2024-06-182023/24:KrU7 · p.3KrUKultur
Villkor för statsbidrag till trossamfund
Lägsta antal betjänade som villkor för statsbidrag till trossamfund
Vad som står på spel: Ett högre tröskelvärde utestänger fler små och medelstora trossamfund från statligt stöd, med motiveringen att bidrag bör gå till samfund som är stabila och har egen livskraft, medan ett lägre tröskelvärde skulle ge fler, mindre samfund tillgång till stöd för sin religiösa verksamhet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller hur högt kravet på antalet betjänade bosatta i Sverige ska sättas för att ett registrerat trossamfund ska kunna få statsbidrag - regeringens föreslagna minst 2500 betjänade eller det tidigare utredningsförslaget om minst 1000 betjänade.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser, i likhet med konstitutionsutskottet, att det är av betydelse att de trossamfund som tar emot stöd är stabila och har egen livskraft, och bedömer därför att regeringens förslag om ett krav på minst 2500 betjänade bosatta i Sverige är väl avvägt; utskottet avstyrker därmed motionerna om att i stället sätta gränsen vid minst 1000 betjänade.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V, MP)
Reservationen (V, MP) vill i stället hålla fast vid det tidigare utredningsförslaget om att stöd ska kunna lämnas till ett registrerat trossamfund med minst 1000 betjänade bosatta i Sverige, i linje med både en tidigare statlig utredning och en tidigare regerings proposition, i stället för regeringens nu föreslagna gräns på 2500.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Ja 93/0/0/13 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2869 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1 och 2023/24:2875 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.
Motförslag
- Motförslaget vill att statsbidrag till trossamfund ska kunna lämnas till trossamfund med minst 1 000 betjänade medlemmar. (V, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen behandlar inte gränsvärden för statsbidrag till trossamfund, men den kräver att religionsfriheten garanteras och att nationella minoriteters rätt till religion och kulturarv stärks, vilket talar för att även mindre samfund ska kunna få stöd.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte gränsvärden för statsbidrag till trossamfund, men den kräver att religionsfriheten garanteras och att nationella minoriteters rätt till religion och kulturarv stärks, vilket talar för att även mindre samfund ska kunna få stöd. Planen vill också säkra goda villkor och självständighet för folkbildning och föreningsliv i hela landet. Den lägre gränsen om 1000 betjänade ligger därför närmare planens principer än den högre.
- minoriteters religiösa rättigheteravgörande»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
- religionsfrihet garanteras»staten ska vara sekulär, det vill säga inte ha några band« (partiprogram ↗)
- starkt självständigt föreningsliv»folkbildning, konst, kultur- och föreningsliv.« (partiprogram ↗)
- verksamhet i hela landet»Det är viktigt att kulturen står fri från såväl kommersiell som politisk styrning och finns i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen säger ingenting om statsbidrag till trossamfund eller om gränser för antal betjänade.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger ingenting om statsbidrag till trossamfund eller om gränser för antal betjänade. Närmast liggande princip är partiprogrammets syn på civilsamhället, där samfund uttryckligen räknas in som en del av demokratins underbyggnad, tillsammans med kravet på jämlikhet oavsett religion. Det talar för den lägre gränsen på 1000 betjänade, som släpper in fler och mindre samfund. Samtidigt är partiet restriktivt mot religiös påverkan inom skolan, vilket gör slutsatsen osäker.
- samfund som del av civilsamhälletavgörande»Ett starkt och levande civilsamhälle är demokratins underbyggnad.« (partiprogram ↗)
- jämlikhet oavsett religion»efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion.« (partiprogram ↗)
- restriktiv mot religiös påverkan»Därför vill vi förbjuda nya religiösa friskolor.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger på att människor själva ska få definiera och utöva sin identitet, kultur och tro, och att stöd till olika sorters yttringar därför är viktigt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att människor själva ska få definiera och utöva sin identitet, kultur och tro, och att stöd till olika sorters yttringar därför är viktigt. Där partiet uttalar sig om offentligt stöd vill det att stödet utformas så att det stärker mindre aktörer, inte de redan stora. En lägre gräns om 1000 betjänade släpper in fler och mindre samfund i statsbidraget och stämmer därför med planens principer, medan planen inte uttalar sig om trossamfunds livskraft som villkor.
- stöd till mångfald av yttringaravgörande»Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur. Därför är stöd till olika sorters kulturyttringar viktigt.« (partiprogram ↗)
- offentligt stöd stärker mindre aktörer»Vi värnar presstödet och vill att det omformas så att det stärker mindre aktörer.« (partiprogram ↗)
- religionsfrihet för alla»Alla ska ha rätt att utöva sin tro, eller att avstå från religionsutövning.« (partiprogram ↗)
- stärkt ställning för minoriteter»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget språk, måste respekteras och stärkas.« (partiprogram ↗)
Planen behandlar inte gränsvärden för statsbidrag till trossamfund, men den avvisar uttryckligen inskränkningar av religionsfriheten och vill stärka minoritetsskyddet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte gränsvärden för statsbidrag till trossamfund, men den avvisar uttryckligen inskränkningar av religionsfriheten och vill stärka minoritetsskyddet. En högre gräns på 2500 betjänade utesluter mindre samfund, medan den lägre gränsen på 1000 håller stödet öppet för fler och mindre religiösa gemenskaper. Utifrån planens värn om religionsfrihet, minoritetsskydd och civilsamhällets roll ligger motförslagets krav närmast partiets linje.
- nej till inskränkt religionsfrihetavgörande»Vi säger därför nej till visitationszoner, kollektiv bestraffning, omvänd bevisbörda, anonyma vittnen, preventiv avlyssning och inskränkningar av religionsfriheten.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt minoritetsskydd»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- skydd för religiösa samfund»Vi ska stärka skyddet för personer verksamma bland annat i media, religiösa samfund och offentlig förvaltning.« (valmanifest 2022 ↗)
- civilsamhällets värde»Civilsamhällets roll för att binda samman människor och förbättra integrationen är ovärderlig.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger ingenting om vilken storleksgräns som bör gälla för statsbidrag till trossamfund, men den enda riktning valmanifestet ger är skärpning: uppföljningen av bidragsgivning ska stärkas och dold finansiering stoppas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om vilken storleksgräns som bör gälla för statsbidrag till trossamfund, men den enda riktning valmanifestet ger är skärpning: uppföljningen av bidragsgivning ska stärkas och dold finansiering stoppas. En lägre gräns som vidgar kretsen bidragsberättigade samfund går mot den riktningen. Partiprogrammets princip är dessutom att staten inte ska ta ställning för vissa samfund, vilket inte ger något stöd för att just sänka tröskeln.
- skärpt kontroll av bidragavgörande»Vi vill både stärka uppföljningen av bidragsgivning och stoppa dold finansiering av trossamfund så att de inte blir verktyg för extremistiska krafter.« (valmanifest 2022 ↗)
- trossamfund i civilsamhället»Trossamfunden är en central del av det civila samhället.« (partiprogram ↗)
- villkorade skattemedel»Inga skattemedel ska gå till verksamheter som vill förändra det demokratiska samhället med våld« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att religiösa samfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet och att det offentliga ska vara stödjande och kompletterande snarare än styrande.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att religiösa samfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet och att det offentliga ska vara stödjande och kompletterande snarare än styrande. Villkoret för statligt stöd knyts i planen till verksamhetens karaktär och ändamål, inte till samfundets storlek. En lägre gräns om 1000 betjänade ligger därför närmare planens linje än en högre tröskel som utesluter mindre samfund.
- samfundens frihet att verkaavgörande»styrande och ersättande. Det innebär att religiösa samfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i« (partiprogram ↗)
- stöd till trossamfund»Stöd ska därför utgå till de trossamfund som bedriver« (partiprogram ↗)
- subsidiaritet som stödprincip»vill säga vara stödjande och kompletterande istället för« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om storleksgränser för statsbidrag till trossamfund, men den genomgående linjen är hårdare kontroll av vilka organisationer som får skattemedel: utbetalningar till extremister och till organisationer som hotar människors frihet ska stoppas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger inget om storleksgränser för statsbidrag till trossamfund, men den genomgående linjen är hårdare kontroll av vilka organisationer som får skattemedel: utbetalningar till extremister och till organisationer som hotar människors frihet ska stoppas. En lägre tröskel som vidgar kretsen bidragsberättigade samfund går i motsatt riktning mot den strängare prövning planen kräver. Samfundens säkerhet värnas i planen, men genom skydd mot hot, inte genom vidare bidragsgivning. Slutsatsen är därför att planen avvisar kravet på en lägre gräns.
- strängare bidragsprövningavgörande»Stoppa utbetalningar av skattemedel till extremister« (valmanifest 2022 ↗)
- bidrag kräver demokratisk grundsyn»Stoppa utbetalningar av skattepengar till organisationer som inte delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar utan som hotar människors frihet« (valmanifest 2022 ↗)
- trossamfundens säkerhet»Slå vakt om trossamfundens säkerhet för alla ska kunna utöva sin tro utan att känna sig hotade« (valmanifest 2022 ↗)
Planens linje är att offentligt stöd till trossamfund ska villkoras hårdare, inte breddas: samfund som verkar för extremism eller segregation ska inte få bidrag och utländsk finansiering ska hindras.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens linje är att offentligt stöd till trossamfund ska villkoras hårdare, inte breddas: samfund som verkar för extremism eller segregation ska inte få bidrag och utländsk finansiering ska hindras. Att sänka gränsen från 2500 till 1000 betjänade vidgar tvärtom kretsen av bidragsberättigade samfund. Planen anger inget exakt antal, men dess riktning talar emot motförslagets krav.
- inga bidrag till extremistiska samfundavgörande»Moskéer och andra trossamfund eller organisationer som verkar för extremism ska vare sig få bidrag från det offentliga eller utländska regimer.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa segregerande stöd»Stoppa statligt stöd till extremistiska organisationer och andra grupper som verkar segregerande« (valmanifest 2022 ↗)
- hindra utländsk finansiering»Hindra utländsk finansiering av extremistiska trossamfund och organisationer« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:KrU7)
- Betänkandets fulltext (HB01KrU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1396 — Ingen plats för hederskultur i ett demokratiskt och jämställt samhälle av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1579 — Sekulär stat på riktigt av Noria Manouchi (M)
- Motion 2023/24:1993 — Föreningsfriheten av Lena Hallengren (S)
- Motion 2023/24:2483 — Kultur, civilsamhälle, idrott och medier i hela landet av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2484 — Rättspolitik av Ulrika Liljeberg m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2531 — Slopat skattefinansierat stöd och utökad granskning av trossamfund av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2533 — Samlad satsning för den svenska diasporan av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2617 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2661 — Stockholm som en hållbar tillväxtmotor av Mattias Vepsä m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2686 — Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Lawen Redar m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2734 — Djurrättsaktivism av Anders W Jonsson och Helena Vilhelmsson (båda C)
- Motion 2023/24:2869 — med anledning av prop. 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället - enhetliga och rättssäkra villkor av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2875 — med anledning av prop. 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället - enhetliga och rättssäkra villkor av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2877 — med anledning av prop. 2023/24:119 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället - enhetliga och rättssäkra villkor av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2023/24:353 — Kulturmiljöfrågor av Runar Filper m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:357 — Trossamfundsfrågor av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:359 — Åtgärder mot extremism i civilsamhället av Jonas Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:361 — Politik för ett starkt och oberoende civilsamhälle av Jonas Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:485 — Vissa frågor rörande Mellanöstern och Afrika av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:884 — Åtgärder för att förebygga hedersbrott och stötta utsatta av Markus Wiechel (SD)
Källa: Sveriges riksdag