i den marknadsanpassade skolan.
- motverka utslagning från skolanavgörande»Alltför många barn börjar aldrig gymnasieskolan eller hoppar av i förtid.« (valmanifest 2022 ↗)
- gymnasium utan konkurrenslogik»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
- kompensatorisk skola»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- betygsinflation som problem»Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet säger att skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar, och partiprogrammet gör det till en huvuduppgift att bryta klassmönstren och se till att alla elever når läroplanens mål.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet säger att skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar, och partiprogrammet gör det till en huvuduppgift att bryta klassmönstren och se till att alla elever når läroplanens mål. En översyn av betygssystemet som syftar till att motverka utslagning ligger i linje med detta. Planen tar dock inte ställning till godkäntgränsen eller kopplingen till nationella prov, så slutsatsen är härledd.
- varje barn ska kunna lyckasavgörande»Skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- alla ska nå kunskapsmålen»Alla elever ska ha nått läroplanens mål när de går ut grundskolan.« (partiprogram ↗)
- bryta klassmönster i skolan»Att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet uttrycker oro för det ensidiga fokuset på betyg och kontroller och slår fast att betyg aldrig kan vara den enda formen av återkoppling.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet uttrycker oro för det ensidiga fokuset på betyg och kontroller och slår fast att betyg aldrig kan vara den enda formen av återkoppling. Det säger också att alla har rätt att lyckas och utvecklas i skolan. En bred översyn av betygssystemet med syftet att motverka utslagning ligger därmed i linje med planen.
- kritik mot betygsfokusavgörande»oroas av det ensidiga fokuset på betyg och« (partiprogram ↗)
- betyg inte enda återkopplingen»aldrig vara den enda formen av återkoppling.« (partiprogram ↗)
- ingen elev ska slås ut»alla har rätt att lyckas och utvecklas« (partiprogram ↗)
- varje barn klarar utbildningen»så att varje barn klarar sin utbildning och mår bra« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet kräver att betygsinflationen ordnas upp med oberoende rättning och kontroll av resultat och att rättssäkerheten i betygssystemet stärks.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att betygsinflationen ordnas upp med oberoende rättning och kontroll av resultat och att rättssäkerheten i betygssystemet stärks. Det sammanfaller med motförslagets krav på en översyn av betygssystemet och en tydligare koppling mellan slutbetyg och nationella prov. Planens krav på höga kvalitetskrav och förbättrade skolresultat gör dock att stödet främst gäller likvärdigheten, inte varje enskild uppmjukning av godkäntgränsen.
- stoppa betygsinflationenavgörande»Betygsinflationen måste ordnas upp, med oberoende rättning och kontroll av resultat.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättssäkra betyg»Vi vill ställa kvalitetskrav för vinstutdelning och stärka rättssäkerheten i betygssystemet.« (valmanifest 2022 ↗)
- förbättrade skolresultat»Att förbättra skolresultaten måste vara en huvudprioritering.« (valmanifest 2022 ↗)
- höga kvalitetskrav»Det offentliga ska garantera att utbildningen lever upp till höga krav på kvalitet« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger på tydliga kunskapskrav, utvärdering och betyg som mäter kunskap, och vill att elever ska stödjas att sikta högre än godkänt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på tydliga kunskapskrav, utvärdering och betyg som mäter kunskap, och vill att elever ska stödjas att sikta högre än godkänt. En översyn som syftar till att mjuka upp den hårda godkäntgränsen och gymnasiets behörighetsregler går emot detta. Motförslagets krav avvisas därför, även om planen delar ambitionen om rättvisande betyg.
- sikta högre än godkäntavgörande»Det kräver fler spetsklasser runt om i Sverige, men också att alla elever oavsett skola ska kunna få stöd i att sikta högre än godkänt.« (valmanifest 2022 ↗)
- utvärdering och tidigt stöd»Utvärdering behövs för att mäta kunskap och garantera stöd och hjälp i tid.« (partiprogram ↗)
- höga kunskapskrav»Vi är beredda att göra det som krävs för att ge alla elever de kunskaper de behöver.« (valmanifest 2022 ↗)
- ämnesbetyg i gymnasiet»På gymnasienivå ska ämnesbetyg ges.« (partiprogram ↗)
Principprogrammet ser betyg som ett verktyg för att utvärdera elevernas kunskapsbildning och identifiera förbättringsområden, och betonar skolans kunskapsuppdrag.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Principprogrammet ser betyg som ett verktyg för att utvärdera elevernas kunskapsbildning och identifiera förbättringsområden, och betonar skolans kunskapsuppdrag. En översyn som syftar till att mjuka upp den hårda godkäntgränsen går emot den linjen. Planen står i stället bakom att brister mäts och åtgärdas tidigt.
