2024-04-042023/24:MJU11 · p.5MJUMiljö och jordbruk
Uppfödning av slaktkyckling
Djurvälfärdskrav för snabbväxande slaktkycklingar
Vad som står på spel: Beslutet rör villkoren för omkring 112 miljoner kycklingar som föds upp för slakt i Sverige varje år, och påverkar även kycklingproducenter som skulle behöva ställa om produktionen vid skärpta krav.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om Sverige ska lagstifta om lägsta djurvälfärdskrav för kycklingproduktion, till exempel genom att fasa ut snabbväxande kycklingraser och kräva mer utevistelse, eller om nuvarande regelverk för uppfödning av slaktkyckling ska behållas oförändrat.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om uppfödning av slaktkycklingar. Motionerna behandlas tillsammans med yrkanden om bland annat lösdrift och beteskrav, ett sammanhang där utskottet genomgående hänvisar till pågående utredningar och regelöversyner och inte ser skäl att föregripa det arbetet med nya lagkrav.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (V, MP)
Reservationen (V, MP) vill att Sverige lagstiftar om European Chicken Commitment (ECC) som en absolut lägstanivå för slaktkycklingar, vilket bland annat innebär mer utevistelse och en utfasning av de snabbväxande så kallade turbokycklingarna, som i dag utgör cirka 99 procent av kycklingarna i Sverige. Skälet är att den extrema tillväxttakten ger stor risk för bensmärta och rörelsestörningar och att omkring 3 miljoner kycklingar om året dör i förtid, vilket beskrivs som ett systematiskt djurplågeri.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/3 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 90/0/0/16 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/13/0/5 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Ja 21/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 14/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 57/0/0/11 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1094 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt 2023/24:1525 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1-4.
Riksdagens beslut: Regeringen bör utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas. Det menar riksdagen och beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs. Riksdagen menar att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Vidare ser riksdagen att det skulle möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 160 förslag i motioner om djurskydd från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sverige antar europeiska välfärdskriterier för slaktkyckling och faserar ut snabbväxande raser. (V, MP) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet slår fast att all djurhållning ska utgå från att djur är kännande varelser som ska ges ett gott liv och möjlighet till naturligt beteende, och att djurfabrikerna ska avvecklas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att all djurhållning ska utgå från att djur är kännande varelser som ska ges ett gott liv och möjlighet till naturligt beteende, och att djurfabrikerna ska avvecklas. Snabbväxande raser som ger bensmärta och massdöd i uppfödningen står i direkt strid med det åtagandet. Lagstadgade djurvälfärdskriterier som lägstanivå, mer utevistelse och utfasning av dessa raser följer därför av planen.
- djur är kännande varelseravgörande»All djurhållning ska därför utgå från att djur är kännande varelser« (partiprogram ↗)
- rätt till naturligt beteende»de ska ges ett gott liv och möjlighet till ett naturligt beteende.« (partiprogram ↗)
- avveckla djurfabrikerna»och onödiga djurförsök ska avskaffas och så kallade djurfabriker samt« (partiprogram ↗)
- ohållbar köttproduktion»Dagens köttkonsumtion, som leder till klimatförändringar, skövling av regnskog och överutnyttjande av vatten,« (partiprogram ↗)
Planen gör etisk djurhållning till en grundprincip och slår fast att konsumentperspektivet, inte producentintresset, ska styra jordbrukspolitiken.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen gör etisk djurhållning till en grundprincip och slår fast att konsumentperspektivet, inte producentintresset, ska styra jordbrukspolitiken. Lagstadgade djurvälfärdskriterier och en utfasning av snabbväxande raser som ger kycklingarna smärta följer av det. Planen kräver också att miljö- och hållbarhetshänsyn byggs in i produktionsprocesserna från början.
- etisk djurhållningavgörande»och etisk djurhållning är grundprinciper« (partiprogram ↗)
- konsument före producentintresse»producentintresset, ska vara utgångspunkten för en politik där säkra livsmedel, miljöhänsyn« (partiprogram ↗)
- uthålligt jordbruk och säkra livsmedel»kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel« (partiprogram ↗)
- hänsyn inbyggd i produktionen»Hänsynen till miljöns krav ska byggas in i produktionsprocesserna redan från början.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet vill uttryckligen stärka arbetet mot avel som kan medföra lidande för djuren och slår fast att djuren ska ha rätt och möjlighet till naturligt beteende, vilket måste styra djurhållningen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet vill uttryckligen stärka arbetet mot avel som kan medföra lidande för djuren och slår fast att djuren ska ha rätt och möjlighet till naturligt beteende, vilket måste styra djurhållningen. Valmanifestet kräver ett verkligt djurskydd med djur fria från lidande och stress. Lagstadgade lägstakrav, mer utevistelse och utfasning av snabbväxande raser följer direkt av detta.
- mot lidandeframkallande avelavgörande»Vi vill stärka arbetet mot avel som kan medföra lidande för djuren.« (partiprogram ↗)
- rätt till naturligt beteende»Djuren ska ha rätt och möjlighet till ett naturligt beteende och då måste djurhållningen anpassas till det.« (partiprogram ↗)
- djur fria från lidande»Djur ska leva sina liv fritt från lidande och stress, och så nära sina naturliga beteenden som möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)
- förbud mot burhållning»förbjuda burhållning av höns.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens bärande åtagande för de gröna näringarna är stärkt konkurrenskraft genom regelförenklingar och färre pålagor, både inom EU och gentemot övriga världen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande åtagande för de gröna näringarna är stärkt konkurrenskraft genom regelförenklingar och färre pålagor, både inom EU och gentemot övriga världen. Lagstadgade svenska särkrav på utevistelse och utfasning av kycklingraser lägger tvärtom nya kostnader på svenska uppfödare. Djurskyddsansvaret väger i planen, men det är konkurrenskraften som bär ställningstagandet här.
- stärkt konkurrenskraft för lantbruketavgörande»Det svenska lantbrukets konkurrenskraft, både inom EU och gentemot övriga världen, ska förstärkas.« (partiprogram ↗)
- konkurrenskraftigt jordbruk»Sverige behöver ett ännu mer konkurrenskraftigt jordbruk.« (valmanifest 2022 ↗)
- färre pålagor på landsbygden»Dyra, krångliga och innovationshämmande regelverk ligger som en våt filt över delar av landsbygden. Vi ska rensa upp bland överflödiga regler och byråkrati.« (valmanifest 2022 ↗)
- djurskyddsansvar»Ett tydligt ansvarstagande och respekt för djur och natur« (partiprogram ↗)
Partiprogrammets krav att all djurhållning ska garantera djuren ett värdigt liv träffar direkt en uppfödning där tillväxttakten ger bensmärta och förtida död.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammets krav att all djurhållning ska garantera djuren ett värdigt liv träffar direkt en uppfödning där tillväxttakten ger bensmärta och förtida död. Planen ser dessutom djurhanteringen som ett mått på civilisationen och vill skärpa kontrollen av att djurskyddsreglerna efterlevs. Att folkhälsan i EU ska väga tyngre än jordbruksintressen stödjer att lägstanivåer sätts i lag även när näringen motsätter sig det.
- värdig djurhållningavgörande»All djurhållning måste garantera djuren ett värdigt liv och en anständig död.« (partiprogram ↗)
- djurskydd som civilisationsmått»Hur vi hanterar våra djur är ett mått på vår civilisation och en förutsättning för en god folkhälsa.« (partiprogram ↗)
- folkhälsa före jordbruksintressen»I EU ska hänsynen till folkhälsan väga tyngre än jordbruksintressen.« (partiprogram ↗)
- skärpt efterlevnadskontroll»nationella lagar och EU-regler efterlevs måste skärpas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Principprogrammet kräver att djur i människans vård får leva ett så naturligt liv som möjligt och att hänsyn tas till deras fysiologiska och beteendemässiga behov, samt att onödigt lidande inte ska förekomma.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Principprogrammet kräver att djur i människans vård får leva ett så naturligt liv som möjligt och att hänsyn tas till deras fysiologiska och beteendemässiga behov, samt att onödigt lidande inte ska förekomma. Snabbväxande raser med bensmärta och rörelsestörningar strider mot detta, varför lagstadgade lägstakrav och mer utevistelse ligger i planens linje. Kravet på likvärdiga konkurrensvillkor för näringen kvalificerar men väger inte över.
- djur ska leva naturligt livavgörande»Det innebär att människan ska ta väl hand om de djur som hon har i sin vård och sörja för att dessa djur får leva ett så naturligt liv som möjligt.« (partiprogram ↗)
- djurens beteendemässiga behov»Vid djurhållning ska också djurens hälsa främjas och hänsyn tas till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov.« (partiprogram ↗)
- inget onödigt lidande»Onödigt lidande ska inte förekomma« (partiprogram ↗)
- likvärdiga konkurrensvillkor»Det är nödvändigt att dessa näringar ges likvärdiga konkurrensvillkor gentemot andra länder.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens uttalade linje är att stötta, inte styra, jordbruket: färre regler, kortare handläggningstider och lägre avgifter för att det ska löna sig att producera livsmedel i Sverige.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens uttalade linje är att stötta, inte styra, jordbruket: färre regler, kortare handläggningstider och lägre avgifter för att det ska löna sig att producera livsmedel i Sverige. Lagstadgade lägstanivåer för utevistelse och en utfasning av snabbväxande raser skulle i stället lägga nya nationella produktionskrav på svenska uppfödare. Det går emot planens åtagande att minska regelbördan och stärka den inhemska produktionen.
- stötta inte styra jordbruketavgörande»Vi ska stötta, inte styra, jord- och skogsbruket« (valmanifest 2022 ↗)
- färre jordbruksregler»Minska antalet regler för jordbruket och korta handläggningstider för miljötillstånd« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad inhemsk produktion»Stärka jordbruket för att öka den inhemska produktionen av livsmedel« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre kostnader i slaktledet»Sänka slakteriavgifterna« (valmanifest 2022 ↗)
Planen vill visserligen stärka djurskyddet, men dess operativa linje är att ersätta djurhållare som håller högre standard än EU och att värna jordbrukets konkurrenskraft, inte att lägga nya lagkrav på svenska producenter.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill visserligen stärka djurskyddet, men dess operativa linje är att ersätta djurhållare som håller högre standard än EU och att värna jordbrukets konkurrenskraft, inte att lägga nya lagkrav på svenska producenter. Motförslagets krav på lagstadgade välfärdskriterier och utfasning av snabbväxande raser är just ett sådant svenskt särkrav utan kompensation. Planen talar därför emot kravet.
- särkrav utan kompensationavgörande»Svenska särkrav för miljöskydd och djurvälfärd gör dessutom ofta inhemsk produktion dyrare än konkurrenternas utan att svenska lantbrukare kompenseras.« (valmanifest 2022 ↗)
- ersättning framför tvingande krav»Sverigedemokraterna vill också ersätta djurhållare som håller en högre standard för djurhållning än vad som gäller i EU generellt« (valmanifest 2022 ↗)
- jordbrukets konkurrenskraft»Öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och Sveriges självförsörjning av livsmedel« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt djurskydd»Sverigedemokraterna vill ha ett stärkt djurskydd där större hänsyn tas till djurens naturliga beteende.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:MJU11)
- Betänkandets fulltext (HB01MJU11)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1078 — Veterinärutbildning av Carina Ödebrink m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1089 — Förbud mot vilda djur på cirkus och valar i fångenskap av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1090 — Antibiotikaresistens av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1093 — En moderniserad hantering av tamdjur av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1094 — Djur inom livsmedelsindustrin av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1095 — Slakt av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1097 — Privatisering av distriktsveterinärverksamheten av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD)
- Motion 2023/24:1280 — Utfasning av djurförsök av Ulrika Heindorff (M)
- Motion 2023/24:1365 — Underlättat regelverk för hemslakt och försäljning av kött från den egna gården av Anna-Belle Strömberg och Peter Hedberg (båda S)
- Motion 2023/24:1399 — Trygga hundtransporter av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2023/24:1525 — Utfasning av turbokycklingar av Rebecka Le Moine m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1531 — Att förebygga och begränsa spridning av afrikansk svinpest av Marie Nicholson m.fl. (M)
- Motion 2023/24:1757 — Avlivning av djur enligt djurskyddslagen (2018:1192) av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1758 — En ny kostnadsmodell för veterinärvård av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1767 — Förbud mot försäljning av fjädrar av fågeldun av Michael Rubbestad (SD)
- Motion 2023/24:1851 — Artskydd för varg och hund av Isak From och Monica Haider (båda S)
- Motion 2023/24:1872 — Åtgärder för att hindra spridning av afrikansk svinpest och andra sjukdomar av Emma Nohrén och Jacob Risberg (båda MP)
- Motion 2023/24:1949 — Förprövningen av djurstallar av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:1956 — Kornas rätt till bete och utevistelse av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:2011 — Förbud mot burhållning av hönor i Sverige av Magnus Manhammar (S)
Källa: Sveriges riksdag