2025-04-092024/25:FiU34 · p.6FiUEkonomi och finans
Antal underleverantörer
Begränsning av antalet underleverantörsled vid offentlig upphandling
Vad som står på spel: Långa kedjor av underleverantörer gör det svårare att kontrollera att avtalade villkor följs och kan underlätta arbetslivskriminalitet, vilket drabbar anställda längre ner i kedjan. Samtidigt kan lagstadgade begränsningar av underleverantörsled komma i konflikt med EU-rättens regler om fri rörlighet, vilket påverkar företagens möjlighet att organisera sina uppdrag.
Vad omröstningen gäller
Motionerna ville lagstifta om att begränsa antalet underleverantörsled till högst två och möjliggöra ett fullständigt förbud mot underleverantörer vid särskilt kritiska upphandlingar, medan utskottet ansåg att en sådan begränsning i lag inte är förenlig med EU:s upphandlingsdirektiv och fördragets bestämmelser om fri rörlighet för tjänster och etableringsfrihet.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna och hänvisar till att en statlig utredning bedömt att en lagstadgad begränsning av underleverantörsled inte är förenlig med upphandlingsdirektiven och EU-fördragets bestämmelser om fri rörlighet, samt att den upphandlande myndigheten redan i dag kan kräva att vissa avgörande uppgifter utförs direkt av leverantören.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 8 (S)
Reservanterna (S) vill begränsa antalet underleverantörsled till högst två vid offentlig upphandling, med möjlighet att helt förbjuda underleverantörer vid särskilt kritiska eller samhällsviktiga upphandlingar, samt införa starkare kontrollmekanismer för att bekämpa arbetslivskriminalitet i långa leverantörskedjor.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 8 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Nej 1/92/0/13 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| MP | Nej | Ja 14/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Ja 19/0/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 15/0/0/4 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
Avvek från partilinjen
| STomas Eneroth (S, Kronobergs län) | Ja — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 24, 2024/25:1853 av Jessica Rodén m.fl. (S) och 2024/25:3194 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag som handlar om hur såväl regelverken och formerna för offentlig upphandling är utformade när det gäller exempelvis mindre företag, idéburna organisationer, djurskydd och miljökrav. Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill öka transparensen vid offentlig upphandling genom öppna data över inköpsvärden och beakta klimat-, miljö-, hälso- och socialaspekter vid upphandling. (S) — Reservation 8
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen pekar ut lönedumpning, ekonomisk brottslighet och utnyttjande som centrala hot och vill täppa till utrymmet att exploatera människors utsatta ställning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen pekar ut lönedumpning, ekonomisk brottslighet och utnyttjande som centrala hot och vill täppa till utrymmet att exploatera människors utsatta ställning. Långa underleverantörsled i offentlig upphandling är just ett sådant utrymme, och planen ställer krav på kollektivavtal vid upphandling. Att EU-rätten skulle hindra åtgärden är för planen inget skäl att avstå, eftersom Sverige bör utmana sådana begränsningar.
- stopp för lönedumpningavgörande»Lönedumpning, ekonomisk brottslighet och utnyttjande är centrala hot idag.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa exploatering»Vi vill täppa till det utrymme som finns idag att exploatera människors utsatta ställning.« (partiprogram ↗)
- utmana EU-rättens begränsningar»Vi vill att Sverige utmanar EU:s överstatliga fördrag och lagar när de sätter kapitalets intressen före jämlikhet och nationellt självbestämmande.« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal vid upphandling»Vänsterpartiet ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande åtagande är krafttag mot arbetslivskriminaliteten, att offentliga upphandlare ska vara föredömen för sund konkurrens och att det aldrig ska löna sig att skaffa konkurrensfördelar genom att försumma de anställda.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är krafttag mot arbetslivskriminaliteten, att offentliga upphandlare ska vara föredömen för sund konkurrens och att det aldrig ska löna sig att skaffa konkurrensfördelar genom att försumma de anställda. Långa underleverantörskedjor är just den struktur där sådana förhållanden uppstår, och partiprogrammet slår fast att marknadsfriheten aldrig får ske på bekostnad av likabehandling av arbetstagare. Det exakta antalet led anges inte i dokumenten.