- betyg som kunskapsutvärderingavgörande»Genom utvecklingssamtal och betyg ska elevernas kunskapsbildning« (partiprogram ↗)
- tidig uppföljning av brister»Det är viktigt att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att eventuella brister kan åtgärdas« (partiprogram ↗)
- kunskapsuppdraget främst»Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande« (partiprogram ↗)
Valmanifestet vill motverka betygsinflation och införa central rättning av nationella prov och ett slutprov efter årskurs nio, alltså strängare och mer likvärdiga betyg.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill motverka betygsinflation och införa central rättning av nationella prov och ett slutprov efter årskurs nio, alltså strängare och mer likvärdiga betyg. Motförslagets syfte är det motsatta: att se över den hårda godkäntgränsen för att minska utslagningen. Kravet på tydliga kunskapskrav i idéprogrammet talar mot att mjuka upp gränsen, även om önskemålet om tydligare koppling till nationella prov ligger nära planen.
- stopp för betygsinflationavgörande»Sätta stopp för betygsinflation och olämpliga påtryckningar från föräldrar« (valmanifest 2022 ↗)
- centralt rättade prov»Införa central rättning av betygsgrundande nationella prov samt ett slutprov efter årskurs nio« (valmanifest 2022 ↗)
- tydliga kunskapskrav»Den svenska skolan ska ställa tydliga kunskapskrav och« (partiprogram ↗)
Planen bygger på en kunskapsfokuserad skola med tydligare kunskapsmål, och partiprogrammet slår fast att betygens syfte är att rättvist mäta kunskap och arbetsinsats.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på en kunskapsfokuserad skola med tydligare kunskapsmål, och partiprogrammet slår fast att betygens syfte är att rättvist mäta kunskap och arbetsinsats. En översyn som ifrågasätter den hårda godkäntgränsen och behörighetsreglerna för att motverka utslagning drar mot lägre kunskapskrav. Planens svar på utslagning är i stället praktiska tvååriga gymnasieutbildningar, inte uppmjukade betygsgränser.
- betyg mäter kunskapavgörande»Syftet med betyg skall vara att dels rättvist kunna mäta kunskap och arbetsinsats« (partiprogram ↗)
- tydligare kunskapsmål»Läroplaner ska kompletteras med tydligare kunskapsmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- kunskapsfokuserad skola»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- praktiska vägar till arbete»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:UbU10)
- Betänkandets fulltext (HB01UbU10)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1008 — Trygga rum för alla av Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
- Motion 2023/24:1036 — Nollvision mot mobbning av Anna Wallentheim (S)
- Motion 2023/24:1049 — Pornografins skadeverkningar av Roland Utbult (KD)
- Motion 2023/24:1051 — Skolavslutningar och firanden av högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler av Ingemar Kihlström (KD)
- Motion 2023/24:1164 — Nationell gemenskap i skolan av Staffan Eklöf (SD)
- Motion 2023/24:119 — Totalförsvarskunskap i skolan av Eric Palmqvist (SD)
- Motion 2023/24:12 — Införande av svenskt kulturarv och hembygdskunskap i läroplanen av Björn Tidland (SD)
- Motion 2023/24:1200 — Betyg utan utslagning i skolan av Jim Svensk Larm (S)
- Motion 2023/24:1332 — Undervisa om folkmordet seyfo 1915 av Denis Begic och Ingela Nylund Watz (båda S)
- Motion 2023/24:1396 — Ingen plats för hederskultur i ett demokratiskt och jämställt samhälle av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1430 — Likvärdig skola med nationella prov för den anpassade skolan av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2023/24:1460 — Förändringar i läroplanen av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
- Motion 2023/24:1462 — En samhällsförberedande skola av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
- Motion 2023/24:1494 — Skolbibliotek av Gunilla Carlsson och Mattias Jonsson (båda S)
- Motion 2023/24:1524 — Politik för de nationella minoriteterna av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1573 — Allmänt fritidshem och lovverksamhet för barn av Adnan Dibrani m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1592 — F som betyg i grundskolan av Sofia Skönnbrink m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1671 — Stärkt demokrati av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S)
- Motion 2023/24:1717 — Politiska ungdomsförbund av Camilla Brunsberg (M)
- Motion 2023/24:1721 — Ungdomsförbund i skolan av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag