2024-05-302023/24:UU11 · p.1UUUtrikes

Säkerhetspolitisk inriktning

Sveriges säkerhetspolitiska inriktning som Natomedlem

Vad som står på spel: Beslutet formar hur Sverige balanserar starkt alliansengagemang mot självständiga krav på Nato i frågor om kärnvapenanvändning, demokratisk utveckling inom alliansen och riksdagens insyn i Nato-beslut, vilket påverkar Sveriges säkerhet, internationella trovärdighet och graden av demokratisk kontroll över alliansfrågor.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om Sverige som Natomedlem ska fortsätta en solidarisk alliansanknuten säkerhetspolitik utan förbehåll, eller om Sverige ska driva särskilda krav inom Nato - som ett åtagande om att aldrig använda kärnvapen först, ett demokratikrav på medlemsländerna och ökad öppenhet och riksdagsförankring - samt avstå från permanenta Natotrupper på svenskt territorium.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet instämmer med regeringen i att Sverige som solidarisk medlem i Nato och EU ska fortsätta bygga säkerhet tillsammans med andra och föra en solidarisk allianspolitik som stärker säkerheten i närområdet och det euroatlantiska området. Sverige ska upprätthålla bindande ömsesidiga försvarsgarantier och en stark nationell försvarsförmåga, samtidigt som utrikes- och säkerhetspolitiken ska värna folkrätten, mänskliga rättigheter och den regelbaserade världsordningen inom Nato, EU, FN och OSSE.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 3 (V, MP)

Reservationen (V, MP) vill att Sverige driver principen om no first use för kärnvapen inom Nato, verkar för att alliansen inför ett demokratikrav på medlemsländerna, är pådrivande för ökad öppenhet i Nato och skärpt riksdagsgranskning av Natofrågor samt håller överläggningar med berörda utskott inför Natos ministermöten och toppmöten, och att Sverige inte ska ha permanenta Natotrupper på svensk mark i fredstid. Skälet är att Natos förbehåll att kunna använda kärnvapen först försvårar nedrustning, att den demokratiska statusen försämras i flera medlemsländer, och att öppenhet och demokratisk förankring behöver stärkas.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från V, MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/19/0/5följer planensäkerhet: höguttryckligt
SJaAvstår 0/0/90/16avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MPegen reservationNejNej 0/14/0/4följer planensäkerhet: medelhärlett
CJaAvstår 0/0/18/6avviker från planensäkerhet: låghärlett
LJaJa 12/0/0/4följer planensäkerhet: medelhärlett
KDJaJa 15/0/0/4följer planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 57/0/0/11följer planensäkerhet: medelhärlett
SDJaAvstår 2/0/58/12avviker från planensäkerhet: låghärlett

Avvek från partilinjen

SDJulia Kronlid (SD, Stockholms län)Ja — partilinjen: Avstår
SDYasmine Eriksson (SD, Västra Götalands läns västra)Ja — partilinjen: Avstår

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 3 och 6, 2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 2, 2022/23:1465 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5, 2022/23:1764 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4, 2023/24:482 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4, 2023/24:1879 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 3-6, 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 6, 8, 9 och 11 samt 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 2 och 12.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Planen vill riva upp värdlandsavtalet med Nato, förbjuda kärnvapen på svensk mark och håller fast vid siktet på att lämna alliansen samt att Sverige ska vara fritt från främmande militärbaser.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill riva upp värdlandsavtalet med Nato, förbjuda kärnvapen på svensk mark och håller fast vid siktet på att lämna alliansen samt att Sverige ska vara fritt från främmande militärbaser. Motförslagets krav på no first use, demokratikrav, ökad öppenhet, skärpt riksdagsgranskning och inga permanenta utländska trupper i fredstid pekar i samma riktning som dessa åtaganden. Planen talar därför för motförslagets krav i sak.

  • inga utländska trupper via värdlandsavtalavgörande»Vänsterpartiet vill att Sverige river upp värdlandsavtalet med NATO.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kärnvapenförbud på svensk mark»Vi vill se ett förbud mot kärnvapen på svensk mark och arbetar för en« (partiprogram ↗)
  • sikte på att lämna Nato»med sikte på att lämna Nato.« (partiprogram ↗)
  • motstånd mot djupare Natointegration»Därför är Vänsterpartiet motståndare till Sveriges allt djupare militära samarbete med NATO och EU, och vi är det enda riksdagspartiet som konsekvent värnar och vill återupprätta svensk alliansfrihet.« (valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaJaAvståravviker från planenhärlett

Valmanifestet slår fast att Nato-medlemskapet är den bästa vägen för Sveriges säkerhet och att samarbetet med säkerhetsgarantier behöver fördjupas, utan förbehåll om demokratikrav på allierade eller begränsningar av allierad närvaro.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Valmanifestet slår fast att Nato-medlemskapet är den bästa vägen för Sveriges säkerhet och att samarbetet med säkerhetsgarantier behöver fördjupas, utan förbehåll om demokratikrav på allierade eller begränsningar av allierad närvaro. Motförslagets paket villkorar medlemskapet på ett sätt planen inte ställer sig bakom, även om planen delar målet om kärnvapennedrustning. Planen talar därför emot motförslagets krav.

  • Nato-medlemskap som säkerhetsvalavgörande»Sverige ska gå med i Nato. Ett svenskt medlemskap i Nato är den bästa vägen för vårt lands säkerhet och Sverige har därför lämnat in sin medlemsansökan.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fördjupat säkerhetssamarbete»nu krävs ännu mer samarbete, med säkerhetsgarantier, för att trygga vår fred och frihet« (valmanifest 2022 ↗)
  • ökad upprustningstakt»Takten i upprustningen ska öka ytterligare.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kärnvapennedrustning som mål»Vi fördömer allt hot om användning av kärnvapen och fortsätter verka för det enda rimliga slutmålet: en värld fri från kärnvapen.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejNejföljer planenhärlett

Valmanifestet vill förbjuda kärnvapen på svensk mark och avvisar att Sverige anpassar sin utrikespolitik efter auktoritära staters krav i Natofrågan, medan partiprogrammet kräver att uthyrningen av svensk mark till Nato-styrkor upphör och att makten alltid ska kunna granskas.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet vill förbjuda kärnvapen på svensk mark och avvisar att Sverige anpassar sin utrikespolitik efter auktoritära staters krav i Natofrågan, medan partiprogrammet kräver att uthyrningen av svensk mark till Nato-styrkor upphör och att makten alltid ska kunna granskas. Motförslagets krav på no first use, demokratikrav, ökad öppenhet och inga permanenta utländska trupper följer av dessa åtaganden.

  • inga kärnvapen på svensk markavgörande»införa en lag som förbjuder kärnvapen på svensk mark.« (valmanifest 2022 ↗)
  • demokratikrav i Natosamarbetet»inte att Sverige ska anpassa sin utrikespolitik efter auktoritära staters krav för kunna att bli medlem i Nato och Sverige ska inte börja sälja vapen till Turkiet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ingen utländsk trupp på svensk mark»Uthyrningen av svensk mark till NATO och andra utländska militärstyrkor för krigsövningar ska också upphöra.« (partiprogram ↗)
  • insyn och granskning av makten»Medborgarna ska alltid kunna granska makten.« (partiprogram ↗)
CCenterpartietJaAvståravviker från planenhärlett

Manifestets avgörande åtagande är att fullfölja Natointrädet och rusta försvaret snabbt och kraftfullt.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Manifestets avgörande åtagande är att fullfölja Natointrädet och rusta försvaret snabbt och kraftfullt. Motförslagets paket, särskilt förbudet mot permanent allierad trupp i fredstid och en no first use-linje, begränsar det försvarssamarbete planen vill fördjupa. Kraven på demokratikrav och ökad öppenhet ligger visserligen nära partiets demokratiåtaganden, men de väger inte upp inskränkningen av försvarsförmågan.

  • fullfölja Natointrädetavgörande»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
  • höjda försvarsanslag»Sverige behöver satsa två procent av BNP på försvaret så snart det är praktiskt möjligt och gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
  • eget territorialförsvar»Sverige måste därför kunna försvara sitt eget territorium.« (partiprogram ↗)
  • ökad transparens»Sverige ska bli ännu mer transparent.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen vill att Sverige deltar fullt ut i Nato och särskilt bidrar med den infrastruktur som skapar strategiskt djup för försvaret av Finland och Baltikum, vilket är svårförenligt med motförslagets krav på att inga permanenta utländska trupper får finnas i Sverige i fredstid.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill att Sverige deltar fullt ut i Nato och särskilt bidrar med den infrastruktur som skapar strategiskt djup för försvaret av Finland och Baltikum, vilket är svårförenligt med motförslagets krav på att inga permanenta utländska trupper får finnas i Sverige i fredstid. Kravet på en no first use-princip går på samma sätt emot planens linje att trygghet skapas i allianser och att försvarsförmågan kraftigt ska stärkas. Planen uttalar sig inte om kärnvapendoktrin, varför slutsatsen är härledd.

  • svensk värdlandsroll i Natoavgörande»Sverige ska inom Nato särskilt kunna bidra med den infrastruktur som behövs för att skapa ett nödvändigt och strategiskt djup för försvaret av Finland och Baltikum.« (valmanifest 2022 ↗)
  • trygghet genom allianser»I dag skapas trygghet i allianser, inte i allianslöshet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • samarbete med demokratier»Grunden för Sveriges säkerhetspolitik ska vara samarbete med andra demokratier.« (partiprogram ↗)
  • stärkt försvarsförmåga»Sverige behöver ett betydligt starkare militärt försvar än i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Det avgörande i planen är ett försvar som kan verka krigsavhållande och ett nära samarbete med Nato som naturlig del av säkerhetspolitiken.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Det avgörande i planen är ett försvar som kan verka krigsavhållande och ett nära samarbete med Nato som naturlig del av säkerhetspolitiken. Motförslagets krav på no first use och på att inga permanenta utländska trupper får finnas i fredstid motverkar den linjen. Planen stöder däremot demokratikrav på samarbetsländer och nationellt självbestämmande i försvarsfrågor. Sammantaget avvisas kravet.

  • krigsavhållande försvarsförmågaavgörande»kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser« (partiprogram ↗)
  • nära samarbete med Nato»med NATO bör, givet nämnda kriterier, vara en naturlig del av svensk säkerhetspolitik.« (partiprogram ↗)
  • nationellt självbestämmande i försvaret»självständigt få ta ställning till deltagande i ett eventuellt gemensamt territorialförsvar.« (partiprogram ↗)
  • demokratikrav på samarbetsländer»unionen är öppen för varje europeiskt land som delar grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen vill sätta en hög ambitionsnivå i Nato och få ut mesta möjliga effekt av medlemskapet, inklusive konkreta truppbidrag i närområdet.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill sätta en hög ambitionsnivå i Nato och få ut mesta möjliga effekt av medlemskapet, inklusive konkreta truppbidrag i närområdet. Motförslaget kräver svenska förbehåll i form av no first use, demokratikrav på medlemsländer och förbud mot permanent utländsk trupp i fredstid, vilket begränsar just den integration planen eftersträvar. Planen avvisar därför kravet i sak.

  • konkreta bidrag i närområdetavgörande»Sverige bör bidra konkret till skyddet av våra vänner i de baltiska länderna, exempelvis genom att överväga att skicka bidrag till Natos stridsgrupper eller att delta med vårt stridsflyg i Natos incidentberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
  • hög ambition i Nato»Moderaterna vill sätta en hög ambitionsnivå för Sverige som blivande Natomedlem.« (valmanifest 2022 ↗)
  • krigsavhållande försvar»Målet är att det svenska försvaret ska vara krigsavhållande och avskräcka en eventuell motståndare från att angripa Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fullvärdigt medlemskap»Vi ska vara en fullvärdig medlem i Nato« (partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaJaAvståravviker från planenhärlett

Motförslaget vill binda alliansens kärnvapendoktrin genom no first use och villkora medlemskapet med demokratikrav.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslaget vill binda alliansens kärnvapendoktrin genom no first use och villkora medlemskapet med demokratikrav. Valplattformens avgörande åtagande är en krigsavhållande försvarsförmåga och ett fördjupat försvarssamarbete, vilket talar mot att försvaga avskräckningen. Samtidigt ger planen stöd åt delar av kravet - nationellt självbestämmande och tydliga markeringar mot medlemsländer med negativ utveckling - varför bedömningen är osäker.

  • krigsavhållande försvarsförmågaavgörande»Målet är en krigsavhållande försvarsförmåga med kapacitet att möta främmande aggressioner« (valmanifest 2022 ↗)
  • fördjupat försvarssamarbete»Fördjupa det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet« (valmanifest 2022 ↗)
  • nationellt självbestämmande»Stärka det nationella självbestämmandet« (valmanifest 2022 ↗)
  • krav på auktoritära stater»Sverige bör verka för tydliga sanktioner mot Turkiet, Belarus, Ryssland och andra länder med en negativ utveckling.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag