Betyg och bedömning

Planen anger att alltför många barn aldrig börjar eller hoppar av gymnasiet och att gymnasieskolan ska möta alla barns behov i stället för att bygga på konkurrens, samt att skolan ska vara kompensatorisk. En bred översyn av betygssystemet med syfte att motverka utslagning följer av dessa åtaganden, även om planen inte uttalar sig om godkäntgränsen som sådan. Planen pekar också ut betygsinflation som ett problem i den marknadsanpassade skolan.

• motverka utslagning från skolanavgörande»Alltför många barn börjar aldrig gymnasieskolan eller hoppar av i förtid.« (valmanifest 2022 ↗)
• gymnasium utan konkurrenslogik»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
• kompensatorisk skola»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• betygsinflation som problem»Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.« (valmanifest 2022 ↗)

Valmanifestet säger att skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar, och partiprogrammet gör det till en huvuduppgift att bryta klassmönstren och se till att alla elever når läroplanens mål. En översyn av betygssystemet som syftar till att motverka utslagning ligger i linje med detta. Planen tar dock inte ställning till godkäntgränsen eller kopplingen till nationella prov, så slutsatsen är härledd.

• varje barn ska kunna lyckasavgörande»Skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• alla ska nå kunskapsmålen»Alla elever ska ha nått läroplanens mål när de går ut grundskolan.« (partiprogram ↗)
• bryta klassmönster i skolan»Att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet uttrycker oro för det ensidiga fokuset på betyg och kontroller och slår fast att betyg aldrig kan vara den enda formen av återkoppling. Det säger också att alla har rätt att lyckas och utvecklas i skolan. En bred översyn av betygssystemet med syftet att motverka utslagning ligger därmed i linje med planen.

• kritik mot betygsfokusavgörande»oroas av det ensidiga fokuset på betyg och« (partiprogram ↗)
• betyg inte enda återkopplingen»aldrig vara den enda formen av återkoppling.« (partiprogram ↗)
• ingen elev ska slås ut»alla har rätt att lyckas och utvecklas« (partiprogram ↗)
• varje barn klarar utbildningen»så att varje barn klarar sin utbildning och mår bra« (valmanifest 2022 ↗)

Valmanifestet kräver att betygsinflationen ordnas upp med oberoende rättning och kontroll av resultat och att rättssäkerheten i betygssystemet stärks. Det sammanfaller med motförslagets krav på en översyn av betygssystemet och en tydligare koppling mellan slutbetyg och nationella prov. Planens krav på höga kvalitetskrav och förbättrade skolresultat gör dock att stödet främst gäller likvärdigheten, inte varje enskild uppmjukning av godkäntgränsen.

• stoppa betygsinflationenavgörande»Betygsinflationen måste ordnas upp, med oberoende rättning och kontroll av resultat.« (valmanifest 2022 ↗)
• rättssäkra betyg»Vi vill ställa kvalitetskrav för vinstutdelning och stärka rättssäkerheten i betygssystemet.« (valmanifest 2022 ↗)
• förbättrade skolresultat»Att förbättra skolresultaten måste vara en huvudprioritering.« (valmanifest 2022 ↗)
• höga kvalitetskrav»Det offentliga ska garantera att utbildningen lever upp till höga krav på kvalitet« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen bygger på tydliga kunskapskrav, utvärdering och betyg som mäter kunskap, och vill att elever ska stödjas att sikta högre än godkänt. En översyn som syftar till att mjuka upp den hårda godkäntgränsen och gymnasiets behörighetsregler går emot detta. Motförslagets krav avvisas därför, även om planen delar ambitionen om rättvisande betyg.

• sikta högre än godkäntavgörande»Det kräver fler spetsklasser runt om i Sverige, men också att alla elever oavsett skola ska kunna få stöd i att sikta högre än godkänt.« (valmanifest 2022 ↗)
• utvärdering och tidigt stöd»Utvärdering behövs för att mäta kunskap och garantera stöd och hjälp i tid.« (partiprogram ↗)
• höga kunskapskrav»Vi är beredda att göra det som krävs för att ge alla elever de kunskaper de behöver.« (valmanifest 2022 ↗)
• ämnesbetyg i gymnasiet»På gymnasienivå ska ämnesbetyg ges.« (partiprogram ↗)

Principprogrammet ser betyg som ett verktyg för att utvärdera elevernas kunskapsbildning och identifiera förbättringsområden, och betonar skolans kunskapsuppdrag. En översyn som syftar till att mjuka upp den hårda godkäntgränsen går emot den linjen. Planen står i stället bakom att brister mäts och åtgärdas tidigt.

• betyg som kunskapsutvärderingavgörande»Genom utvecklingssamtal och betyg ska elevernas kunskapsbildning« (partiprogram ↗)
• tidig uppföljning av brister»Det är viktigt att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att eventuella brister kan åtgärdas« (partiprogram ↗)
• kunskapsuppdraget främst»Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande« (partiprogram ↗)

Valmanifestet vill motverka betygsinflation och införa central rättning av nationella prov och ett slutprov efter årskurs nio, alltså strängare och mer likvärdiga betyg. Motförslagets syfte är det motsatta: att se över den hårda godkäntgränsen för att minska utslagningen. Kravet på tydliga kunskapskrav i idéprogrammet talar mot att mjuka upp gränsen, även om önskemålet om tydligare koppling till nationella prov ligger nära planen.

• stopp för betygsinflationavgörande»Sätta stopp för betygsinflation och olämpliga påtryckningar från föräldrar« (valmanifest 2022 ↗)
• centralt rättade prov»Införa central rättning av betygsgrundande nationella prov samt ett slutprov efter årskurs nio« (valmanifest 2022 ↗)
• tydliga kunskapskrav»Den svenska skolan ska ställa tydliga kunskapskrav och« (partiprogram ↗)

Planen bygger på en kunskapsfokuserad skola med tydligare kunskapsmål, och partiprogrammet slår fast att betygens syfte är att rättvist mäta kunskap och arbetsinsats. En översyn som ifrågasätter den hårda godkäntgränsen och behörighetsreglerna för att motverka utslagning drar mot lägre kunskapskrav. Planens svar på utslagning är i stället praktiska tvååriga gymnasieutbildningar, inte uppmjukade betygsgränser.

• betyg mäter kunskapavgörande»Syftet med betyg skall vara att dels rättvist kunna mäta kunskap och arbetsinsats« (partiprogram ↗)
• tydligare kunskapsmål»Läroplaner ska kompletteras med tydligare kunskapsmål.« (valmanifest 2022 ↗)
• kunskapsfokuserad skola»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
• praktiska vägar till arbete»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)