Det kyrkliga kulturarvet

Planen betraktar kulturarvet som något som angår alla människor och kräver att kulturpolitiken skapar goda ekonomiska villkor för institutionerna; valmanifestet ser kulturen som en del av välfärden. Motförslagets krav på att ersättningen för kulturarvsvård anpassas till kostnadsutvecklingen med löpande översyn följer den linjen, eftersom kostnaden annars bärs av en enskild huvudman. Planens krav på en sekulär stat talar samtidigt för att stödet motiveras av kulturarvet och inte av religionen.

• kulturarvet angår allaavgörande»som skyddar vårt kulturarv, är viktiga för att alla människor ska kunna« (partiprogram ↗)
• goda ekonomiska villkor för institutioner»Kulturpolitiken behöver skapa goda ekonomiska villkor för såväl« (partiprogram ↗)
• kulturen som del av välfärden»Kulturen spelar en viktig roll och är en del av välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
• sekulär stat (kvalificerande)»garanteras och staten ska vara sekulär, det vill säga inte ha några band« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger ingenting om den kyrkoantikvariska ersättningen eller dess nivå. Den närmast liggande principen är att kulturlivet och kulturarvet ska vara tillgängligt för alla i hela landet och att kulturinstitutioner ska finnas över hela landet, vilket talar för att ersättningen följer kostnadsutvecklingen när kulturarvet är en angelägenhet för samhället i stort. Ställningstagandet är därmed osäkert och härlett ur allmänna kulturpolitiska åtaganden.

• levande kulturlivavgörande»Sverige ska ha ett levande, fritt och obundet kulturliv som både stärker samhörigheten och utmanar.« (valmanifest 2022 ↗)
• kultur i hela landet»Institutioner för det professionella kulturlivet ska därför finnas över hela landet.« (partiprogram ↗)
• kultur tillgänglig för alla»konstens olika uttrycksformer tillgängliga för alla, barn och vuxna, i hela landet.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet betraktar kulturarvet som ett gemensamt arv och åtar sig att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer ska bevaras och vårdas för framtiden med samhällets stöd. Motförslagets krav på att ersättningen anpassas till kostnadsutvecklingen följer av att bevarandet ses som ett allmänt och inte enbart ett kyrkligt intresse. Planen saknar dock varje skrivning om just den kyrkoantikvariska ersättningen, så slutsatsen är härledd.

• bevara kulturhistoriska byggnaderavgörande»Kulturhistorisk värdefulla byggnader, minnesmärken och andra miljöer, såväl i städerna som på landsbygden, bör bevaras och vårdas för framtiden.« (partiprogram ↗)
• samhället stödjer kulturarvet»regionala och lokala museer bör stödjas av samhället« (partiprogram ↗)
• tillgänglig kultur för alla»Kulturen ska vara tillgänglig för alla.« (partiprogram ↗)

Manifestet gör tillgången till kultur i hela landet till en viktig utgångspunkt och partiprogrammet slår fast att kulturarvet ska vårdas och spridas i hela landet, vilket talar för att den kyrkoantikvariska ersättningen följer kostnadsutvecklingen. Kulturarvet beskrivs som ett gemensamt värde, inte en angelägenhet bara för medlemmarna. Planens krav på att hushålla med skattebetalarnas pengar gör dock stödet för en automatisk uppräkning svagt.

• kultur i hela landetavgörande»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
• kulturarv i hela landet»Statliga kulturinstitutioner ska sprida sin verksamhet i hela landet.« (partiprogram ↗)
• hushålla med skattemedel»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen ser kulturarvet som ett gemensamt minne som ska hållas tillgängligt för kommande generationer och ålägger det offentliga att öka kulturens tillgänglighet. Ersättningen för vård av det kyrkliga kulturarvet bär just den gemensamma uppgiften, vilket talar för att den följer kostnadsutvecklingen. Planen betonar samtidigt att staten inte ska ta ställning för vissa samfund, så stödet motiveras av kulturarvet och inte av kyrkan som sådan.

• kulturarv för kommande generationeravgörande»kulturarv som finns i Sverige är en del av mänsklighetens gemensamma kulturarv och ska hållas« (partiprogram ↗)
• ökad kulturtillgänglighet»Det offentliga ska på alla nivåer gynna mångfalden av kulturuttryck, öka kulturens tillgänglighet« (partiprogram ↗)
• kulturarvet som gemensamt minne»Kulturarvet – vårt gemensamma minne i form av historiska lämningar, kulturlandskap, arkiv,« (partiprogram ↗)
• statlig neutralitet mellan samfund»ska inte ta ställning för en viss religion eller vissa samfund« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör förvaltarskapet av det materiella kulturarvet till en kulturpolitisk uppgift, räknar in kulturhistorisk bebyggelse och föremål och ger offentliga institutioner en viktig roll, samtidigt som stöd ska utgå till trossamfund som bedriver verksamhet i linje med människovärdet. Att ersättningen till kyrkan anpassas till kostnadsutvecklingen följer av detta ansvar. Kravet stöds.

• förvalta kulturarvetavgörande»En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv« (partiprogram ↗)
• materiellt kulturarv omfattas»vi ser i form av till exempel kulturhistorisk bebyggelse, fornlämningar och föremål« (partiprogram ↗)
• offentliga institutioners ansvar»offentliga institutioner som till exempel museer en viktig roll« (partiprogram ↗)
• stöd till trossamfund»Stöd ska därför utgå till de trossamfund som bedriver« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen behandlar inte den kyrkoantikvariska ersättningen. Närmast liggande åtaganden är att alla nya löften måste finansieras inom överskottsmålet och att rättsväsende, försvar och välfärd kräver hårda prioriteringar under mandatperioden. En uppräkning av ersättningen efter kostnadsutvecklingen har inget stöd där, även om planen värderar det kristna kulturarvet högt.

• nya löften måste finansierasavgörande»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
• prioritering av kärnuppgifter»De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
• kristet kulturarv värderas»Sverige är format av ett kristet socialt och kulturellt arv som« (partiprogram ↗)

Planen vill att stödet till bevarandet och levandegörandet av det svenska kulturarvet ökar och betraktar det kristna kulturarvet som en angelägenhet för alla svenskar, inte bara för kyrkans medlemmar. Motförslagets krav på att ersättningen till kyrkan anpassas till kostnadsutvecklingen med löpande översyn följer av det åtagandet, eftersom kulturarvet tillmäts ett egenvärde.

• ökat stöd till kulturarvetavgörande»levandegörandet av det svenska kulturarvet öka.« (partiprogram ↗)
• kulturarv angår alla»Bevarandet av detta kulturarv är således en angelägenhet för alla svenskar, troende« (partiprogram ↗)
• vårda svensk kultur»Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur.« (valmanifest 2022 ↗)
• kulturarvets egenvärde»Kulturarvet har ett egenvärde genom bland annat de skönhetsvärden och den estetik« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.