- krav vid offentlig upphandlingavgörande»Arbetslivs kriminalitet ska inte finnas på svensk arbetsmarknad och offentliga arbetsgivare och upphandlare ska vara föredömen i att verka för en sund konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen konkurrens med sämre villkor»Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetsvillkor före marknadsfrihet»frihet på den inre marknaden får emellertid aldrig ske på bekostnad av principerna om« (partiprogram ↗)
- mot social dumping»förhindrar social dumping« (partiprogram ↗)
flags: citat_migrerat
Planen kräver att upphandlingar ställer krav på sociala villkor och arbetsmiljö, att arbetsvillkoren förbättras där anställda har svag ställning, och vill göra det svårt att bedriva oseriös verksamhet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att upphandlingar ställer krav på sociala villkor och arbetsmiljö, att arbetsvillkoren förbättras där anställda har svag ställning, och vill göra det svårt att bedriva oseriös verksamhet. En gräns för antalet underleverantörsled med starkare kontroller mot arbetslivskriminalitet är ett medel för detta. Planen menar dessutom att medlemsländer måste få gå före med hårdare lagstiftning även när det krockar med inre marknaden.
- sociala krav i upphandlingavgörande»krav ställas vad gäller miljö, sociala villkor samt« (partiprogram ↗)
- försvåra arbetslivskriminalitet»Det ska vara dyrt, jobbigt och svårt att vara kriminell.« (valmanifest 2022 ↗)
- bättre arbetsvillkor»Deras arbetsvillkor måste« (partiprogram ↗)
- rätt att gå före EU»Medlemsländerna måste få rätt att gå före med« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill ha en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och varnar för hinder som begränsar producenters val.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill ha en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och varnar för hinder som begränsar producenters val. En lagstadgad gräns för antalet underleverantörsled är en sådan pekpinne och slår mot de små företag planen vill ge goda villkor. Planen delar målet att bekämpa brottslighet men talar emot det krav motförslaget ställer.
- mot handelshinderavgörande»Tullar och handelshinder begränsar konsumenters och producenters val.« (partiprogram ↗)
- regelförenkling för företag»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små.« (valmanifest 2022 ↗)
- villkor för småföretag»Goda villkor för entreprenörer, egenföretagare och små företag är därför avgörande för att skapa nya jobb.« (partiprogram ↗)
flags: citat_blockerat
Planen vill utveckla den inre marknaden och värna den fria rörligheten, och minska regelbördan för små företag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill utveckla den inre marknaden och värna den fria rörligheten, och minska regelbördan för små företag. En lagstadgad gräns för antalet underleverantörsled stänger ute just de mindre företag som verkar längre ned i kedjorna och begränsar rörligheten för tjänster. Att arbetslivskriminalitet ska motverkas delar planen, men med kontroll snarare än med förbud mot underleverantörer.
- fri rörlighet och inre marknadavgörande»Vi ska stärka EU som frihandelsunion med en fördjupad inre marknad, värna den fria rörligheten i Europa och verka för fler frihandelsavtal med omvärlden.« (valmanifest 2022 ↗)
- utvecklad inre marknad»Den inre marknaden ska utvecklas« (partiprogram ↗)
- minskad regelbörda för småföretag»Regelbördan för små företag ska minska« (partiprogram ↗)
- motverka svartjobb»systemet för arbetskraftsinvandring inte ska missbrukas för till exempel svartjobb.« (partiprogram ↗)
Planen vill förenkla regler och förbättra konkurrensen på den inre marknaden och kräver att tillkommande lagar prövas ur ett småföretagarperspektiv.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill förenkla regler och förbättra konkurrensen på den inre marknaden och kräver att tillkommande lagar prövas ur ett småföretagarperspektiv. Ett lagstadgat tak på två underleverantörsled låser tvärtom marknaden och slår mot just de mindre företag som ofta verkar i senare led. Planens krav på att brottslighet beivras motiverar kontroll, men inte det föreslagna förbudet.
