Vad som står på spel: Studiestartsstödet ska hjälpa arbetslösa med kort utbildning att börja studera. Frågan är om kravet på att ha varit arbetslös ska mjukas upp, vilket påverkar hur många som kan få stödet och hur snabbt de kan söka det efter att ha blivit arbetslösa.
Vad omröstningen gäller
Riksdagen tog ställning till om studiestartsstödets krav på arbetslöshet ska mjukas upp för att fler arbetslösa utan gymnasieutbildning ska kunna få stödet, eller om nuvarande villkor ska ligga fast.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avslår motionen och gör ingen ändring av studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor, med hänvisning till regeringens pågående insatser för att få fler kortutbildade arbetssökande att övergå till reguljär utbildning och en skärpt styrning av Arbetsförmedlingen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (S, V, MP)
S, V och MP anser att regeringen bör mjuka upp studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor så att fler arbetslösa kan få stödet, och kritiserar planer på att avveckla stödet som stridande mot regeringens egen ambition att hjälpa kortutbildade in i utbildning.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✓
SNej✓
MPNej✓
CNej✕
LNej✕
KDNej✕
MJa✓
SDJa✓
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
Vegen reservation
Nej
Nej 0/20/0/4
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
Segen reservation
Nej
Nej 0/90/0/16
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
MPegen reservation
Nej
Nej 0/15/0/3
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
C
Nej
Ja 19/0/0/5
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
L
Nej
Ja 13/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
KD
Nej
Ja 16/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
M
Ja
Ja 57/0/0/11
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
SD
Ja
Ja 62/0/0/10
✓lika
säkerhet: medel
härlett
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion
2024/25:552 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning.
Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete.
Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
Motförslag
Motförslaget vill att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra informationen om försörjningsalternativ för den som anvisas till reguljär utbildning. (S, V, MP) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planen vill att det blir lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett plånbok och att studiestödet höjs så att fler kan vidareutbilda sig.
Planen vill att det blir lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett plånbok och att studiestödet höjs så att fler kan vidareutbilda sig. Ett uppmjukat arbetslöshetsvillkor som släpper in fler arbetslösa i studiestartsstödet ligger i linje med det, liksom med planens krav på Komvux och folkhögskolor i hela landet. Planen ger dessutom staten en nyckelroll i att göra det möjligt att studera på ekonomiskt trygga villkor, vilket talar mot att avveckla stödet.
utbildning oavsett plånbokavgörande»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.«(valmanifest 2022 ↗)
höjt studiestöd»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.«(valmanifest 2022 ↗)
trygg studieekonomi»nyckelroll i att se till att det går att både bo och studera med ekonomiskt trygga villkor.«(partiprogram ↗)
vuxenutbildning i hela landet»Folkhögskolor och Komvux behövs i hela landet.«(valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaNej→Nej✓likaberörs ej
Planen ägnar särskild uppmärksamhet åt dem med kort grundutbildning och kräver att utbildningssektorn och studiefinansieringen anpassas till ett livslångt lärande, med en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Planen ägnar särskild uppmärksamhet åt dem med kort grundutbildning och kräver att utbildningssektorn och studiefinansieringen anpassas till ett livslångt lärande, med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Att mjuka upp studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor så att fler kortutbildade kan börja studera följer av det. Planens princip om plikt och rätt talar samtidigt för att villkor ska finnas, vilket dämpar säkerheten.
stöd till kortutbildadeavgörande»Särskild uppmärksamhet ska ägnas de med kort grundutbildning.«(partiprogram ↗)
anpassad studiefinansiering»Utbildningssektorn och studiefinansieringssystemet måste avpassas för«(partiprogram ↗)
aktiv arbetsmarknadspolitik»En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler jobb är särskilt viktig i ekonomiskt oroliga tider.«(valmanifest 2022 ↗)
plikt och rätt»Sverige ska ha trygga försäkringar byggda på tanken om plikt och rätt.«(valmanifest 2022 ↗)
MPMiljöpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planen vill höja studiestödet, främja livslångt lärande i studiemedelssystemet och bygga skyddsnäten så starka att ingen lämnas utanför.
Planen vill höja studiestödet, främja livslångt lärande i studiemedelssystemet och bygga skyddsnäten så starka att ingen lämnas utanför. Alla ska få chansen till gymnasiebetyg även som vuxna. Att mjuka upp studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor så att fler kortutbildade arbetslösa kan studera följer av dessa åtaganden, medan planen inte uttalar sig om Arbetsförmedlingens styrning.
höjt studiestödavgörande»höja studiestödet och förbättra studenters a-kassa och sjukförsäkring.«(valmanifest 2022 ↗)
livslångt lärande i studiestödet»Det ska också främja ett livslångt lärande«(partiprogram ↗)
utbildning även som vuxen»Därför ska alla få chansen att få slutbetyg från«(partiprogram ↗)
starka skyddsnät»Vi vill bygga skyddsnäten starka så att alla kan vara trygga och ingen lämnas utanför.«(valmanifest 2022 ↗)
CCenterpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen åtar sig att stödet vid omställning och vidareutbildning ska bli bättre och att alla som vill ska kunna utbilda sig genom hela livet, med yrkesvux särskilt för den som saknar gymnasieexamen.
Planen åtar sig att stödet vid omställning och vidareutbildning ska bli bättre och att alla som vill ska kunna utbilda sig genom hela livet, med yrkesvux särskilt för den som saknar gymnasieexamen. Ett uppmjukat arbetslöshetsvillkor i studiestartsstödet ligger i linje med det åtagandet för just kortutbildade arbetssökande. Samtidigt drar planens arbetslinje och krav på att lägga mer på välfärdens kärna än på bidrag i motsatt riktning, vilket gör slutsatsen osäker.
bättre omställningsstödavgörande»Svensk arbetsmarknad behöver både mer flexibilitet och mer trygghet. Stödet vid omställning och vidareutbildning måste bli bättre.«(valmanifest 2022 ↗)
livslångt lärande»Alla som vill ska ha möjlighet att utbilda sig genom hela livet.«(valmanifest 2022 ↗)
utbildning mot arbetsmarknadens behov»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.«(valmanifest 2022 ↗)
återhållsamhet med bidrag»Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Partiprogrammet ger den som saknar fullständig grund- eller gymnasieutbildning rätt att när som helst komplettera sina kunskaper och kräver incitament för den enskilde att satsa på kompetensutveckling.
Partiprogrammet ger den som saknar fullständig grund- eller gymnasieutbildning rätt att när som helst komplettera sina kunskaper och kräver incitament för den enskilde att satsa på kompetensutveckling. Att mjuka upp studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor så att fler kortutbildade kan börja studera följer den linjen, liksom manifestets vilja att underlätta studieekonomin. Planen behandlar inte stödet som sådant, varför slutsatsen är svagt underbyggd.
rätt att komplettera utbildningavgörande»Den som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ska ha rätt att när som helst«(partiprogram ↗)
incitament till omskolning»Det ska finnas incitament för den enskilde att själv satsa på kompetensutveckling.«(partiprogram ↗)
livslångt lärande»Den enskilde ska alltid ha många möjligheter att lära nytt och utvecklas.«(partiprogram ↗)
lättad studieekonomi»För dig som studerat och tagit studielån vill vi dessutom införa en femårig CSN-paus, så att du när du vill ska kunna ta ett uppehåll från din återbetalning.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen kräver att långtidsarbetslöshet bekämpas kraftfullt och att vuxenutbildningen är väl utbyggd så att nya studier kan påbörjas under hela livet, inte bara i unga år.
Planen kräver att långtidsarbetslöshet bekämpas kraftfullt och att vuxenutbildningen är väl utbyggd så att nya studier kan påbörjas under hela livet, inte bara i unga år. Att mjuka upp studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor så att fler kortutbildade kan studera följer av dessa åtaganden. Kravet att bidragsberoende ska motverkas kvalificerar, men stödet syftar just till att leda till egen försörjning.
bekämpa långtidsarbetslöshetavgörande»Långtidsarbetslöshet ska bekämpas kraftfullt.«(partiprogram ↗)
utbyggd vuxenutbildning»Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd.«(partiprogram ↗)
vägar till yrkeserfarenhet»bör finnas en mångfald av aktörer som agerar arbetsförmedlare. Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas«(partiprogram ↗)
motverka bidragsberoende»uppmuntras, och att bidragsberoende motverkas.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaJa→Ja✓likaberörs ej
Motförslaget vill mjuka upp studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor så att fler arbetslösa kan få stödet.
Motförslaget vill mjuka upp studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor så att fler arbetslösa kan få stödet. Planens linje är den motsatta: bidragen ska ha ett tak, aktivitet på heltid ska krävas och planen pekar särskilt ut att höjda ersättningar till arbetslösa försvagar arbetslinjen genom att fler tackar nej till jobb. Ett vidgat bidrag utan skärpta krav går emot dessa åtaganden. Därför avvisar planen kravet.
generösa ersättningar försvagar arbetslinjenavgörande»Arbetslinjen försvagas ytterligare av att regeringens höjning av a-kassan gjort att även de som nyss blivit arbetslösa tackar nej till jobb.«(valmanifest 2022 ↗)
bidragstak»Införa ett bidragstak så att de samlade bidragen aldrig kan bli högre än lönen från ett arbete«(valmanifest 2022 ↗)
krav på aktivitet»Kräva aktivitet på heltid av den som lever på försörjningsstöd«(valmanifest 2022 ↗)
arbetslinjen styr»Skatter och bidragssystem ska utgå från arbetslinjen.«(partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaJa→Ja✓likahärlett
Planen vill avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram och skärpa kraven på den som försörjs av det offentliga, med arbetsplikt för bidrag som princip.
Planen vill avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram och skärpa kraven på den som försörjs av det offentliga, med arbetsplikt för bidrag som princip. Att mjuka upp studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor så att fler arbetslösa kan få stödet går i motsatt riktning och vidgar i stället ett bidrag. Planen talar därför emot kravet, även om den i sig vill se fler i utbildning som leder till riktiga jobb.
avskaffa ineffektiva programavgörande»Avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram som är skapade för att dölja arbetslöshet«(valmanifest 2022 ↗)
Motion 2024/25:552 — med anledning av skr. 2023/24:165 Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning av Teresa Carvalho m.fl. (S)