2025-06-182024/25:FiU20 · p.1FiUEkonomi och finans
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Vad som står på spel: Beslutet sätter den övergripande ramen för hur staten möter en utdragen lågkonjunktur, stigande arbetslöshet och osäkerhet kring internationell handel, vilket påverkar hushållens ekonomi, kommunernas välfärd och företagens villkor.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska godkänna regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken, med fokus på hushållens köpkraft, arbetslinjen och tillväxt, eller i stället ge den ekonomiska politiken en annan inriktning med bland annat höjda statsbidrag till välfärden och riktade stöd till låginkomsttagare.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ställer sig bakom regeringens riktlinjer om att den ekonomiska politiken ska fokusera på att stärka hushållen och stötta återhämtningen, återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt öka tillväxten och investeringarna, mot bakgrund av lågkonjunktur, ökad arbetslöshet och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S)
Reservanten vill ge den ekonomiska politiken en annan inriktning med reformer som stärker köpkraften för dem med lägst inkomster och byggsektorn, räknar upp de generella statsbidragen till kommunerna i takt med inflationen och stärker välfärden, med motiveringen att hushållen blir fattigare, tillväxten är låg och arbetslösheten rekordhög samtidigt som klyftorna ökar.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/92/0/14 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Avstår 0/0/20/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | uttryckligt |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:100 punkt 1 och avslår motionerna 2024/25:91 av Magnus Jacobsson (KD), 2024/25:346 av Markus Kallifatides (S), 2024/25:1640 av Anders Karlsson (C), 2024/25:2382 av Jesper Skalberg Karlsson och Johan Hultberg (båda M), 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 20 och 21, 2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 36, 2024/25:2629 av Rasmus Ling (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3413 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2024/25:3415 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2024/25:3417 av Daniel Helldén m.fl. (MP) och 2024/25:3420 av Martin Ådahl m.fl. (C).
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen. Osäkerheten och oförutsägbarheten kring handelspolitiken och den ekonomiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Den lågkonjunktur som svensk ekonomi befinner sig i väntas som en följd av detta bli mer utdragen än vad som bedömdes i vårpropositionen. Riksdagen håller med regeringen om att Sverige ska fortsätta att byggas starkare och tryggare genom reformer som främjar tillväxt, välfärd och säkerhet. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska inriktas på tre områden: att stärka hushållen och stötta återhämtningen, att återupprätta arbetslinjen och pressa ned arbetslösheten samt att öka tillväxten och investeringarna. Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav nio är från den allmänna motionstiden 2024.
Motförslag
- Motförslaget vill att ekonomisk politik inriktas på åtgärder som ökar köpkraften för låginkomsttagare och stärker välfärden. (S) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens ekonomiska inriktning är omfördelning: högre inkomster för dem med lägst inkomster skapar efterfrågan, och resurserna till kommuner och regioner måste öka så att välfärden kan byggas upp.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens ekonomiska inriktning är omfördelning: högre inkomster för dem med lägst inkomster skapar efterfrågan, och resurserna till kommuner och regioner måste öka så att välfärden kan byggas upp. Motförslagets krav på stärkt köpkraft i botten, uppräknade generella statsbidrag och stärkt välfärd är därmed planens egen politik. Planen kräver dessutom investeringsstöd och statligt byggbolag för ökat bostadsbyggande, vilket bär kravet på att stärka byggsektorn.
- stärkt köpkraft i bottenavgörande»Genom en politik för högre löner för dem med lägst inkomster så skapas efterfrågan.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökade resurser till kommunerna»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
- stöd till bostadsbyggandet»Vänsterpartiet vill se ett statligt byggbolag, investeringsstöd för ökat bostadsbyggande och en aktiv markpolitik.« (valmanifest 2022 ↗)
- omfördelning och stora investeringar»Men då krävs stora satsningar, omfördelning och massiva investeringar för att ge människor goda levnadsvillkor, ta itu med klimatkrisen och skapa jobb i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet lovar uttryckligen fortsatt ökade statsbidrag till kommuner och regioner för att stärka välfärden, vilket är motförslagets kärnkrav.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen fortsatt ökade statsbidrag till kommuner och regioner för att stärka välfärden, vilket är motförslagets kärnkrav. Det utlovar också riktade stöd till dem som drabbas hårdast av prisökningarna, vilket motsvarar kravet på stärkt köpkraft för dem med lägst inkomster, och partiprogrammet vill ha statligt stöd för att häva bostadsbristen, vilket bär byggsatsningen. Full sysselsättning är planens överordnade mål mot den höga arbetslösheten.
- höjda statsbidrag till välfärdenavgörande»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
- riktat stöd till hårdast drabbade»Med riktade och smarta stöd kan vi stötta människor utan att driva på inflationen.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt stöd till byggande»Statligt stöd för att häva bostadsbristen, särskilt för unga.« (partiprogram ↗)
- full sysselsättning som huvudmål»Full sysselsättning är det övergripande målet för socialdemokratisk ekonomisk politik.« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflationen nere på 0,2 procent — Planens varning för inflationsdrivande stöd väger lättare, utrymmet för köpkraftsreformer ökar; Arbetslöshet 8,6 procent och nolltillväxt — Målet om full sysselsättning motiverar aktiva stimulanser och stärkt välfärd
Valmanifestet är uttryckligt: de med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd, medan de rikaste ska bidra mer – precis den omfördelning mot låga inkomster som motförslaget vill lägga i den ekonomiska politikens inriktning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet är uttryckligt: de med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd, medan de rikaste ska bidra mer – precis den omfördelning mot låga inkomster som motförslaget vill lägga i den ekonomiska politikens inriktning. Planen vill också utveckla och utöka investeringsstödet för att bygga fler hyresrätter, vilket motsvarar kravet på stöd till byggsektorn. Partiprogrammets krav på minskade ekonomiska klyftor och likvärdiga förutsättningar för kommunal service i hela landet bär kravet på uppräknade generella statsbidrag och stärkt välfärd.
- omfördelning till låginkomsttagareavgörande»De med minst resurser ska få mer samhällsservice, lägre skatt och mer stöd i omställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- investeringsstöd till bostadsbyggande»bygga fler klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror, utveckla och utöka investeringsstödet som gjorde det billigare att bygga och se till att fler kan äga sin bostad.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig kommunal service»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet.« (partiprogram ↗)
- minskade ekonomiska klyftor»De ekonomiska klyftorna ska minska.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planens ekonomiska inriktning är att det totala skattetrycket ska ner, att det finanspolitiska ramverket ska värnas och att mer pengar ska läggas på välfärdens kärna och mindre på bidrag.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens ekonomiska inriktning är att det totala skattetrycket ska ner, att det finanspolitiska ramverket ska värnas och att mer pengar ska läggas på välfärdens kärna och mindre på bidrag. Motförslaget vill i stället lägga tyngdpunkten på uppräknade statsbidrag och utbyggd välfärd, vilket drar åt motsatt håll. Planen vill visserligen stärka hushåll med lägre inkomster, men gör det genom sänkta skatter och en värnad arbetslinje, inte genom höjda utgifter. Planen avvisar därför motförslagets inriktning.
- sänkt totalt skattetryckavgörande»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- värnat finanspolitiskt ramverk»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras. Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- värnad arbetslinje»Arbetslinjen måste värnas, och den som kan jobba ska inte leva på skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
- skattesänkning för låga inkomster»Därför vill vi sänka skatten, särskilt för dem med lägre inkomster och för de viktiga småföretagen.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Inflationen är nere på 0,2 procent — Planens åtaganden om att mildra inflationens effekter motiverar inte längre ett köpkraftspaket; Arbetslösheten är 8,6 procent — Planens arbetslinje och skattesänkningar på jobb blir det närmast tillämpliga svaret snarare än höjda statsbidrag
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planens ekonomiska huvudlinje är att återupprätta arbetslinjen genom ett brett jobbskatteavdrag och ett bidragstak, inte att räkna upp bidrag och statsbidrag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens ekonomiska huvudlinje är att återupprätta arbetslinjen genom ett brett jobbskatteavdrag och ett bidragstak, inte att räkna upp bidrag och statsbidrag. Den vill dessutom avskaffa dagens dyra byggsubventioner. Motförslagets inriktning på höjd köpkraft via transfereringar, indexerade generella statsbidrag och stöd till byggsektorn strider därmed mot planens åtaganden.
- återupprättad arbetslinjeavgörande»vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag« (valmanifest 2022 ↗)
- bidragstak»de samlade bidragen ska inte kunna vara högre än de lägsta kollektivavtalade lönerna« (valmanifest 2022 ↗)
- avskaffade byggsubventioner»Dagens dyra byggsubventioner ska avskaffas« (valmanifest 2022 ↗)
- stabila offentliga finanser»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser utan att« (partiprogram ↗)
Planen gör tillkomsten av nya jobb till den viktigaste fördelningspolitiska frågan och kräver att skatte- och bidragssystem motverkar bidragsberoende samt återhållsamhet i de offentliga utgifterna.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen gör tillkomsten av nya jobb till den viktigaste fördelningspolitiska frågan och kräver att skatte- och bidragssystem motverkar bidragsberoende samt återhållsamhet i de offentliga utgifterna. Motförslagets inriktning på höjd köpkraft via transfereringar och inflationsuppräknade generella statsbidrag är en annan väg än planens arbetslinje. Att staten ska stödja svaga kommuner finns i planen, men som riktat stöd snarare än som generell uppräkning.
- jobb som fördelningspolitikavgörande»Därför är tillkomsten av nya jobb den i särklass viktigaste fördelningspolitiska frågan.« (partiprogram ↗)
- motverka bidragsberoende»Skatte- och bidragssystemen måste utformas så att människors egen kraft och engagemang uppmuntras, och att bidragsberoende motverkas.« (partiprogram ↗)
- återhållsamhet i offentliga utgifter»Sparandet i den svenska ekonomin måste hållas högt genom hushållssparande och genom återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
- statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som inte har ett tillräckligt skatteunderlag för att klara sina lagstadgade skyldigheter mot kommunens invånare.« (partiprogram ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Arbetslöshet 8,6 procent och nolltillväxt i BNP-indikatorn — skärper planens krav på arbetslinje och jobbskapande före höjda transfereringar; Inflationen nere på 0,2 procent — försvagar argumentet för inflationsuppräknade generella statsbidrag som akut åtgärd
Planen slår fast att överskottsmålet ska värnas och att alla nya reformer måste finansieras, samt att den ekonomiska politiken ska bygga på återupprättad arbetslinje med sänkt skatt på arbete och ett bidragstak.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att överskottsmålet ska värnas och att alla nya reformer måste finansieras, samt att den ekonomiska politiken ska bygga på återupprättad arbetslinje med sänkt skatt på arbete och ett bidragstak. Motförslagets inriktning med stärkt köpkraft för de lägsta inkomsterna, inflationsuppräknade generella statsbidrag och utbyggd välfärd går tvärtemot detta och saknar finansiering inom planens ram. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- värnat överskottsmålavgörande»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
- sänkt skatt på arbete»Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre« (valmanifest 2022 ↗)
- bidragstak och arbetslinje»Införa ett bidragstak så att de samlade bidragen aldrig kan bli högre än lönen från ett arbete« (valmanifest 2022 ↗)
Planens ekonomiska huvudlinje är att det ska löna sig att arbeta och att välståndet skapas i företagen, med omprioritering av offentliga utgifter snarare än höjd köpkraft via bidrag och uppräknade statsbidrag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens ekonomiska huvudlinje är att det ska löna sig att arbeta och att välståndet skapas i företagen, med omprioritering av offentliga utgifter snarare än höjd köpkraft via bidrag och uppräknade statsbidrag. Partiprogrammet varnar uttryckligen för att en alltför långtgående fördelningspolitik kan få negativa konsekvenser. Motförslagets inriktning på köpkraft för dem med lägst inkomster och inflationsuppräknade statsbidrag ligger därför vid sidan av planens åtaganden.
- arbetslinjenavgörande»Göra det lönsamt att arbeta och bidra till samhället« (valmanifest 2022 ↗)
- gräns för fördelningspolitik»Samtidigt är det viktigt att poängtera att en alltför långtgående fördelningspolitik också kan få negativa konsekvenser.« (partiprogram ↗)
- företagen bär välfärden»Grunden för välfärden skapas i företagen.« (valmanifest 2022 ↗)
- omprioritering till välfärden»Se över offentliga utgifter och rikta om medel till välfärden och rättsväsendet« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:FiU20)
- Betänkandets fulltext (HC01FiU20)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1640 — Utredning om att införa euron som svensk valuta av Anders Karlsson (C)
- Motion 2024/25:2382 — Budgetgranskning av Jesper Skalberg Karlsson och Johan Hultberg (båda M)
- Motion 2024/25:2613 — En grön klimathandlingsplan för Sverige 2025 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2627 — Klimatanpassning av Sverige 2025 av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:2629 — En ny folkomröstning om euron av Rasmus Ling (MP)
- Motion 2024/25:3413 — med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2024/25:3415 — med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition av Magdalena Andersson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3417 — med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3420 — med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition av Martin Ådahl m.fl. (C)
- Motion 2024/25:346 — Finanspolitiskt ramverk för klimatomställningen av Markus Kallifatides (S)
- Motion 2024/25:91 — Finansiering av infrastruktur av Magnus Jacobsson (KD)
- Proposition 2024/25:100 — 2025 års ekonomiska vårproposition
- Regeringens skrivelse 2024/25:120 — Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2024
Källa: Sveriges riksdag