- öppna marknader inom EUavgörande»Det måste ske genom att förenkla regler och förbättra konkurrensen, genom att bryta« (partiprogram ↗)
- småföretagarperspektiv i regelgivning»regler ska motverkas. Direkta företagssubventioner avvisas. Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.« (partiprogram ↗)
- brott ska beivras»Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras, också sådana som kan avfärdas som smärre brott« (partiprogram ↗)
- fler företag»FLER FöRETAG« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget kräver att antalet underleverantörsled begränsas i lag till högst två, med möjligt totalförbud i vissa upphandlingar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget kräver att antalet underleverantörsled begränsas i lag till högst två, med möjligt totalförbud i vissa upphandlingar. Planen vill i stället fördjupa den inre marknaden och ta bort en tredjedel av regelkrånglet, och välståndet vilar på marknadsekonomi och avtalsfrihet. Säkerhetskänslig verksamhet möts i planen med bättre statligt stöd, inte med generella förbud mot underleverantörer. Planen avvisar därför kravet.
- fri rörlighet för tjänsteravgörande»Fördjupa den inre marknaden, inte minst för tjänster och digitala produkter« (valmanifest 2022 ↗)
- minskat regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- marknadsekonomi och avtalsfrihet»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad« (partiprogram ↗)
- skydd av säkerhetskänslig verksamhet»Ge företag som är engagerade i säkerhetskänslig verksamhet bättre stöd från staten att kunna möta cyberattacker, spionage och stöldförsök från främmande makt« (valmanifest 2022 ↗)
Planen åtar sig att motverka både fusk och sådana system som lockar till fusk och korruption, och pekar ut brister i den offentliga upphandlingen samt brottslighet som drabbar företagare.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen åtar sig att motverka både fusk och sådana system som lockar till fusk och korruption, och pekar ut brister i den offentliga upphandlingen samt brottslighet som drabbar företagare. Långa underleverantörskedjor är ett sådant system, vilket talar för motförslagets begränsning. Planen värnar samtidigt mindre aktörers tillträde till upphandlingar, vilket drar åt andra hållet och gör stödet osäkert.
- motverka fuskdrivande systemavgörande»Både fusk och sådana system som tenderar att locka till fusk och korruption ska motverkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- brister i offentlig upphandling»Den offentliga sektorn har dels problem med upphandlingar, ekonomistyrning och uppföljning« (valmanifest 2022 ↗)
- värna mindre aktörer»Onödigt stränga villkor i branschstandarder och i upphandlingar gör det ofta svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- nationellt självbestämmande före EU»Återupprätta mellanstatligheten och stärka väljarnas påverkansmöjligheter« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:FiU34)
- Betänkandets fulltext (HC01FiU34)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1207 — Upphandling och offentliga inköp under EU:s tröskelvärde av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:1373 — Livsmedel av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1384 — Konsumentpolitik av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1469 — Bättre villkor för småföretagare av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1529 — Lärlingsanställningar och APL-platser av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S)
- Motion 2024/25:1789 — Klimatpolitiken, rättvis omställning och hållbar offentlig upphandling av Jytte Guteland och Mattias Vepsä (båda S)
- Motion 2024/25:1853 — Begränsat antal led av underleverantörer i offentlig upphandling av Jessica Rodén m.fl. (S)
- Motion 2024/25:1989 — Hyresrätt och allmännytta av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V)
- Motion 2024/25:2070 — Förbättrade förutsättningar för partnering av Cecilia Engström (KD)
- Motion 2024/25:2136 — Oseriösa aktörer i offentlig upphandling av Hanna Westerén och Ida Ekeroth Clausson (båda S)
- Motion 2024/25:234 — Förbud mot halal- och koscherslakt av Richard Jomshof (SD)
- Motion 2024/25:2502 — Stöd till cirkulär konsumtion och 100 procent hållbar upphandlingspolitik av Mattias Vepsä m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2613 — En grön klimathandlingsplan för Sverige 2025 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2643 — En rättvis framtid: strategier för att bekämpa rasism och främja social rättvisa av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2686 — Åtgärder mot kriminalitet inom offentlig upphandling av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
- Motion 2024/25:2688 — Skärpta krav på yrkeslärlingar och hållbar teknik vid upphandling av byggentreprenader av Serkan Köse (S)
- Motion 2024/25:2704 — Förenkla lagen om offentlig upphandling av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:2879 — Stärka de mindre företagen vid upphandling av Sten Bergheden (M)
- Motion 2024/25:2921 — LOUFB - föreningslivets svar på LOU av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2024/25:3022 — Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag