2023-04-262022/23:UbU8 · p.3UbUUtbildning

Ämnen i gymnasieskolan

Vad som står på spel: Sedan 2011 års gymnasiereform är estetiska ämnen inte obligatoriska, och andelen elever som läser ett sådant ämne har minskat kraftigt. Frågan berör alla gymnasieelever och handlar om huruvida de garanteras kunskap i kreativa uttrycksformer, med koppling till både personlig utveckling och en kulturell och kreativ näring som sysselsätter omkring 190 000 personer.

Vad omröstningen gäller

Om estetiska ämnen som bild, musik, dans och teater bör återinföras som obligatoriska på alla nationella gymnasieprogram, eller om det även fortsatt ska räcka att de erbjuds som individuellt val.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet konstaterar att estetisk verksamhet togs bort som obligatoriskt kärnämne i samband med 2011 års gymnasiereform och ser ingen anledning att ändra den bedömningen. Utskottet påminner om att kurser i estetiska ämnen alltid ska erbjudas som individuellt val, och avstyrker motionerna om att återinföra dem som obligatoriska.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 3 (S, V, MP)

Estetiska ämnen ger kunskapsnycklar som elever behöver för att kreativt reflektera över sin samtid och våga tänka nytt, och de stödjer även lärande i andra skolämnen. Den kraftiga minskningen sedan 2011 är olycklig, särskilt för elever från studieovana hem. Estetiska ämnen bör därför återinföras som obligatoriska på samtliga nationella gymnasieprogram.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från S, V, MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/21/0/3följer planensäkerhet: medelberörs ej
Segen reservationNejNej 0/92/0/15följer planensäkerhet: medelhärlett
MPegen reservationNejNej 0/14/0/4följer planensäkerhet: höguttryckligt
CJaJa 20/0/1/3följer planensäkerhet: låghärlett
LJaJa 14/0/0/2följer planensäkerhet: låghärlett
KDJaJa 15/0/0/4följer planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 58/0/0/10följer planensäkerhet: medelhärlett
SDJaJa 64/0/0/9följer planensäkerhet: medelberörs ej

Avvek från partilinjen

CJonny Cato (C, Skåne läns västra)Avstår — partilinjen: Ja

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2022/23:216 av Mikael Larsson (C), 2022/23:380 av Anna Wallentheim (S), 2022/23:491 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 7, 2022/23:976 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 13, 2022/23:1209 av Beatrice Timgren (SD) yrkande 1, 2022/23:1226 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, 2022/23:1471 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3, 2022/23:1722 av Eva Lindh (S) och 2022/23:1939 av Sten Bergheden (M) yrkande 1.

Riksdagens beslut: Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlade om gymnasieskolan. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om antalet platser inom gymnasieskolan i förhållande till arbetsmarknadens behov, ämnen i gymnasieskolan, yrkesprogrammens utformning och studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga regler och att utredningsarbete inom området pågår.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenberörs ej

Planen slår fast att alla ska ha samma rätt och möjlighet att ta del av kulturlivet och att gymnasieskolan ska möta alla barns behov i stället för att bygga på konkurrens.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att alla ska ha samma rätt och möjlighet att ta del av kulturlivet och att gymnasieskolan ska möta alla barns behov i stället för att bygga på konkurrens. Att göra estetiska ämnen obligatoriska på samtliga nationella program ger just elever från studieovana hem tillgång till kulturen, vilket är den kompensatoriska roll planen kräver av skolan. Ämnesfrågan behandlas inte uttryckligen.

  • lika rätt till kulturenavgörande»Alla ska ha samma rätt och möjlighet att utöva kultur och att ta del« (partiprogram ↗)
  • gymnasiet för alla behov»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kompensatorisk skola»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kultur motverkar klasskillnader»Kulturen kan spegla samhället, motverka segregation och klasskillnader.« (valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaNejNejföljer planenhärlett

Planen kräver att gymnasieskolan ger alla elever den kärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs i dagens samhälls- och arbetsliv, och ser kunskap och kultur som verktyg för personlig frihet och utveckling.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att gymnasieskolan ger alla elever den kärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs i dagens samhälls- och arbetsliv, och ser kunskap och kultur som verktyg för personlig frihet och utveckling. Att göra estetiska ämnen obligatoriska på samtliga nationella program följer av det, särskilt eftersom planen vill säkra alla barns kulturella möjligheter oavsett bakgrund. Just gymnasiets ämnesuppsättning behandlas inte.

  • gemensam kunskapskärna i gymnasietavgörande»Gymnasieskolan ska ge möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse, men samtidigt ge alla den kärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs för att möta kraven i dagens samhälls- och arbetsliv.« (partiprogram ↗)
  • kultur som bildningsverktyg»Kunskap och kultur är verktyg för människors personliga frihet och utveckling.« (partiprogram ↗)
  • kultur för alla barn»Vi vill stärka kulturskolan för att säkra alla barns möjligheter till kulturella aktiviteter, och genomföra särskilda satsningar i resurssvaga områden.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kunskap bryter klassmönster»Att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren.« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Planen kräver uttryckligen estetiska ämnen i alla gymnasieprogram, och partiprogrammet slår fast att estetisk och skapande verksamhet är viktig för att hela människan ska utvecklas och förbereder eleven för att delta i samhällsutvecklingen.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver uttryckligen estetiska ämnen i alla gymnasieprogram, och partiprogrammet slår fast att estetisk och skapande verksamhet är viktig för att hela människan ska utvecklas och förbereder eleven för att delta i samhällsutvecklingen. Motförslagets krav på obligatoriska estetiska ämnen på samtliga nationella program stöds därmed direkt.

  • estetiska ämnen i alla programavgörande»satsa på barns kultur i skolan, med utbildad personal på alla skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram.« (valmanifest 2022 ↗)
  • estetisk verksamhet utvecklar hela människan»Estetisk och skapande verksamhet är liksom« (partiprogram ↗)
  • kreativitet och kritiskt tänkande»kritiskt tänkande är viktiga inslag i undervisningen« (partiprogram ↗)
CCenterpartietJaJaföljer planenhärlett

Partiprogrammet slår fast att gymnasieskolan ska anpassas efter de enskilda studenternas behov och att elevernas möjlighet att fritt välja utbildning ska vara så stor som möjligt.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att gymnasieskolan ska anpassas efter de enskilda studenternas behov och att elevernas möjlighet att fritt välja utbildning ska vara så stor som möjligt. Att göra estetiska ämnen obligatoriska på samtliga nationella program går emot den valfriheten och trycker undan utrymme för yrkesinnehåll som planen vill koppla till arbetsmarknadens behov. Planen värderar samtidigt kulturens betydelse högt, men löser det inte med obligatorium.

  • elevens fria valavgörande»Möjligheten för elever och studenter att fritt välja utbildning ska vara så stor som möjligt.« (partiprogram ↗)
  • individanpassad gymnasieskola»Gymnasieskolan ska utgå från det livslånga lärandet och anpassas utifrån de enskilda studenternas behov och« (partiprogram ↗)
  • utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kulturens värde för individen»Kulturupplevelser är en grundläggande del av människors självförverkligande och delaktighet i samhället« (partiprogram ↗)

flags: delvis stöd: estetiska ämnens värde

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planens prioritering för gymnasiet och grundskolan är mer tid för kärnkunskap och läroplaner med större fokus på fakta och kunskap, samt att elever ska kunna gå före i stället för att hållas tillbaka.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens prioritering för gymnasiet och grundskolan är mer tid för kärnkunskap och läroplaner med större fokus på fakta och kunskap, samt att elever ska kunna gå före i stället för att hållas tillbaka. Att göra estetiska ämnen obligatoriska på samtliga program tränger undan den tiden och valfriheten. Planen vill samtidigt att Sverige är ett föredöme för kultur för barn och unga, vilket drar i motsatt riktning; slutsatsen är därför osäker.

  • mer tid för kärnämnenavgörande»Vi vill bygga ut undervisningstiden i bland annat svenska och matematik så att det finns tid till att lära sig mer.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fokus på fakta och kunskap»Läroplanerna ska revideras och få ett större fokus på fakta och kunskap.« (valmanifest 2022 ↗)
  • elevers valfrihet och spets»Elever som vill och kan ska kunna gå före i stället för att hållas tillbaka.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kultur för barn och unga»Sverige ska vara ett föredöme på området kultur av och för barn och ungdomar.« (partiprogram ↗)

flags: motstridiga_atagande

KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen säger att gymnasieskolan i hög grad ska utgå från elevernas behov och intressen och präglas av mångfald, och att skolorna ska ha stor frihet att utforma undervisningen.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen säger att gymnasieskolan i hög grad ska utgå från elevernas behov och intressen och präglas av mångfald, och att skolorna ska ha stor frihet att utforma undervisningen. Att göra estetiska ämnen obligatoriska på samtliga nationella program går emot den valfriheten. Planen värdesätter estetiska ämnen, men knyter det till allsidig personlighetsutveckling och prioriterar basfärdigheter, inte obligatorium i gymnasiet.

  • gymnasiet efter elevernas behovavgörande»behov och intressen och bör därför präglas av mångfald« (partiprogram ↗)
  • skolans pedagogiska frihet»ska de ges ett stort mått av frihet att« (partiprogram ↗)
  • estetiska ämnen har värde»som bidrar till en allsidig och kreativ personlighetsutveckling« (partiprogram ↗)
  • basfärdigheter prioriteras»som att kunna läsa, skriva och räkna« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen vill göra upp med flumskolan och styra gymnasiets innehåll mot mätbara faktakunskaper och tydliga kunskapskrav, med mer lärarledd tid i kärnämnena.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill göra upp med flumskolan och styra gymnasiets innehåll mot mätbara faktakunskaper och tydliga kunskapskrav, med mer lärarledd tid i kärnämnena. Att göra estetiska ämnen obligatoriska på samtliga nationella program tar utrymme från det kunskapsuppdraget och motiveras i motförslaget med kreativ reflektion snarare än mätbara kunskaper. Estetiska ämnen berörs inte uttryckligen, men prioriteringsordningen i planen talar mot kravet.

  • mätbara faktakunskaperavgörande»Fokusera på mätbara faktakunskaper, med inspiration från Finlands läroplan« (valmanifest 2022 ↗)
  • kunskapsskolan framför flum»Vi ska göra upp med flumskolan och återupprätta kunskapsskolan« (valmanifest 2022 ↗)
  • tydliga kunskapskrav»Den svenska skolan ska ställa tydliga kunskapskrav och« (partiprogram ↗)
  • arbetsmarknadsrelevant innehåll»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planens linje för gymnasiet är kunskapsfokus och snabbare vägar till arbetsmarknaden, bland annat genom tvååriga praktiska utbildningar och utbildning efter arbetsmarknadens behov.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens linje för gymnasiet är kunskapsfokus och snabbare vägar till arbetsmarknaden, bland annat genom tvååriga praktiska utbildningar och utbildning efter arbetsmarknadens behov. Att göra estetiska ämnen obligatoriska på samtliga nationella program tränger undan det utrymmet. Planen ger inget stöd för obligatoriska estetiska kärnämnen, och motförslagets krav avvisas därför.

  • snabbare vägar till jobbavgörande»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kunskapsfokuserad skola»Sverigedemokraterna vill återupprätta en kunskapsfokuserad skola.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
  • yrkesgrund till alla»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag