Färdtjänst

Valmanifestet lovar att den som lever med funktionsnedsättning ska kunna lita på att få det stöd som behövs och att rätten att delta i samhället inte ständigt ska ifrågasättas och försvåras, vilket är just det motförslaget beskriver med snåriga regler och krympande tillstånd. Partiprogrammet slår fast att alla ska kunna vara delaktiga och använda kollektivtrafiken, och att funktionshinderperspektivet ska finnas i alla politikområden. Att staten lägger fram författningsförslag för en mer likvärdig färdtjänst följer av att service ska fungera överallt.

• stöd och rätt till delaktighetavgörande»På samma sätt ska du som lever med funktionsnedsättning kunna lita på att du får det stöd du behöver, och på att din rätt att delta i samhället på det sätt du vill inte ständigt ifrågasätts och försvåras.« (valmanifest 2022 ↗)
• alla ska kunna använda kollektivtrafiken»försörjning, använda kollektivtrafiken och ha en aktiv fritid.« (partiprogram ↗)
• tillgängligt samhälle för alla»Vi vill skapa ett mer inkluderande samhälle genom att stärka välfärden« (partiprogram ↗)
• likvärdig service i hela landet»Skola, vård, omsorg och annan service behöver fungera överallt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet åtar sig att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra och att insatserna ska utformas mer individuellt, och partiprogrammet slår fast rätten till full rörelsefrihet och ett aktivt liv oavsett funktionsförmåga. Motförslagets krav på författningsförslag som förbättrar färdtjänsten och en bedömning utifrån hela resan följer av dessa åtaganden. Partiprogrammets krav på likvärdig tillgång i hela landet talar mot att kommunal praxis avgör tillgången.

• delaktighet för funktionsnedsattaavgörande»Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.« (valmanifest 2022 ↗)
• full rörelsefrihet oavsett funktionsförmåga»funktionsförmåga, har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv.« (partiprogram ↗)
• individuellt utformade insatser»Vi vill se mer individuellt utformade insatser för att skapa jobb eller utbildning för personer med funktionsnedsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig tillgång i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen åtar sig att förbättra stödet för personer med funktionsnedsättning oavsett var i landet man bor, och att den som har rätt till stöd inte ska behöva planera sitt liv i förväg för att leva fullvärdigt. Den ser otillgänglighet som det verkliga hindret och bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Ett dörr-till-dörr-perspektiv och författningsförslag som gör färdtjänsten mer likvärdig följer direkt av dessa åtaganden.

• likvärdigt funktionshinderstödavgörande»förbättra stödet för personer med funktionsnedsättning och sällsynta diagnoser oavsett var du bor i landet« (valmanifest 2022 ↗)
• otillgängligheten är hindret»Det är otillgängligheten i samhället som utgör det verkliga hindret för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera och verka fritt.« (partiprogram ↗)
• bristande tillgänglighet diskriminerar»Bristande tillgänglighet är i sig en typ av diskriminering och måste därför bli en ny diskrimineringsgrund.« (partiprogram ↗)
• lika delaktighet»Människor med funktionsnedsättningar ska ha samma möjlighet att delta i samhället som andra.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet vill skapa ett samhälle med full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, och valmanifestet lovar att den som har en funktionsnedsättning ska få det stöd som behövs med ett större statligt ansvar. Ojämlik tillståndsgivning för färdtjänst mellan kommuner strider mot kravet på likvärdig välfärd oavsett bostadsort. Planens decentralistiska utgångspunkt mildrar men upphäver inte detta.

• full tillgänglighetavgörande»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för funktionsstöd»Du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver, och staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare ska ha tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor« (valmanifest 2022 ↗)
• lokalt beslutsfattande»Beslut som endast berör en mer lokal nivå, eller bara individen själv, bör inte flyttas upp till en högre nivå« (partiprogram ↗)

Planen kräver att Sverige ska vara ett tillgängligt land där den offentliga miljön inklusive kollektivtrafiken är tillgänglig, och att bristande tillgänglighet ska betraktas som diskriminering. Målet är att funktionsnedsättningen inte ska hindra ett självständigt liv, och individen har rätt till likvärdig kvalitet på välfärdstjänster oavsett bostadsort. En dörr-till-dörr-bedömning och författningsändringar mot ojämlik färdtjänst följer av dessa åtaganden.

• tillgänglig kollektivtrafikavgörande»Sverige ska vara ett tillgängligt land. Den offentliga miljön, inklusive kollektivtrafiken, ska vara tillgänglig.« (partiprogram ↗)
• bristande tillgänglighet är diskriminering»Bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering.« (partiprogram ↗)
• självständigt liv med funktionsnedsättning»Målet är att funktionsnedsättningen så långt som möjligt inte ska hindra individen från att leva ett självständigt liv och utveckla sina unika förmågor.« (partiprogram ↗)
• likvärdighet oavsett kommun»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten och andra välfärdstjänster.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet slår fast att det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning, att en rättighetslag bör skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor och att ökad tillgänglighet i samhället är ett viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse. Trafiksystemet ska dessutom präglas av tillgänglighet så att det kan nyttjas av personer med funktionsnedsättning. Motförslagets krav på författningsförslag och ett dörr-till-dörr-perspektiv i färdtjänsten följer därför av planen.

• lagstiftning för funktionsnedsattaavgörande»Det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer« (partiprogram ↗)
• ökad tillgänglighet»Ett annat viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse är att öka tillgängligheten i samhället.« (partiprogram ↗)
• rättighetslag för goda levnadsvillkor»finnas en rättighetslag som skapar förutsättningar för« (partiprogram ↗)
• tillgängligt trafiksystem»Det ska präglas av tillgänglighet« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen behandlar inte färdtjänst. Närmast liggande princip är att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå och att kommuner och regioner ska få välja olika vägar utifrån sina förutsättningar, vilket talar mot nationella författningskrav på hur färdtjänstbehov ska bedömas. Planen varnar dessutom för föreställningen att välfärden ständigt ska byggas ut, även om staten har ett ansvar för den som faller igenom. Kravet avvisas därmed på svagt underlag.

• beslut på lägsta effektiva nivåavgörande»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
• ingen ständig välfärdsutbyggnad»Ett långsiktigt hot mot den svenska välfärden är föreställningen om att den befinner sig i ett ständigt pågående skede« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för utsatta»staten ett ansvar för att hjälpa den som faller igenom« (partiprogram ↗)

Valmanifestet slår fast att medborgare som möter utmaningar bortom egen kontroll inte ska begränsas i sin tillgång till samhällslivet och att den som är i behov av stöd också ska få det. Partiet kritiserar uttryckligen rättsosäkra bedömningar som följer av delat huvudmannaskap mellan kommun och stat, och partiprogrammet kräver likvärdig välfärd och samhällsservice i hela landet. Motförslagets krav på en helhetsbedömning dörr till dörr och författningsförslag för mer likvärdig färdtjänst följer av dessa åtaganden.

• full tillgång till samhällslivetavgörande»Medborgare som på grund av omständigheter bortom egen kontroll möter andra utmaningar i vardagen ska inte begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet.« (valmanifest 2022 ↗)
• stöd efter behov»Den som är i behov av stöd ska också få det.« (valmanifest 2022 ↗)
• rättsosäkra bedömningar»Det delade huvudmannaskapet mellan kommun och stat har lett till att bedömningarna har uppfattats som väldigt rättsosäkra« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdig samhällsservice»medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.