2024-04-242023/24:UbU9 · p.1UbUUtbildning
Jämlik och likvärdig skola
Jämlik och likvärdig skola: läsårets längd och kartläggning av klasstorlekar
Vad som står på spel: Beslutet påverkar om elever som halkar efter under det långa sommarlovet, särskilt de med bristande läsförmåga eller språkkunskaper, ska få särskild uppmärksamhet genom ett förändrat läsår, samt om mindre klasser – som i studier kopplats till bättre resultat och högre framtida inkomster – ska utredas som ett verktyg för en tryggare och mer likvärdig skola.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om staten aktivt ska verka för en jämlikare skola genom att ge Skolverket i uppdrag att se över läsårets längd och kartlägga klasstorlekar i grundskolan, eller om nuvarande system utan sådana uppdrag är tillräckligt för att säkerställa en likvärdig utbildning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet hänvisar till skollagens krav på att alla elever ska få den ledning och stimulans de behöver utifrån sina egna förutsättningar, och till läroplanernas skrivningar om att en likvärdig utbildning inte innebär att undervisningen ska se likadan ut överallt eller att resurserna ska fördelas lika. När det gäller klasstorlekars betydelse konstaterar utskottet att det inte finns någon reglering av detta och ser inga skäl att föreslå någon åtgärd i frågan.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 3 (C)
Reservationen (C) vill se ett långsiktigt arbete för att förändra läsåret i grundskolan, eftersom Sverige har minst antal skoldagar i Norden och tre veckor längre sommarlov än till exempel Danmark – vilket enligt studier gör att elever, särskilt de med svag läsförmåga eller bristande språkkunskaper, tappar kunskaper. Skolverket bör få i uppdrag att utreda hur läsåret kan förändras, stegvis med hänsyn till lärarbristen. Reservationen vill också att Skolverket kartlägger klasstorlekar i grundskolan, eftersom studier visar att mindre klasser ger bättre resultat och en tryggare miljö.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 1/0/20/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/92/14 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| C | Ja | Nej 0/22/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Avvek från partilinjen
| VIda Gabrielsson (V, Stockholms kommun) | Ja — partilinjen: Avstår |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:990 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17, 2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 10 och 23, 2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 16, 45 och 46.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.
Motförslag
- Motförslaget vill se en utredning om hur läsåret i grundskolan kan förändras och en kartläggning av klasstorlekarna för att förbättra elevers möjlighet att nå kunskapsmålen. (C) — Reservation 3
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver en kompensatorisk skola som ger mer stöd till den som har sämre förutsättningar, fler lärare och tidiga insatser för barn som har det kämpigt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en kompensatorisk skola som ger mer stöd till den som har sämre förutsättningar, fler lärare och tidiga insatser för barn som har det kämpigt. Att utreda hur läsåret kan förändras och kartlägga klasstorlekar syftar till just de elever som tappar mest kunskaper, och likvärdigheten är enligt planen en avgörande demokratisk princip. Planen behandlar inte läsårets längd, varför stödet är härlett.
- kompensatorisk skolaavgörande»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdighet som demokratisk princip»Strävan efter likvärdighet i skolan är både en avgörande demokratisk princip och en konkret förutsättning för god kunskapsförmedling.« (partiprogram ↗)
- fler lärare och tidiga insatser»Vänsterpartiet vill se fler lärare, tidigare insatser för barn som har det kämpigt och förbättrad tillgång till lärande genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
- resurser för elever med behov»Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger på att skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas och att mer tid i skola och fritids är det bästa verktyget för att elever ska hinna lyckas med språket och skolarbetet, med extra resurser till de mest utsatta skolorna.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas och att mer tid i skola och fritids är det bästa verktyget för att elever ska hinna lyckas med språket och skolarbetet, med extra resurser till de mest utsatta skolorna. Att utreda ett förändrat läsår och kartlägga klasstorlekar syftar till samma sak: att elever med svag läsförmåga inte tappar kunskaper. Programmets krav att alla elever ska nå läroplanens mål förstärker skälet.
- mer tid i skolan lyfter eleveravgörande»Förskola, skola och fritids är de bästa verktygen vi har för att lyfta barn ur dysfunktionella miljöer och ge dem en bättre framtid. Det ger mer tid till att lyckas med språket och skolarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
- varje barn ska kunna lyckas»Skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer resurser till utsatta skolor»De mest utsatta skolorna och förskolorna måste få mer resurser.« (valmanifest 2022 ↗)
- alla ska nå kunskapsmålen»Alla elever ska ha nått läroplanens mål när de går ut grundskolan.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om läsårets längd, men kräver att resurserna till skolan fördelas efter behov, att barngrupperna väsentligt minskas och att läs-, skriv- och räknagarantin stärks så att insatser kommer i tid.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om läsårets längd, men kräver att resurserna till skolan fördelas efter behov, att barngrupperna väsentligt minskas och att läs-, skriv- och räknagarantin stärks så att insatser kommer i tid. En utredning av läsåret och en kartläggning av klasstorlekar tjänar dessa mål. Att en trygg barndom med goda möjligheter till lek ska vara en rättighet drar dock åt andra hållet, varför säkerheten är låg.
- tidiga insatser för läsningavgörande»stärka och utveckla läsaskrivaräknagarantin för att fler barn med funktionsnedsättning ska få insatser i tid.« (valmanifest 2022 ↗)
- mindre barngrupper»storleken på barngrupperna och öka vuxentätheten« (partiprogram ↗)
- resurser efter behov»I det nya gröna folkhemmet fördelas resurserna till skola och förskola efter behov« (valmanifest 2022 ↗)
- trygg barndom med lek»En trygg barndom med goda möjligheter till lek ska« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att utbildningens grund är kunskapsinhämtning och inte hur mycket tid som tillbringas i klassrummet, och att rättvisa handlar om jämlikhet men inte likformighet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att utbildningens grund är kunskapsinhämtning och inte hur mycket tid som tillbringas i klassrummet, och att rättvisa handlar om jämlikhet men inte likformighet. Att förlänga läsåret och nationellt kartlägga klasstorlekar är därför inte planens väg till bättre resultat; den vägen går via bättre stöd och fortbildning för lärare och rektorer och lokal frihet att lösa uppgiften. Motförslagets krav avvisas.
- kunskap före undervisningstidavgörande»Utbildningens grund är kunskapsinhämtning och inte vilken tid som tillbringas i klassrummet.« (partiprogram ↗)
- likvärdighet utan likformighet»Rättvisa handlar om jämlikhet, men inte likformighet.« (partiprogram ↗)
- lärarkvalitet som metod»Att förbättra skolresultaten måste vara en huvudprioritering. Det vill vi åstadkomma med bättre stöd och fortbildning för lärare och rektorer, och rätt stöd till alla elever.« (valmanifest 2022 ↗)
- lokal frihet i skolan»Lagstiftning och regelverk måste erbjuda stor frihet« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet konstaterar att Sverige har kortare skoldagar än andra länder och att detta drabbar de elever som behöver skolan mest, och vill bygga ut undervisningstiden samt förlänga skoldagarna och lovskolan för dem som riskerar att halka efter.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet konstaterar att Sverige har kortare skoldagar än andra länder och att detta drabbar de elever som behöver skolan mest, och vill bygga ut undervisningstiden samt förlänga skoldagarna och lovskolan för dem som riskerar att halka efter. Partiprogrammet vill stärka rätten till lärarledd undervisning genom fler lektioner per läsår. Motförslagets långsiktiga förändring av läsåret är därmed planens egen linje.
- utbyggd undervisningstidavgörande»Vi vill bygga ut undervisningstiden i bland annat svenska och matematik så att det finns tid till att lära sig mer.« (valmanifest 2022 ↗)
- för få skoldagar»Att Sverige har kortare skoldagar än andra länder drabbar hårdast de elever som behöver skolan allra mest.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler lektioner per läsår»Elevernas rätt till lärarledd undervisning ska stärkas genom ökat antal lektioner per läsår.« (partiprogram ↗)
- längre skoldagar och lovskola»Dessutom vill vi kunna förlänga skoldagarna för de elever som annars riskerar att halka efter, och ha mer av obligatorisk lovskola tidigare i skolåren.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att brister kan åtgärdas så tidigt som möjligt och att undervisningen syftar till att förverkliga varje elevs fulla potential.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att brister kan åtgärdas så tidigt som möjligt och att undervisningen syftar till att förverkliga varje elevs fulla potential. Kunskapstapp över långa lov och gruppstorlekens betydelse träffas av detta, och planen förordar uttryckligen små barngrupper. Att utreda läsårets utformning och kartlägga klasstorlekar ligger därför i linje med planen.
- tidigt åtgärda kunskapsbristeravgörande»Det är viktigt att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att eventuella brister kan åtgärdas« (partiprogram ↗)
- varje elevs fulla potential»Undervisningen i skolan ska utgå från människans naturliga kunskapstörst och syfta till att förverkliga varje enskild elevs fulla potential.« (partiprogram ↗)
- små grupper ger kvalitet»små barngrupper och personal med både pedagogisk och omvårdande kompetens« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att Sverige har betydligt mindre undervisningstid än andra länder och att undervisningstiden därför ska utökas, med en timme om dagen i lågstadiet och obligatorisk lovskola från lågstadiet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att Sverige har betydligt mindre undervisningstid än andra länder och att undervisningstiden därför ska utökas, med en timme om dagen i lågstadiet och obligatorisk lovskola från lågstadiet. Motförslagets krav på ett långsiktigt arbete för att förändra läsåret, eftersom färre skoldagar och långa sommarlov gör att elever tappar kunskaper, träffar samma åtagande. Planen stöder därför kravet.
- mer undervisningstidavgörande»Det finns en ett samband mellan utökad undervisningstid och bättre skolresultat. Sverige har betydligt mindre undervisningstid i skolan jämfört med andra länder. Moderaterna kommer därför utöka undervisningstiden i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)
- utökad undervisningstid i lågstadiet»Utöka undervisningstiden med en timme om dagen i lågstadiet« (valmanifest 2022 ↗)
- obligatorisk lovskola»Införa en skyldighet för kommuner att erbjuda lovskola från lågstadiet. Elever som ligger efter i skolan ska vara skyldiga att delta i lovskolan« (valmanifest 2022 ↗)
- tidiga insatser höjer resultaten»Forskning pekar på att tidiga insatser är avgörande för att höja kunskapsresultaten.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver en kunskapsfokuserad skola med beprövad pedagogik och tydligare kunskapsmål, och slår fast att grupperna ska vara så små som möjligt och att en maxgräns för antalet barn per vuxen ska upprättas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en kunskapsfokuserad skola med beprövad pedagogik och tydligare kunskapsmål, och slår fast att grupperna ska vara så små som möjligt och att en maxgräns för antalet barn per vuxen ska upprättas. Motförslagets krav på att utreda ett förändrat läsår för att motverka kunskapstapp och att kartlägga klasstorlekar ligger i linje med dessa åtaganden. Planen uttalar sig inte om läsårets längd, varför täckningen är härledd.
- kunskapsfokuserad skolaavgörande»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- maxgräns för gruppstorlek»Upprätta en maxgräns för antalet barn per vuxen« (valmanifest 2022 ↗)
- små barngrupper»Centralt inom alla former av barnomsorg är att barngrupperna skall vara så små som« (partiprogram ↗)
- tydligare kunskapsmål»Läroplaner ska kompletteras med tydligare kunskapsmål.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:UbU9)
- Betänkandets fulltext (HB01UbU9)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1007 — Differentiering av skolpengen av Gunilla Carlsson och Dzenan Cisija (båda S)
- Motion 2023/24:1027 — Kommunal vetorätt vid friskoleetableringar av Adrian Magnusson (S)
- Motion 2023/24:1046 — Vinststopp i skolan av Azra Muranovic m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1049 — Pornografins skadeverkningar av Roland Utbult (KD)
- Motion 2023/24:1066 — Friskolors etableringsrätt av Tomas Eneroth (S)
- Motion 2023/24:1073 — Förbud mot religiösa friskolor av Anna Wallentheim (S)
- Motion 2023/24:1229 — Pedagogiska tjänster samt fjärrundervisning av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:1316 — Skolfrukost av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
- Motion 2023/24:1476 — Hälsosam och kvalitetssäkrad skolmat av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
- Motion 2023/24:1493 — Spetskompetens inom tech av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S)
- Motion 2023/24:1551 — Elever med skyddad identitet av Åsa Eriksson och Eva Lindh (båda S)
- Motion 2023/24:1573 — Allmänt fritidshem och lovverksamhet för barn av Adnan Dibrani m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1575 — Avgiftsfri skola och ökad jämlikhet av Mattias Vepsä (S)
- Motion 2023/24:1675 — Syskonförtur i kommunala skolor av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S)
- Motion 2023/24:1892 — Sveriges kristna kulturarv av Julia Kronlid och Aron Emilsson (båda SD)
- Motion 2023/24:1896 — En helt avgiftsfri skola av Yasmine Bladelius (S)
- Motion 2023/24:1931 — Avgiftsfri skollunch på gymnasiet av Amalia Rud Pedersen och Dzenan Cisija (båda S)
- Motion 2023/24:1946 — Gratis skolfrukost av Yasmine Bladelius (S)
- Motion 2023/24:1985 — Skolskjuts till och från fritis för barn inom anpassad skola av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:2050 — Avskaffande av marknadsskolan av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag