2024-06-122023/24:SoU13 · p.3SoUHälsa och socialtjänst
Huvudmannaskapsutredningen
Statligt huvudmannaskap för personlig assistans
Vad som står på spel: Beslutet handlar om vem som har huvudansvaret för personlig assistans - staten eller nuvarande huvudmän - vilket kan påverka likvärdigheten och rättssäkerheten för personer med funktionsnedsättning i olika delar av landet, samt förutsättningarna att motverka felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen nu bör genomföra Huvudmannaskapsutredningens förslag om att staten tar över huvudansvaret för personlig assistans, eller om frågan även fortsättningsvis ska beredas inom Regeringskansliet innan ställning tas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar utredningens betänkande om ett statligt huvudmannaskap, men anser att riksdagen inte behöver ta något initiativ eftersom frågan bereds inom Regeringskansliet och det framgår av Tidöavtalet att åtgärder ska övervägas utifrån utredningens förslag; motionerna bör därför avslås.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 5 (S, C, MP)
Reservanterna (S, C, MP) anser att ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans skulle skapa förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet över landet samt stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar och välfärdsbrottslighet, och att staten har bättre förutsättningar att klara situationer där behovet av eller kostnaderna för assistans ökar mycket eller oväntat; de anser att regeringen nu bör genomföra Huvudmannaskapsutredningens förslag.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 5 från S, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 1/18/0/5 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Nej 1/90/0/15 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 58/0/0/10 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/9 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
Avvek från partilinjen
| VLotta Johnsson Fornarve (V, Södermanlands län) | Ja — partilinjen: Nej |
| STomas Eneroth (S, Kronobergs län) | Ja — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1882 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4 och 2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 119.
Riksdagens beslut: Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena gäller ledsagning för personer med synnedsättning och det andra handlar om schablonbeloppet för assistansersättning. Riksdagen anser att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader. Riksdagens förslag om tillkännagivanden kom i samband med att cirka 90 förslag i motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning från allmänna motionstiden 2023 behandlades. Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen fortsätter att utveckla det systematiska arbetet med funktionshinderspolitiken. (S, C, MP) — Reservation 5
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen ger staten det övergripande ansvaret för välfärden och kräver att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet, samtidigt som personlig assistans ska utvecklas så att den på riktigt täcker behoven.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen ger staten det övergripande ansvaret för välfärden och kräver att inkomster och kostnader fördelas solidariskt över landet, samtidigt som personlig assistans ska utvecklas så att den på riktigt täcker behoven. Motförslagets krav på ett statligt huvudmannaskap för assistansen, för ökad likvärdighet och rättssäkerhet, följer den linjen. Planens uttryckliga undantag mot förstatligande gäller hälso- och sjukvårdens styrning, inte assistansen.
- statens övergripande välfärdsansvaravgörande»övergripande ansvaret för välfärden.« (partiprogram ↗)
- solidarisk fördelning över landet»Inkomster och kostnader behöver fördelas solidariskt över landet.« (partiprogram ↗)
- assistans som täcker behoven»lig assistans behöver utvecklas så att de på riktigt täcker behoven.« (partiprogram ↗)
- vården förstatligas inte (kvalificerande)»Vi vill att ansvaret och styrningen över hälso- och sjukvården ska« (partiprogram ↗)
Valmanifestet åtar sig att säkra rätten till personlig assistans och att motverka vinstjakt och kriminellt utnyttjande inom assistansen, och att stoppa välfärdsbrottslighet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig att säkra rätten till personlig assistans och att motverka vinstjakt och kriminellt utnyttjande inom assistansen, och att stoppa välfärdsbrottslighet. Ett statligt huvudmannaskap som ger ökad likvärdighet, rättssäkerhet och bättre skydd mot felaktiga utbetalningar är ett medel för just detta. Partiprogrammet kräver dessutom likvärdig tillgång till vård och omsorg i hela landet. Planen talar därför för motförslagets krav.
- säkra rätten till assistansavgörande»Vi ska säkra rätten till personlig assistans och arbeta vidare med förslagen om att förbättra sjukersättningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)
- motverka vinstjakt i assistansen»Vinstjakten inom assistansen ska motverkas, liksom att brukare eller personliga assistenter utnyttjas i kriminella syften.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa välfärdsbrottslighet»Skattefusk, välfärdsbrottslighet och penningtvätt ska stoppas.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet kräver uttryckligen att statligt huvudmannaskap införs i den personliga assistansen, tillsammans med ett förtydligande av LSS, så att människor får det stöd de har rätt till.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver uttryckligen att statligt huvudmannaskap införs i den personliga assistansen, tillsammans med ett förtydligande av LSS, så att människor får det stöd de har rätt till. Det är exakt vad motförslaget vill genomföra nu. Partiprogrammets krav på en långsiktigt trygg finansiering och en prövning som inte kränker den enskilde stärker samma slutsats.
- statligt huvudmannaskap assistansavgörande»att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) förtydligas och statligt huvudmannaskap införs i den personliga assistansen så att människor får det stöd de behöver och har rätt till.« (valmanifest 2022 ↗)
- värna assistansreformen»Vi värnar assistansreformen som möjliggör ett tillgängligt liv för den som har en funktionsnedsättning.« (partiprogram ↗)
- likvärdigt stöd i hela landet»förbättra stödet för personer med funktionsnedsättning och sällsynta diagnoser oavsett var du bor i landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- trygg finansiering av assistans»Prövning av om någon är assistansberättigad får inte kränka den enskilde, och systemet behöver en långsiktigt trygg finansiering.« (partiprogram ↗)
Manifestet säger uttryckligen att staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar och att den som har en funktionsnedsättning ska få det stöd hen behöver, vilket är just vad ett statligt huvudmannaskap för assistansen syftar till.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Manifestet säger uttryckligen att staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar och att den som har en funktionsnedsättning ska få det stöd hen behöver, vilket är just vad ett statligt huvudmannaskap för assistansen syftar till. Planen betonar också likvärdig välfärd i hela landet. Partiets decentraliseringsprincip och motståndet mot att flytta vårdansvaret till staten drar åt andra hållet, men gäller regionernas hälso- och sjukvård, inte LSS.
- statligt ansvar för LSSavgörande»Du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver, och staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare ska ha tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor, och den offentliga servicen ska finnas där när man behöver den.« (valmanifest 2022 ↗)
- regionalt vårdansvar»Ansvaret för vården ska inte flyttas från regionerna till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- decentralisering som princip»Centerpartiet kommer konsekvent,« (partiprogram ↗)
Planen slår uttryckligen fast att staten ska ha det samlade huvudmannaskapet för den personliga assistansen och att likvärdigheten i bedömningarna ska förbättras.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår uttryckligen fast att staten ska ha det samlade huvudmannaskapet för den personliga assistansen och att likvärdigheten i bedömningarna ska förbättras. Motförslagets krav på att genomföra ett statligt huvudmannaskap är därmed exakt det planen kräver. Planen vill dessutom flytta finansieringsansvaret för LSS till staten och komma åt oseriösa aktörer inom assistansen.
- statligt huvudmannaskap för assistansavgörande»ha det samlade huvudmannaskapet för den personliga assistansen.« (partiprogram ↗)
- likvärdiga assistansbedömningar»rättigheten till assistans ska värnas i lag och likvärdigheten i bedömningarna förbättras.« (partiprogram ↗)
- statligt finansieringsansvar för LSS»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- LSS-inspektion mot felaktigheter»Vi vill även under nästa mandatperiod inrätta en LSS-inspektion som bevakar den enskildes rättigheter gentemot staten« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestets tydligaste huvudmannaskapsåtagande är att staten ska ta över ansvaret från regionerna för att ge lika villkor i hela landet, och subsidiaritetsprincipen är enligt planen både en när- och fjärrprincip beroende på uppgiften.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestets tydligaste huvudmannaskapsåtagande är att staten ska ta över ansvaret från regionerna för att ge lika villkor i hela landet, och subsidiaritetsprincipen är enligt planen både en när- och fjärrprincip beroende på uppgiften. Ett statligt huvudmannaskap för assistansen med ökad likvärdighet och rättssäkerhet följer den logiken. Därför stöds kravet.
- statligt huvudmannaskapavgörande»Avskaffa regionernas ansvar för sjukvården.« (valmanifest 2022 ↗)
- lika villkor i hela landet»Det ger en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård på lika villkor till hela befolkningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- subsidiaritet som fjärrprincip»Subsidiaritetsprincipen är således ingen renodlad decentraliseringsprincip, utan både en när- och fjärrprincip.« (partiprogram ↗)
- självbestämmande vid funktionsnedsättning»SJÄLVBESTÄMMANDE VID FUNKTIONSNEDSÄTTNING« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att välfärden fungerar likvärdigt oavsett var i landet man bor och är beredd att använda tydligare statlig styrning för att öka likvärdigheten.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att välfärden fungerar likvärdigt oavsett var i landet man bor och är beredd att använda tydligare statlig styrning för att öka likvärdigheten. Den lägger dessutom stor vikt vid att stoppa felaktiga utbetalningar, bland annat genom en bidragsbrottsenhet på Försäkringskassan. Ett statligt huvudmannaskap för assistansen svarar mot båda dessa åtaganden.
- likvärdig välfärd i hela landetavgörande»Du ska kunna känna dig trygg med att välfärden fungerar oavsett var i landet du bor. Alla har rätt till likvärdig vård - som kan ges i rätt tid och håller hög kvalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
- stopp för felaktiga utbetalningar»Inrätta en bidragsbrottsenhet på Försäkringskassan« (valmanifest 2022 ↗)
- skattemedel ska nå välfärden»Varje år försvinner runt 20 miljarder kronor av det som skulle ha gått till välfärden i stället ner i fickorna på bidragsfuskare och kriminella.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig styrning för likvärdighet»Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver uttryckligen ett statligt helhetsansvar för personlig assistans och pekar på att det delade huvudmannaskapet mellan kommun och stat gjort bedömningarna rättsosäkra.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen ett statligt helhetsansvar för personlig assistans och pekar på att det delade huvudmannaskapet mellan kommun och stat gjort bedömningarna rättsosäkra. Motförslagets krav på att ett statligt huvudmannaskap genomförs nu, för likvärdighet, rättssäkerhet och arbetet mot felaktiga utbetalningar, sammanfaller därmed med planens åtagande.
- statligt huvudmannaskapavgörande»Ha statligt helhetsansvar för personlig assistans« (valmanifest 2022 ↗)
- rättsosäkert delat huvudmannaskap»Det delade huvudmannaskapet mellan kommun och stat har lett till att bedömningarna har uppfattats som väldigt rättsosäkra« (valmanifest 2022 ↗)
- mot felaktiga utbetalningar»Bekämpa fusk och bedrägerier inom LSS« (valmanifest 2022 ↗)
- alla grundläggande behov»Att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:SoU13)
- Betänkandets fulltext (HB01SoU13)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1032 — Rättvis personkretsbedömning av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
- Motion 2023/24:1254 — Översyn av hjälpmedel och bostadsanpassning av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:1311 — Stärkt förutsägbarhet och likvärdighet i den s.k. habiliteringsersättningen av Hanna Westerén (S)
- Motion 2023/24:1659 — Sällsynta diagnoser av Alexandra Völker (S)
- Motion 2023/24:1820 — Hjälpmedel vid funktionsnedsättning av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2023/24:1830 — Habiliteringsersättningen av Tomas Eneroth och Monica Haider (båda S)
- Motion 2023/24:1860 — Rätten till likvärdig habiliteringsersättning av Isak From och Åsa Karlsson (båda S)
- Motion 2023/24:1882 — Förstärkt personlig assistans av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1916 — Högkostnadsskydd för hjälpmedel till personer med funktionsvariation av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:1917 — En nationell hjälpmedelscentral av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:1921 — Funktionsrättskonventionen av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:2015 — Säkrad rätt till ledsagarinsatser av Ida Karkiainen (S)
- Motion 2023/24:2018 — Stärkt anhörigstöd för föräldrar till funktionsnedsatta barn av Sanna Backeskog (S)
- Motion 2023/24:2071 — Inkludering av döva, blinda och dövblinda av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:210 — Ett enhetligt fritidsintyg för barn med funktionsnedsättning av Ulrika Westerlund och Annika Hirvonen (båda MP)
- Motion 2023/24:2204 — Förhindrande av fusk inom assistansersättningar av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2023/24:2248 — Språkutbildning för arbete inom LSS av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2023/24:2283 — Statligt ansvar för LSS av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2023/24:2307 — Ledarhund som trygghet för synskadade av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2023/24:2365 — Ett nationellt kompetenscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autism av Jim Svensk Larm m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag