Kompensation till kommuner och regioner

Planen kräver att omfördelningen från stat till kommun och region ökar och att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet, med särskild hänsyn till kommuner som inte får ihop sin ekonomi. Motförslagets krav på en översyn av de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna följer av det, eftersom uteblivet statligt stöd flyttar kostnaden till kommunernas ekonomiska bistånd. Planen beskriver just detta mönster, där lokalpolitiker pressas när staten drar undan resurser.

• ökad omfördelning till kommunernaavgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
• solidarisk kostnadsfördelning»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
• statligt ekonomiskt ansvar»staten ta ett större ekonomiskt ansvar för att ge dem goda och jämlika« (partiprogram ↗)
• kostnader vältras på kommunerna»I takt med att skatterna på de mest förmögna minskat ökar trycket på lokal- och regionalpolitiker att höja skatten för att slippa skära ner ytterligare.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet lovar att fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner och att se över skatteutjämningssystemet så att välfärden kan säkras i hela landet. Motförslaget vill att de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommuner och regioner ses över, eftersom uteblivet statligt stöd flyttar kostnaden till kommunalt ekonomiskt bistånd. Det ligger i linje med planens kommunalekonomiska åtagande, och planen stöder därför kravet.

• ökade statsbidrag till kommuneravgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• översyn av kommunernas finansiering»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)
• delat kommunalt ansvar»Alla kommuner, även de välbeställda, ska ta sin del av ansvaret.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen behandlar inte någon översyn av detta slag, men den närmast liggande principen är att skattesystemet ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet och att stat och kommun har ett gemensamt ansvar för mottagandet. Om statliga system inte träder in flyttas kostnaden till kommunerna, vilket urholkar den principen och de starka skyddsnät planen vill bygga. Härlett stöder planen därför kravet på en översyn av konsekvenserna för kommuner och regioner.

• likvärdiga villkor för kommunal serviceavgörande»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet.« (partiprogram ↗)
• delat ansvar för mottagandet»Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att människor som kommer till Sverige ska få en bra start i landet. Alla kommuner ska ha ett generöst och likvärdigt flyktingmottagande.« (partiprogram ↗)
• starka skyddsnät»Vi vill bygga skyddsnäten starka så att alla kan vara trygga och ingen lämnas utanför.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen är tydlig med att statliga reformer inte ska belasta kommunerna — förskola och fritidsverksamhet ska bli tillgänglig för alla utan att kostnaderna drabbar kommunerna — och att kommunerna måste få större möjligheter att ta ansvar för migrationens utmaningar. När statligt stöd uteblir och kostnaden i stället hamnar i kommunalt ekonomiskt bistånd följer det av planen att konsekvenserna för kommuner och regioner bör ses över. Decentraliseringsprincipen förutsätter att uppgifter och resurser hänger ihop.

• kostnader ska inte drabba kommunernaavgörande»Vi vill göra förskola och fritidsverksamhet tillgänglig för alla, utan att dessa kostnader drabbar kommunerna« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunernas förutsättningar i migrationen»Kommunerna måste få större möjligheter att ta ansvar för dessa utmaningar.« (partiprogram ↗)
• decentralisering»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig offentlig service»Offentlig service ska vara nära och pålitlig i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att alla har rätt till likvärdig kvalitet i vård, omsorg och socialtjänst oavsett bostadsort och vill flytta finansieringsansvar till staten för att jämna ut villkoren mellan kommuner. När statliga system inte träder in och kostnaden i stället landar på kommunernas ekonomiska bistånd är en översyn av konsekvenserna i linje med det åtagandet. Planen nämner inte just denna grupp, varför täckningen är härledd.

• likvärdig välfärd i hela landetavgörande»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten« (partiprogram ↗)
• statligt finansieringsansvar»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
• delat kommunalt mottagande»Alla kommuner ska kunna ta emot nyanlända.« (partiprogram ↗)
• försörjningsstödets roll»Försörjningsstöd ska syfta till att hjälpa individer tillbaka till självförsörjning.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver uttryckligen att finansieringsprincipen respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter, och att staten stödjer kommuner som inte klarar sina lagstadgade skyldigheter. När statliga system inte träder in hamnar kostnaden hos kommunernas socialtjänst. En översyn av de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommuner och regioner följer därför av planen, som också ser kostnadsuppföljning som en viktig politisk uppgift.

• finansieringsprincipenavgörande»enskilda människorna kunna lita på att deras lagliga rättigheter respekteras av kommunala organ. Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)
• statligt stöd till kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som« (partiprogram ↗)
• kostnadsuppföljning»medborgarnas intresse. Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Frågan om en översyn av kommunernas och regionernas kostnader för gruppen med tillfälligt skydd behandlas inte i planen. Närmast liggande princip är att skattemedel ska användas sparsamt och prioriterat, både i staten och i den kommunala ekonomin, samt att välfärdsförmåner ska nås genom kvalificering snarare än byggas ut för nyanlända. Motförslaget pekar mot ökade offentliga åtaganden för gruppen. Därför avvisas kravet, men med låg säkerhet.

• respekt för skattemedelavgörande»Respekten för skattebetalarnas pengar ska vara en ledstjärna i både statens finanspolitik och i den kommunala ekonomin.« (partiprogram ↗)
• prioritering»Vi vet vad som måste göras – och vad som får vänta.« (valmanifest 2022 ↗)
• kvalificering till välfärden»Införa kvalificering till välfärden för nyanlända genom eget arbete eller genom permanent och laglig bosättning i landet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen pekar ut att kostnaderna för dem som inte arbetar eroderar välfärden och är en stark faktor bakom kommunernas allt sämre ekonomi, och den vill minska kostnaderna för migrationspolitiken. Att se över de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommuner och regioner ligger i linje med den analysen och med planens krav på tydlig redovisning av offentliga satsningar. Planen stöder därför kravet, utan att beröra just detta lagförslag.

• migrationskostnader pressar kommunernaavgörande»Samhällets kostnader för de som inte arbetar eroderar välfärden och är en stark faktor bakom kommunernas allt sämre ekonomi och skattehöjningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• minskade migrationskostnader»Minska kostnaderna för migrationspolitik, bistånd, EU-bidrag och klimatåtgärder som kan göras mer effektiva« (valmanifest 2022 ↗)
• redovisning av konsekvenser»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
• översyn av offentliga utgifter»Se över offentliga utgifter och rikta om medel till välfärden och rättsväsendet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.