Definitionen av obalans

Planen säger inget om hur begreppet obalans ska definieras på elmarknaden. Närmast liggande princip är att svensk reglering inte ska snävas in efter EU-rättens terminologi och att energiförsörjningen ska styras av samhällsnytta, inte av att underlätta för nya marknadsaktörer. Att smalna av definitionen och minska aktörernas ekonomiska ansvar avvisas därför utifrån dessa principer.

• mot EU:s överstatlighetavgörande»överstatliga organ som EU-kommissionen, EU-domstolen och Europaparlamentet ska avskaffas eller dramatiskt omformas« (partiprogram ↗)
• nationell rätt att gå längre»Miljöpolitiken bör regleras över gränserna utan att hindra länder att« (partiprogram ↗)
• energiförsörjning som nyckelsektor»är att samhällsägandet är starkt inom ekonomins nyckelsektorer:« (partiprogram ↗)

Planen behandlar inte definitionen av obalans i elmarknadslagstiftningen. Närmast liggande princip är att regelverken ska upprätthålla konkurrensen och bryta utvecklingen mot privata monopol samt stimulera nya aktörer, vilket talar för en avgränsning som inte lägger ett oproportionerligt ansvar på aggregeringstjänster. Planen kräver samtidigt stabila, demokratiskt beslutade spelregler för marknaden. Ställningstagandet är helt härlett.

• regler som värnar konkurrensenavgörande»Enbart regelverk som beslutas av institutioner oberoende av marknaden kan upprätthålla konkurrensen och bryta utvecklingen mot privata monopol.« (partiprogram ↗)
• utrymme för nya aktörer»Nyföretagande, entreprenörskap och kooperativ och social företagsamhet ska stimuleras. En effektiv konkurrenslagstiftning ska motverka monopol och koncentration.« (partiprogram ↗)
• stabila spelregler för marknaden»Det krävs demokratiska motvikter för att skapa de stabila spelregler som behövs för att marknaden ska fungera väl.« (partiprogram ↗)

Planen säger inget om hur obalans ska definieras i ellagstiftningen. Närmast liggande principer är att monopol- och kartellbildningar ska motverkas för att marknader ska fungera och att decentraliserad energiproduktion och nya aktörer ska främjas i ett smart energisystem. En avgränsning som inte lägger ett för långtgående ansvar på nya aggregeringstjänster ligger i linje med det, men planen ger bara allmänna principer.

• inga hinder för nya aktöreravgörande»Monopol- och kartellbildningar ska motverkas för att skapa fungerande« (partiprogram ↗)
• decentraliserad energiproduktion»Decentraliserad energiproduktion, nya« (partiprogram ↗)
• smart energisystem»bygga ut elnäten, investera i energilager och satsa på ett smart energisystem.« (valmanifest 2022 ↗)

Partiprogrammet kräver givna och förutsägbara spelregler och konkurrensneutrala regelverk som inte gynnar befintliga aktörer. En vid definition av obalans som lägger ett långtgående ekonomiskt ansvar på aggregeringstjänster och stänger ute nya aktörer strider mot detta. Planens mål om kraftigt utbyggd utsläppsfri el förutsätter dessutom att nya aktörer kan etablera sig.

• förutsägbara spelregleravgörande»Ekonomin ska ha givna och förutsägbara spelregler« (partiprogram ↗)
• konkurrensneutrala regelverk»Viktigt är också att näringslivet får konkurrensneutrala regelverk« (partiprogram ↗)
• friare marknader»Genom att skapa friare marknader och förbättra konkurrensen kan vi dämpa priserna ytterligare.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbyggd utsläppsfri el»Vi vill fördubbla produktionen av utsläppsfri el, och rusta och bygga ut elnätet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen säger inget om hur obalans ska definieras i ellagstiftningen. Den slår dock fast att regelverk ska harmoniseras inom den inre marknaden och att hinder för företag ska undanröjas, vilket talar för en definition som följer EU-rättens terminologi och inte lägger oproportionerligt ansvar på nya aktörer. Ställningstagandet är härlett ur allmänna principer.

• harmoniserade EU-regelverkavgörande»Den inre marknaden ska utvecklas, regelverk ska harmoniseras« (partiprogram ↗)
• undanröj etableringshinder»Politikens uppgift måste vara att snabbt undanröja hinder för att underlätta för företag« (partiprogram ↗)
• investeringar i kraftsystemet»Ska vi få ner elpriserna krävs att vi bygger inte bara kärnkraft utan också mer sol- och vindkraft i hela landet, investerar i kraftsystemet och satsar på energilagring.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen tar inte ställning till hur begreppet obalans ska definieras i ellagstiftningen. Närmast liggande åtaganden är att tillkommande regler ska prövas ur ett småföretagarperspektiv och att staten ska säkra likvärdiga villkor, vilket talar för att inte lägga ett längre gående ekonomiskt ansvar på nya aktörer än nödvändigt. En öppen elmarknad med konkurrens beskrivs dessutom som till nytta för kunderna.

• regler prövas för småföretagavgörande»Tillkommande lagar bör prövas ur ett småföretagarperspektiv.« (partiprogram ↗)
• likvärdiga villkor för företag»övergripande ansvaret för att likvärdiga villkor ska gälla« (partiprogram ↗)
• konkurrens gagnar elkunderna»En öppen och internationell energimarknad med ökad konkurrens är till nytta för kunderna.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att överimplementering av EU-beslut ska motverkas och att EU-direktiv som huvudregel ska genomföras på miniminivå. Motförslaget vill just smalna av obalansdefinitionen så att den följer EU-rättens terminologi och inte lägger ett vidare ekonomiskt ansvar på svenska aktörer än unionsrätten kräver. Det sammanfaller med planens åtagande om minskat regelkrångel och lägre etableringshinder för nya aktörer.

• EU-regler på miniminivåavgörande»som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
• ingen överimplementering»motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut« (valmanifest 2022 ↗)
• minskat regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
• främja konkurrensen»skydda penningvärdet, främja konkurrensen« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen tar inte upp balansansvarets definition, men den varnar uttryckligen för svenska krav som går längre än omvärldens och vill göra regelverk för elnät och industri enklare och mer förutsägbara. En snävare definition som följer EU-rättens terminologi minskar den ekonomiska bördan på nya aktörer och hindren för marknadsinträde. Utifrån dessa åtaganden stöder planen motförslagets krav.

• inga svenska särkravavgörande»Strängare miljö- och utsläppskrav i Sverige jämfört med i omvärlden riskerar ofta att slå ut svenska näringar och få globalt kontraproduktiva resultat när det kommer till de mål kraven syftar till att uppnå.« (valmanifest 2022 ↗)
• förutsägbara regelverk»Effektivisera och öka förutsägbarheten i tillståndsprocesserna för gruvnäring, elnätsutbyggnad och industri« (valmanifest 2022 ↗)
• regelförenkling»Verka för regelförenkling och avlasta småföretagens administrativa börda« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.