2024-04-042023/24:NU13 · p.21NUNäringsliv och energi
Hållbart företagande
Hållbart företagande: nationell lagstiftning om tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter och miljö
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur många och vilka företag som omfattas av krav på att granska sin egen och sina underleverantörers påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, både i Sverige och i verksamhet utomlands, och därmed skyddet för anställda och lokalsamhällen i företagens värdekedjor.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen bör ta fram nationella regler för företagens tillbörliga aktsamhet kring mänskliga rättigheter och miljö samt göra en bred översyn av lagstiftningen på området, eller om Sverige bör avvakta den gemensamma EU-regleringen och det arbete som redan görs inom exportfinansieringen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att ett gemensamt EU-regelverk om företagens tillbörliga aktsamhet är under utarbetande och ser ingen anledning för Sverige att parallellt inleda ett nationellt lagstiftningsarbete på området; utskottet pekar också på det arbete som redan bedrivs inom exportfinansieringen för hållbart företagande, och avstyrker därför motionerna om nationella regler och en bredare lagöversyn.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 42 (V)
Reservanten menar att det pågående EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet har urvattnats under förhandlingarna och bara kommer att omfatta en bråkdel av företagen, och vill att regeringen i stället tar fram nationella regler för tillbörlig aktsamhet med ett klimat- och miljöperspektiv som reglerar företagens agerande utomlands, återkommer med förslag utifrån Statskontorets rapport om FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, och tar ett helhetsgrepp för att förbättra lagstiftningen om företagens ansvar för mänskliga rättigheter och miljöarbete.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 42 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Ja 90/0/0/16 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/0/13/5 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 14/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 57/0/0/11 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:893 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 7, 2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 22, 2023/24:989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 4-6 och 15, 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 25, 2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 112 och 2023/24:2699 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 20.
Riksdagens beslut: EU-förbudet mot handel med sälprodukter bör hävas. I ett så kallat tillkännagivande riktar riksdagen en uppmaning till regeringen om att den ska verka för ett undantag eller för att helt upphäva förbudet mot handel med sälprodukter. Säljakt är i dag tillåtet, men det är förbjudet med försäljning av sälprodukter. Riksdagen anser att EU-förbudet försvårar en ändamålsenlig förvaltning av Sveriges växande sälpopulation. Uppmaningen till regeringen grundar sig på förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden 2023. Cirka 100 förslag i handelsfrågor har lämnats in. Motionerna handlar bland annat om internationell handel, EU:s inre marknad och hållbart företagande. Förutom tillkännagivandet om sälprodukter så sa riksdagen nej till de övriga förslagen.
Motförslag
- Motförslaget vill att svensk handelspolitik strävar efter rättvis handel som sätter människor, social rättvisa, miljö och klimat i förgrunden. (V) — Reservation 42
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet slår fast att respekten för mänskliga rättigheter ska vara grundläggande för all politik och att sociala, demokratiska och ekologiska hänsyn ska gå före kapitalintressen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att respekten för mänskliga rättigheter ska vara grundläggande för all politik och att sociala, demokratiska och ekologiska hänsyn ska gå före kapitalintressen. Det säger uttryckligen att miljöpolitiken ska regleras över gränserna utan att hindra enskilda länder att gå före med radikalare lagstiftning. Nationella regler som binder företagens agerande utomlands, utöver ett urvattnat EU-direktiv, är därmed just vad planen förordar.
- Sverige får gå före EUavgörande»gå före med radikalare lagstiftning.« (partiprogram ↗)
- sociala hänsyn före kapital»Sociala, demokratiska och ekologiska hänsyn ska gå före kapitalintressen.« (partiprogram ↗)
- mänskliga rättigheter grundläggande»Respekten för de mänskliga rättigheterna ska vara grundläggande« (partiprogram ↗)
- motstånd mot ökad EU-makt»I det dagliga arbetet motsätter sig Vänsterpartiet generellt förslag som ökar EU:s makt och försöker istället föra« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att medlemsländerna ska kunna gå före, inte minst på miljö- och arbetsrättsområdet, vilket direkt bär kravet på nationella regler när EU-direktivet urvattnats.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att medlemsländerna ska kunna gå före, inte minst på miljö- och arbetsrättsområdet, vilket direkt bär kravet på nationella regler när EU-direktivet urvattnats. Den vill också se en mer systematiserad bevakning av de transnationella företagen och slår fast företagens sociala skyldigheter och ansvar för miljön. Ett helhetsgrepp om företagens ansvar för mänskliga rättigheter följer av det.
- medlemsstater får gå föreavgörande»Medlemsländerna ska också kunna gå före« (partiprogram ↗)
- bevakning av transnationella företag»En mer systematiserad bevakning av de transnationella företagen« (partiprogram ↗)
- företagens ansvar för miljön»företagens sociala skyldigheter och ansvar för miljön« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att medlemsländerna måste få gå före med hårdare lagstiftning till skydd för miljö och hälsa även om det strider mot EU:s inre marknad, vilket direkt bär kravet på nationella regler när EU-direktivet urvattnats.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att medlemsländerna måste få gå före med hårdare lagstiftning till skydd för miljö och hälsa även om det strider mot EU:s inre marknad, vilket direkt bär kravet på nationella regler när EU-direktivet urvattnats. Alla aktörer i ekonomin har dessutom ett ansvar att ta etiska, sociala och ekologiska hänsyn, och Sverige ska ta ansvar för sin produktions effekter i andra länder.
- nationellt gå före EUavgörande»Medlemsländerna måste få rätt att gå före med hårdare lagstiftning till skydd för miljö och hälsa även om det strider mot EU:s inre marknad.« (partiprogram ↗)
- företagens etiska ansvar»Alla aktörer i ekonomin har ett ansvar att ta etiska, sociala och ekologiska hänsyn.« (partiprogram ↗)
- ansvar för effekter utomlands»Sverige måste ta ansvar för de effekter vår produktion och konsumtion har på de ekologiska systemen, både här och i andra länder.« (partiprogram ↗)
- ekocidlagstiftning»att Sverige verkar för en ekocidlagstiftning.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill att den gemensamma politiken blir kraftfullare just på klimat- och handelsområdet och att kraven på företagens ansvar drivs genom handelsavtal, inte genom parallella nationella regelverk.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att den gemensamma politiken blir kraftfullare just på klimat- och handelsområdet och att kraven på företagens ansvar drivs genom handelsavtal, inte genom parallella nationella regelverk. Partiprogrammet kräver dessutom konkurrensneutrala regelverk för näringslivet på en konkurrensutsatt världsmarknad, vilket talar emot särskilda svenska regler för företagens agerande utomlands. Motförslagets krav avvisas därför i sak.
- EU-nivån för gemensamma kravavgörande»På områden som klimatomställningen, frihandeln och den gränsöverskridande brottsligheten bör den gemensamma politiken bli kraftfullare« (partiprogram ↗)
- konkurrensneutrala regelverk»Viktigt är också att näringslivet får konkurrensneutrala regelverk som möjliggör utveckling på en« (partiprogram ↗)
- krav via handelsavtal»Ställ hårdare krav på arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal.« (valmanifest 2022 ↗)
- emot dubbla regelverk»Rensa upp i regelträsket för entreprenörer, stora som små.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen anser att gemensamma beslut på EU-nivå och global nivå är nödvändiga både för miljöns skull och för rättvis konkurrens, och att regelverk ska harmoniseras.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen anser att gemensamma beslut på EU-nivå och global nivå är nödvändiga både för miljöns skull och för rättvis konkurrens, och att regelverk ska harmoniseras. Nationella särregler för svenska företags agerande utomlands går i motsatt riktning och riskerar att öka regelbördan utan att lösa problemet gränsöverskridande. Planens linje är att styrmedlen i första hand samordnas på EU-nivå.
- miljöregler beslutas på EU-nivåavgörande»gemensamma beslut på EU-nivå och global nivå är nödvändiga, både för miljöns skull och för att« (partiprogram ↗)
- EU-samordnade styrmedel»ekonomiska styrmedlen bör i första hand samordnas på EU-nivå, till exempel genom« (partiprogram ↗)
- harmoniserade regelverk»harmoniseras och reformtakten för konkurrenskraft och produktivitet vara hög.« (partiprogram ↗)
- minskad regelbörda»Regelbördan för små företag ska minska, genom ansträngningar på både kommunal, statlig och« (partiprogram ↗)
Planens ordning för gränsöverskridande miljö- och ansvarsfrågor är samarbete över nationsgränserna som en av EU:s viktigaste uppgifter, inte parallell nationell reglering.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens ordning för gränsöverskridande miljö- och ansvarsfrågor är samarbete över nationsgränserna som en av EU:s viktigaste uppgifter, inte parallell nationell reglering. Programmet kräver dessutom att de regler staten ställer upp för företagen är långsiktiga och att byråkrati och krångliga regler motverkas. Nationella särregler för svenska företags agerande utomlands går därför emot planen, även om ambitionen att stärka näringslivets etiska koder delas.
- gränsöverskridande frågor på EU-nivåavgörande»Därför är ett samarbete över nationsgränserna nödvändigt och en av EU:s viktigaste uppgifter.« (partiprogram ↗)
- långsiktiga regler för företag»Det är viktigt att de regler staten ställer upp för företagen är långsiktiga.« (partiprogram ↗)
- motverka regelkrångel»Byråkrati och krångliga regler ska motverkas.« (partiprogram ↗)
- globala etiska koder»Därför är det viktigt att förstärka de globala etiska koderna för näringslivet.« (partiprogram ↗)
Motförslaget kräver nationella regler som går längre än EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget kräver nationella regler som går längre än EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet. Planen slår fast motsatsen som huvudregel: överimplementering ska motverkas och EU-direktiv genomföras på miniminivå. Den åtar sig dessutom att ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader, vilket ett nationellt särregelverk för företagens agerande utomlands skulle motverka.
- EU-direktiv på miniminivåavgörande»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut - som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
- minskade administrationskostnader»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- byråkrati hämmar tillväxt»Men höga skatter, krångliga tillståndsprocesser och byråkrati sätter käppar i hjulet för innovation och tillväxt. Det kan vi aldrig acceptera.« (valmanifest 2022 ↗)
- gemensamma regler på EU-nivå»EU:s fokus ska ligga på att lösa problem som Sverige inte kan hantera ensamt, till exempel handel, klimat, migration och säkerhet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen varnar uttryckligen för att strängare svenska krav än omvärldens slår ut svenska näringar, och vill ta bort regler där kostnaden för företagen inte motsvarar nyttan för samhället.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen varnar uttryckligen för att strängare svenska krav än omvärldens slår ut svenska näringar, och vill ta bort regler där kostnaden för företagen inte motsvarar nyttan för samhället. Motförslagets krav på nationella regler som styr svenska företags agerande utomlands innebär just sådana särkrav och ökad regelbörda. Planen talar därför emot kravet.
- inga svenska särkravavgörande»Strängare miljö- och utsläppskrav i Sverige jämfört med i omvärlden riskerar ofta att slå ut svenska näringar och få globalt kontraproduktiva resultat när det kommer till de mål kraven syftar till att uppnå.« (valmanifest 2022 ↗)
- regler måste vara kostnadseffektiva»För att få fler och växande företag är det viktigt att ta bort onödiga regler där kostnaderna för företagen inte motsvarar nyttan för samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad regelbörda»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda« (valmanifest 2022 ↗)
- svensk konkurrenskraft först»Prioritera svensk industri och konkurrenskraft« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:NU13)
- Betänkandets fulltext (HB01NU13)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:2343 — En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2453 — Ledarskap för klimat och grön omställning av Rickard Nordin m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2464 — Arbetsmarknad av Jonny Cato m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2466 — Utrikes- och biståndspolitik av Kerstin Lundgren m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2492 — En näringspolitik för tillväxt av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2519 — Utökade handelsförbindelser och utbyte med Taiwan av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2536 — Satsning på Stockholms skärgård av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2570 — Om Sveriges handelsrelationer i Sydostasien av Mathias Tegnér m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2631 — Näringsliv av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2632 — Handel och exportfrämjande av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2669 — Rättspolitik av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2699 — En grön feministisk utvecklings- och biståndspolitik av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:364 — Kulturella och kreativa näringar av Alexander Christiansson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:402 — Svenskt fiske och vattenbruk av Beatrice Timgren m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:414 — Ett konkurrenskraftigt svenskt väginfrastruktursystem av Thomas Morell m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:418 — Export av snus av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:423 — En handelspolitik för tillväxt av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:462 — Nordafrika och Mellanöstern av Håkan Svenneling m.fl. (V)
- Motion 2023/24:476 — Internationella relationer och mänskliga rättigheter av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:484 — Vissa Asienfrågor av Markus Wiechel m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag