2023-05-312022/23:UbU14 · p.2UbUUtbildning
Utbildning till hantverksyrken
Utbildning till hantverksyrken
Vad som står på spel: Utfallet påverkar möjligheten för unga att välja utbildning inom hantverksyrken och för mindre, smala branscher att få den kompetensförsörjning de behöver, särskilt om nuvarande program läggs om utan ett formellt utredningsuppdrag.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller hur utbildningen till hantverksyrken ska säkras när det nuvarande hantverksprogrammet läggs om: genom att omorganisera utbildningarna till riksrekryterande inriktningar med egna examensmål och följa utvecklingen, eller genom att också tillsätta en särskild utredning för att säkra ungas tillgång till utbildning och kompetensförsörjningen i smala hantverksyrken.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar bedömningen att hantverksprogrammet i sin nuvarande form inte fungerar tillräckligt väl, men vill värna hantverksyrkena genom att utbildningarna organiseras om, utformas specifikt för respektive hantverk och blir riksrekryterande med egna examensmål. Utskottet vill följa utvecklingen och överväga åtgärder som en förlängning av beslut om riksrekrytering, med hänsyn till både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, men ser inte behov av att utreda hantverksutbildningarna ytterligare och avstyrker motionen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, V)
Reservanterna delar bedömningen att hantverksprogrammet bör upphöra som nationellt program, men oroas över att farhågor från branscherna i remissen inte tagits på tillräckligt allvar. Kravet är att regeringen tillsätter en utredning som säkerställer att unga även fortsatt kan välja hantverksutbildningar när programmet läggs om, och att regeringen vidtar åtgärder för att kompetensförsörjningen i smala hantverksbranscher ska fungera.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/94/0/13 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Ja 16/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/11 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2022/23:2369 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Riksdagens beslut: Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023). Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet hantverksprogrammet upphör som nationellt program frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn. Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen tillsätter en utredning för att säkerställa yrkesutbildningsmöjligheter när hantverksprogrammet upphör och vidtar åtgärder för kompetensförsörjning i smala branscher. (S, V) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov och att alltför många aldrig börjar eller fullföljer gymnasiet, samt att det ska bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett var i landet man bor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov och att alltför många aldrig börjar eller fullföljer gymnasiet, samt att det ska bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett var i landet man bor. Motförslagets krav på en utredning som säkerställer att unga fortsatt kan välja hantverksutbildningar och att kompetensförsörjningen i smala branscher fungerar följer av det. Planen nämner inte hantverksprogrammet, varför ställningstagandet härleds.
- gymnasiet för alla behovavgörande»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
- fullföljd gymnasieutbildning»Alltför många barn börjar aldrig gymnasieskolan eller hoppar av i förtid.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillgänglig yrkesutbildning»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- kompetensförsörjning»för att hantera strukturomvandlingar och för matchningen på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
Planen kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets personalbehov, uttryckligen även på gymnasiet, och ger staten ansvar för kompetensförsörjningen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets personalbehov, uttryckligen även på gymnasiet, och ger staten ansvar för kompetensförsörjningen. Att utreda hur unga fortsatt kan välja hantverksutbildningar och hur smala branschers kompetensförsörjning säkras är just detta. Planen slår också fast att gymnasieskolan ska ge möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse och att kvalitetskravet gäller all utbildning. Planen stöder därför kravet.
- utbildning efter branschens behovavgörande»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt ansvar för kompetensförsörjning»Staten har ett ansvar för att säkra kompetensförsörjningen, inte minst i välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
- eget val av studieinriktning»möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse« (partiprogram ↗)
- kvalitet i all utbildning»Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.« (partiprogram ↗)
Planen vill att kvalificerade utbildningar erbjuds där behovet av arbetskraft är stort och att alla ska kunna fullfölja en utbildning, och den värnar kulturarvet som hantverksyrkena bär.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att kvalificerade utbildningar erbjuds där behovet av arbetskraft är stort och att alla ska kunna fullfölja en utbildning, och den värnar kulturarvet som hantverksyrkena bär. Det talar för motförslagets krav på en utredning som säkrar att unga fortsatt kan välja hantverksutbildningar och att kompetensförsörjningen i smala branscher fungerar. Programmets omläggning behandlas inte i planen.
- utbildning mot arbetskraftsbehovavgörande»kvalificerade utbildningar inom områden där« (partiprogram ↗)
- hantverk som kulturarv»Kulturarvet är vårt gemensamma arv.« (partiprogram ↗)
- varje elev ska kunna växa»Skolan ska ge varje barn möjlighet att lära sig, utvecklas och växa.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning utgår från arbetsmarknadens behov och vill stärka yrkesutbildningen, bland annat genom bättre villkor för lärlingar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning utgår från arbetsmarknadens behov och vill stärka yrkesutbildningen, bland annat genom bättre villkor för lärlingar. Att utreda hur unga fortsatt ska kunna välja hantverksutbildningar och hur kompetensförsörjningen i smala branscher säkras följer av detta och av kravet på så stor valfrihet som möjligt i utbildningsvalet. Hantverksprogrammet nämns inte, därav härledningen.
- stärkt yrkesutbildningavgörande»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- lärlingsutbildning»Lärlings- och yrkesutbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov är viktigt.« (partiprogram ↗)
- fritt val av utbildning»Möjligheten för elever och studenter att fritt välja utbildning ska vara så stor som möjligt.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att yrkesutbildningarna har nära anknytning till arbetsmarknaden och att lärlingsutbildningar är ett naturligt alternativ för unga som vill lära sig ett yrke.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att yrkesutbildningarna har nära anknytning till arbetsmarknaden och att lärlingsutbildningar är ett naturligt alternativ för unga som vill lära sig ett yrke. Att utreda hur unga fortsatt kan välja hantverksutbildningar och hur kompetensförsörjningen i smala branscher säkras tjänar just detta. Planen betonar också att eleverna behöver god information inför sina yrkesval.
- yrkesutbildning kopplad till arbetslivetavgörande»Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevens kontakter med arbetslivet.« (partiprogram ↗)
- lärlingsvägar för unga»Lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar ett stort ansvar ska vara ett naturligt alternativ för unga som vill lära sig ett yrke.« (partiprogram ↗)
- utbildning mot bristyrken»kompletterande yrkesutbildningar i bristyrken samt en utbyggd yrkeshögskola med hög kvalitet.« (partiprogram ↗)
- information inför yrkesval»Elever behöver god information inför studie- och yrkesval.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att gymnasieskolan utgår från elevernas behov och intressen och präglas av mångfald, med ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar samt lärlingsutbildning.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att gymnasieskolan utgår från elevernas behov och intressen och präglas av mångfald, med ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar samt lärlingsutbildning. Att utreda hur unga fortsatt ska kunna välja hantverksutbildningar när programmet läggs om, och hur kompetensförsörjningen i smala hantverksbranscher säkras, följer av dessa åtaganden.
- brett praktiskt utbildningsutbudavgörande»Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna.« (partiprogram ↗)
- gymnasiet utgår från eleverna»Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas« (partiprogram ↗)
- utvecklat lärlingssystem»Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas« (partiprogram ↗)
- kvalificerade praktiska utbildningar»Med kvalificerade praktiska utbildningar på exempelvis yrkeshögskola ökar förutsättningarna för detta.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att kompetensförsörjningen måste bli bättre, att yrkes- och vuxenutbildningarna måste ha ett relevant och eftertraktat innehåll och att en nationell samordning av utbildningsplatser ska komma på plats.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att kompetensförsörjningen måste bli bättre, att yrkes- och vuxenutbildningarna måste ha ett relevant och eftertraktat innehåll och att en nationell samordning av utbildningsplatser ska komma på plats. Motförslagets krav på en utredning som säkrar att unga fortsatt kan välja hantverksutbildningar och att smala branschers kompetensförsörjning fungerar ligger i linje med detta. Idéprogrammet värderar praktiskt kunnande lika högt som teoretiskt.
- bättre kompetensförsörjningavgörande»Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
- relevant yrkesutbildning»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
- samordnade utbildningsplatser»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
- praktisk kunskap värderas»Både teoretisk och praktisk kunskap är viktigt i samhället.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet vill införa tvååriga praktiska gymnasieutbildningar för snabbare vägar in på arbetsmarknaden och slår fast att alla ska få grunden till ett yrke som efterfrågas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet vill införa tvååriga praktiska gymnasieutbildningar för snabbare vägar in på arbetsmarknaden och slår fast att alla ska få grunden till ett yrke som efterfrågas. Motförslagets krav på en utredning som säkerställer att unga fortsatt kan välja hantverksutbildningar och att kompetensförsörjningen i smala hantverksbranscher fungerar följer av detta och av planens krav på utbildning efter arbetsmarknadens behov. Hantverkskunnandet hör också till det kulturarv planen vill värna.
- praktiska yrkesutbildningaravgörande»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- yrke som efterfrågas»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
- kompetensförsörjning»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
- värna kulturarvet»med en gemensam stolthet och respekt för det kulturella arvet« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:UbU14)
- Betänkandets fulltext (HA01UbU14)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:2367 — med anledning av prop. 2022/23:94 Några ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m. av Daniel Riazat m.fl. (V)
- Motion 2022/23:2369 — med anledning av prop. 2022/23:94 Några ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m. av Åsa Westlund m.fl. (S)
- Proposition 2022/23:94 — Några ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m.
Källa: Sveriges riksdag