2023-12-062023/24:FöU1 · p.3FöUFörsvar
Övriga mål för utgiftsområde 6
Övriga förslag om mål och uppföljning för det civila och militära försvaret
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur nära riksdagen styr detaljerna i försvarspolitiken mellan de större inriktningspropositionerna, och om det finns en oberoende, samlad uppföljning av dyra materielaffärer och av hur civil krisberedskap hänger ihop med det militära försvaret.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska rikta nya tillkännagivanden till regeringen om försvarets mål och uppföljning – bland annat om att bredda uppdraget för myndigheten som följer upp totalförsvaret till att även omfatta samhällets krisberedskap, och om en samlad uppföljning av stora materielanskaffningar som ersätter det som skänkts till Ukraina – eller om den etablerade process där Försvarsberedningen och kommande propositioner sätter målen ska följas som vanligt.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet ser inga skäl att frångå den etablerade processen där Försvarsberedningen bereder den långsiktiga inriktningen och regeringen därefter lägger fram propositioner om försvarspolitikens mål, och konstaterar att regeringens ambition om anslag till det militära försvaret motsvarande 2 procent av BNP redan ligger i linje med Natos mål; utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena om nya mål och uppdrag.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (S)
Reservanten anser att stödet till Ukraina tydligt påverkar den svenska försvarsförmågan och att ersättningsanskaffningarna av materiel tar för lång tid, och vill se en samlad, effektiv uppföljning av dessa stora materielbeställningar; reservanten vill också att myndigheten som följer upp totalförsvaret får ett utökat uppdrag att även följa upp målen för samhällets krisberedskap och hur den hänger samman med det civila försvaret.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| S | Nej | Nej 0/91/0/16 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Ja 14/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Ja 19/0/1/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 58/0/0/10 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Avstår 0/0/62/10 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
Avvek från partilinjen
| CStina Larsson (C, Skåne läns södra) | Avstår — partilinjen: Ja |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:66 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4, 2023/24:384 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 2, 2023/24:778 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 3, 2023/24:779 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 2 och 2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 12 och 57.
Riksdagens beslut: Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Motförslag
- Motförslaget vill att det genomförs en effektiv uppföljning av militär materielöverföring för att säkerställa överensstämmelse med försvarsbesluten. (S) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att det militära systemet underställs demokratisk kontroll och att det finns effektiva och oberoende system för att granska bland annat militären, samtidigt som Sverige ska vara en röst för fred och inte för ökad militarisering.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att det militära systemet underställs demokratisk kontroll och att det finns effektiva och oberoende system för att granska bland annat militären, samtidigt som Sverige ska vara en röst för fred och inte för ökad militarisering. En samlad uppföljning av stora materielbeställningar och ett utökat uppdrag att följa upp samhällets krisberedskap är sådan granskning, inte upprustning. Planen talar också till utskottets skäl genom sin invändning mot ökad militarisering.
- demokratisk kontroll av militärenavgörande»Det är av yttersta vikt att det militära systemet underställs en demokratisk kontroll.« (partiprogram ↗)
- oberoende granskning»oberoende system för att granska de yrkesgrupper, till exempel polisen« (partiprogram ↗)
- mot ökad militarisering»Vänsterpartiet anser att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering.« (valmanifest 2022 ↗)
- civil krisberedskap»Sverige behöver rusta upp hela vårdsektorn för att kunna klara de mer normala skiftningarna i vårdbehov men också för att kunna växla upp kapaciteten i kristider.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen förbinder sig till att anslagen till det militära försvaret ska nå två procent av BNP och att ökningen omsätts i fler värnpliktiga och modern materiel, samtidigt som det civila försvaret och krisberedskapen ska rustas upp.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen förbinder sig till att anslagen till det militära försvaret ska nå två procent av BNP och att ökningen omsätts i fler värnpliktiga och modern materiel, samtidigt som det civila försvaret och krisberedskapen ska rustas upp. En samlad uppföljning av stora materielbeställningar och ett utökat uppdrag att följa upp krisberedskapens mål är verktyg för att infria dessa åtaganden. Planen slår också fast att Sverige i alla lägen ska stå upp för Ukraina.
- materiel och förmåga i praktikenavgörande»Vi vill att ökningen ska omsättas i bland annat fler värnpliktiga, modern materiel samt förstärkt militär närvaro över hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- två procent av BNP till försvaret»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt civilt försvar»Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta« (valmanifest 2022 ↗)
- fortsatt stöd till Ukraina»Sverige måste i alla lägen stå upp för Ukraina och mot det ryska invasionskriget.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestets åtagande är att en större andel av försvarets pengar ska gå till det civila försvaret och att anslagen till krisberedskap ska öka, och partiprogrammet vill bredda säkerhetspolitiken och ha beredskap hemma mot de hot som identifieras.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestets åtagande är att en större andel av försvarets pengar ska gå till det civila försvaret och att anslagen till krisberedskap ska öka, och partiprogrammet vill bredda säkerhetspolitiken och ha beredskap hemma mot de hot som identifieras. Ett utökat uppdrag att följa upp målen för samhällets krisberedskap och dess koppling till civilt försvar, liksom uppföljning av stora materielbeställningar, ligger i linje med detta. Planen tar inte ställning till beredningsordningen för försvarspolitikens mål.
- stärkt civilt försvaravgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- bredare säkerhetspolitik»vi bredda och utveckla den nationella säkerhetspolitiken så att den bättre motsvarar framtidens« (partiprogram ↗)
- beredskap mot identifierade hot»beredskap på hemmaplan för att kunna möta de« (partiprogram ↗)
- civil krisberedskap»införa en civiltjänstgöring som komplement till värnplikten för att ge fler den kunskap och träning som behövs i kris.« (valmanifest 2022 ↗)
Omvärldsläge som vägdes in: Rysslands krig mot Ukraina och svenskt materielstöd — Gör uppföljning av materielförsörjning och sammanhållet civilt försvar mer angelägen än planen förutsåg
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att det militära försvaret rustas snabbt, kraftfullt och långsiktigt och att civilförsvaret och samhällets krisberedskap rustas, vilket bär både kravet på samlad uppföljning av stora materielbeställningar och kravet att krisberedskapens mål följs upp i sitt samband med det civila försvaret.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att det militära försvaret rustas snabbt, kraftfullt och långsiktigt och att civilförsvaret och samhällets krisberedskap rustas, vilket bär både kravet på samlad uppföljning av stora materielbeställningar och kravet att krisberedskapens mål följs upp i sitt samband med det civila försvaret. Kravet att hushålla med skattebetalarnas pengar stöder ordnad uppföljning av materielanskaffning. Planen stöder därför motförslagets krav i sak.
- rusta civilt försvar och beredskapavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- snabb försvarsupprustning»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt. Sverige behöver satsa två procent av BNP på försvaret så snart det är praktiskt möjligt och gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt civil beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
- uppföljning av stora anslag»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens åtagande är att ny materiel ska tillföras och att det civila försvaret stärks i samma takt som det militära, med ett försvarsanslag om två procent av BNP redan 2025.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens åtagande är att ny materiel ska tillföras och att det civila försvaret stärks i samma takt som det militära, med ett försvarsanslag om två procent av BNP redan 2025. En samlad uppföljning av stora materielbeställningar och av krisberedskapsmålens koppling till det civila försvaret följer direkt av det kravet. Planen förbinder också partiet till ökat stöd till Ukraina, vilket gör ersättningsanskaffningar till en fråga om egen förmåga.
- materiel och civilt försvar i taktavgörande»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
- två procent av BNP till försvaret»Vi vill därför redan 2025 se ett försvarsanslag om 2 procent av BNP och därmed skapa tillräckliga förutsättningar att stärka både armen, marinen och flygvapnet.« (valmanifest 2022 ↗)
- fortsatt stöd till Ukraina»En ny regering ska vara garanten för att Ukraina ges ökat ekonomiskt, politiskt och militärt stöd.« (valmanifest 2022 ↗)
- ökad försvarsförmåga»Sveriges nationella försvarsförmåga måste öka.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att det samlade totalförsvaret har tillräckliga resurser och att totalförsvaret kan delta i hanteringen av svåra påfrestningar i samhället, vilket talar för att uppföljningen även omfattar krisberedskapens mål och kopplingen till det civila försvaret.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att det samlade totalförsvaret har tillräckliga resurser och att totalförsvaret kan delta i hanteringen av svåra påfrestningar i samhället, vilket talar för att uppföljningen även omfattar krisberedskapens mål och kopplingen till det civila försvaret. Utvärdering och kostnadsuppföljning är enligt planen en viktig politisk uppgift, vilket bär kravet på samlad uppföljning av stora materielbeställningar. Försvarsmateriell kompetens i landet förutsätter fungerande anskaffning.
- uppföljning som politisk uppgiftavgörande»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)
- tillräckliga totalförsvarsresurser»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga re« (partiprogram ↗)
- civil beredskap i totalförsvaret»delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället« (partiprogram ↗)
- inhemsk försvarsindustri»en inhemsk försvarsindustri.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver kraftfulla satsningar på både det militära och det civila försvaret och att dessa går i takt för att skapa ett fungerande totalförsvar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver kraftfulla satsningar på både det militära och det civila försvaret och att dessa går i takt för att skapa ett fungerande totalförsvar. En samlad uppföljning av stora materielbeställningar och ett utökat uppdrag att följa upp krisberedskapens mål i förhållande till det civila försvaret svarar direkt mot det åtagandet. Planen stöder också fortsatta vapenleveranser till Ukraina och vill samtidigt stärka den egna materielförsörjningen.
- militärt och civilt försvar i taktavgörande»Sammantaget krävs kraftfulla satsningar på såväl det militära som det civila försvaret och att dessa satsningar går i takt för att skapa ett fungerande totalförsvar som stärker Sveriges säkerhet på bred front.« (valmanifest 2022 ↗)
- materielförsörjning»Stärka armén, flygvapnet och marinen både när det gäller förmåga och materiel« (valmanifest 2022 ↗)
- långsiktig civilförsvarsplanering»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- fortsatt stöd till Ukraina»Sverige ska helhjärtat stå upp för Ukraina, även med fortsatta vapenleveranser.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill se en samlad uppföljning av stora materielbeställningar och ett utökat uppdrag att följa upp målen för krisberedskapen och kopplingen till det civila försvaret.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill se en samlad uppföljning av stora materielbeställningar och ett utökat uppdrag att följa upp målen för krisberedskapen och kopplingen till det civila försvaret. Planen åtar sig att satsa på uppgradering, nyanskaffning och vidmakthållande av materiel, att bättre utvärdera samhällets sårbarhet och att analysera och planera för olika typer av kriser. Planen ser också civilförsvaret som en förutsättning för det militära försvaret, vilket stödjer en sammanhållen uppföljning.
- materielförsörjning prioriterasavgörande»Satsa på uppgradering, nyanskaffning och vidmakthållande av materiel« (valmanifest 2022 ↗)
- utvärdering av sårbarhet»Samhällets sårbarhet behöver bättre utvärderas, inkluderat hur ett allt mer elektrifierat och digitalt samhälle påverkar utsattheten vid en kris eller störning.« (valmanifest 2022 ↗)
- civilförsvar och militärt försvar hänger samman»Ett välfungerande civilförsvar skapar förutsättningarna för det militära försvaret och« (partiprogram ↗)
- planering för kriser»Analysera och planera för olika typer av stora kriser« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FöU1)
- Betänkandets fulltext (HB01FöU1)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:2564 — Försvar och samhällets krisberedskap av Peter Hultqvist m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2682 — Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap av Emma Berginger m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2715 — Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap av Mikael Larsson m.fl. (C)
- Motion 2023/24:384 — Totalförsvarsmotion av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:66 — Det civila försvaret av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2023/24:778 — Militärt försvar av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:779 — Civilförsvar av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD)
- Proposition 2023/24:1 — Budgetpropositionen för 2024
Källa: Sveriges riksdag