2023-12-192023/24:AU3 · p.5AUArbetsmarknad
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Den svenska modellen, aktiv arbetsmarknadspolitik och ungas etablering
Vad som står på spel: Hur den svenska modellen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken utformas påverkar löneutveckling och konfliktnivå på arbetsmarknaden, ungas möjligheter att etablera sig i arbetslivet samt hur väl systemet med subventionerade anställningar fungerar för både arbetssökande och seriösa företag.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen behöver ta nya initiativ för att värna den svenska modellen och skärpa den aktiva arbetsmarknadspolitiken – bland annat genom att återinföra utbildningskontrakt och 90-dagarsgarantin för unga och strama upp de subventionerade anställningarna – eller om nuvarande politik och pågående reformer är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar uppfattningen att arbetsmarknadens parter ska få fortsätta ta ansvar för villkoren på arbetsmarknaden, men anser inte att regeringens agerande motiverar att utskottet tar egna initiativ, och pekar i stället på etableringsjobben och omställningsstudiestödet som goda exempel på reformer förankrade hos parterna; utskottet delar inte heller uppfattningen att utbildningskontrakt och 90-dagarsgarantin bör återinföras för unga, utan betonar i stället utbildningens betydelse och att arbetsmarknadens behov i högre grad ska styra utbildningsutbudet, och avstyrker därmed motionerna.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 9 (S)
Reservanten ser med stor oro på regeringens agerande, bland annat den utdragna hanteringen av etableringsjobben, och kräver att regeringen tydligt värnar den svenska modellen samt bedriver en aktiv arbetsmarknadspolitik som både ger stöd och ställer krav; reservanten vill återinföra utbildningskontrakt och 90-dagarsgarantin för unga, minska anvisningarna till matchningstjänster, dubbla deltagandet i arbetsmarknadsutbildning med sikte på ett mer jämställt utbud, stoppa fusket med subventionerade anställningar och kräva kollektivavtal av alla arbetsgivare som använder sådana anställningar.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 9 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/93/0/14 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Avstår 0/0/20/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| SD | Ja | Ja 61/0/0/11 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:385 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 13, 2023/24:441 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1-9, 2023/24:943 av Dzenan Cisija (S), 2023/24:1539 av Johan Andersson m.fl. (S), 2023/24:1960 av Aida Birinxhiku m.fl. (S), 2023/24:1973 av Zara Leghissa m.fl. (S) yrkande 2, 2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 13, 2023/24:2464 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 5, 2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 2, 3, 8, 10, 11, 17, 18 och 46-48 samt 2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 45 och 46.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område. Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.
Motförslag
- Motförslaget vill ta fram en nationell plan för kompetensförsörjning, att staten använder sitt ägande i Lernia AB aktivt för att möta kompetensbrist i grön industri i norra Sverige och att regeringen verkar för att tillvarata möjligheterna med artificiell intelligens på arbetsmarknaden. (S) — Reservation 9
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen är det enda partiets politik för full sysselsättning, kräver kollektivavtal som villkor när skattemedel går till arbetsgivare och vill stärka arbetsmarknadsutbildningarna, samtidigt som politiken ska respektera den svenska modellen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen är det enda partiets politik för full sysselsättning, kräver kollektivavtal som villkor när skattemedel går till arbetsgivare och vill stärka arbetsmarknadsutbildningarna, samtidigt som politiken ska respektera den svenska modellen. Motförslagets krav på aktiv arbetsmarknadspolitik, fördubblad arbetsmarknadsutbildning, färre anvisningar till matchningstjänster och kollektivavtal vid subventionerade anställningar svarar mot dessa åtaganden. Planen talar också till utskottets skäl om parternas ansvar.
- full sysselsättningavgörande»Ändå är det bara ett parti i riksdagen som har en politik för full sysselsättning – Vänsterpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivavtal som villkor»Vänsterpartiet ställer krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkta arbetsmarknadsutbildningar»Kvalitativa arbetsmarknadsutbildningar« (partiprogram ↗)
- respektera den svenska modellen»Men för att förhandlingarna ska vara rättvisa behöver politiken respektera den svenska modellen, där politiker inte hotar den ena parten med försämringar om den inte ger med sig.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen gör en aktiv arbetsmarknadspolitik till ett kärnåtagande i oroliga tider, kräver att jobben har svenska löner och kollektivavtal och att missbruk och osund konkurrens på arbetsmarknaden stoppas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör en aktiv arbetsmarknadspolitik till ett kärnåtagande i oroliga tider, kräver att jobben har svenska löner och kollektivavtal och att missbruk och osund konkurrens på arbetsmarknaden stoppas. Motförslagets krav på att värna den svenska modellen, återinföra utbildningskontrakt och 90-dagarsgaranti, fördubbla arbetsmarknadsutbildningen och kräva kollektivavtal vid subventionerade anställningar följer av dessa åtaganden. Planen kombinerar detta med krav på aktivitet, vilket motförslaget också gör.
- aktiv arbetsmarknadspolitikavgörande»En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler jobb är särskilt viktig i ekonomiskt oroliga tider.« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivavtal som villkor»jobb med svenska löner och kollektivavtal« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa osund konkurrens»Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö.« (valmanifest 2022 ↗)
- stöd och krav»För att ingen ska fastna i passivitet behöver det ställas krav på aktivitet för att få försörjningsstöd.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen värnar den svenska modellen där parterna förhandlar villkoren genom kollektivavtal och menar att det samhällsekonomiskt viktigaste är att ge unga vägar in i arbetslivet, med en politik som ger alla möjlighet att bidra efter sina förutsättningar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen värnar den svenska modellen där parterna förhandlar villkoren genom kollektivavtal och menar att det samhällsekonomiskt viktigaste är att ge unga vägar in i arbetslivet, med en politik som ger alla möjlighet att bidra efter sina förutsättningar. Utbildningskontrakt, en 90-dagarsgaranti för unga, mer arbetsmarknadsutbildning med jämställt utbud och kollektivavtalskrav vid subventionerade anställningar ligger i linje med dessa åtaganden. Motförslagets krav stöds därför.
- värna svenska modellenavgörande»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som« (partiprogram ↗)
- unga in i arbetslivet»viktigast att ge unga människor vägar in i arbetslivet« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal som villkor»ska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- arbete efter förmåga för alla»alla människor möjlighet att efter sina förutsättningar genom arbete bidra till samhället« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill minska anvisningarna till matchningstjänster och kräva kollektivavtal av alla arbetsgivare som använder subventionerade anställningar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill minska anvisningarna till matchningstjänster och kräva kollektivavtal av alla arbetsgivare som använder subventionerade anställningar. Planen går i motsatt riktning: alla ska ha rätt till en effektiv matchningstjänst, det ska bli billigare och lättare att anställa personer långt från arbetsmarknaden, och lagar och regler ska inte köra över den fria avtalsrätten. Planen delar däremot motförslagets syn att parterna ska ta ansvar för villkoren, men det bär inte de konkreta kraven.
- rätt till matchningstjänstavgörande»Matchningen måste förbättras. Alla ska ha rätt till en effektiv matchningstjänst och det ska bli lättare att hitta medarbetare inom alla yrken. Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
- fri avtalsrätt»bör lagar och regler inte köra över den fria avtalsrätten« (partiprogram ↗)
- billigare att anställa»Det måste bli billigare och lättare att anställa, särskilt personer som står långt från arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinjen värnas»Arbetslinjen måste värnas, och den som kan jobba ska inte leva på skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill att Arbetsförmedlingens myndighetsuppdrag skiljs från utförarrollen och att privata, även branschspecifika, aktörer utvecklar matchningen – motsatsen till att minska anvisningarna till matchningstjänster.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att Arbetsförmedlingens myndighetsuppdrag skiljs från utförarrollen och att privata, även branschspecifika, aktörer utvecklar matchningen – motsatsen till att minska anvisningarna till matchningstjänster. Planen ser kollektivavtal som en del av avtalsfriheten, inte som ett villkor staten ska påtvinga arbetsgivare. För unga är planens linje krav på motprestation snarare än återinförda garantier och utbildningskontrakt.
- fristående matchningsaktöreravgörande»även branschspecifika sådana, ska bidra till att utveckla matchningen på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
- skild myndighets- och utförarroll»Arbetsförmedlingens myndighetsuppdrag ska tydligt skiljas från utförarrollen.« (partiprogram ↗)
- avtalsfrihet, inte avtalstvång»Den fackliga friheten och möjligheten till kollektivavtal är en viktig del« (partiprogram ↗)
- krav på motprestation»Vi vill införa en ny dagersättning för arbetsföra personer med ett tydligt krav på motprestation i form av anvisat arbete, språkutbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att det finns en mångfald av aktörer som agerar arbetsförmedlare, vilket talar mot motförslagets krav på minskade anvisningar till matchningstjänster.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att det finns en mångfald av aktörer som agerar arbetsförmedlare, vilket talar mot motförslagets krav på minskade anvisningar till matchningstjänster. Kravet på kollektivavtal av alla arbetsgivare som använder subventionerade anställningar strider mot planens avvisande av statlig styrning av lönebildningen och mot att villkoren utformas av parterna. Att planen värnar starka fackföreningar och parternas ansvar är en motvikt, men bär inte helheten.
- mångfald av arbetsförmedlareavgörande»bör finnas en mångfald av aktörer som agerar arbetsförmedlare« (partiprogram ↗)
- ingen statlig lönebildning»Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas.« (partiprogram ↗)
- subsidiär arbetsmarknadspolitik»Arbetsmarknadspolitiken måste också utgå från« (partiprogram ↗)
- starka oberoende fackföreningar»Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill återinföra garantier och utbildningskontrakt, minska anvisningarna till matchningstjänster och kräva kollektivavtal av arbetsgivare som använder subventionerade anställningar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill återinföra garantier och utbildningskontrakt, minska anvisningarna till matchningstjänster och kräva kollektivavtal av arbetsgivare som använder subventionerade anställningar. Planen går motsatt väg: den vill kraftigt sänka kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa, ställa krav på heltidsaktivitet och stärka drivkrafterna att gå från bidrag till arbete, och den utgår från att fristående aktörer kan göra jobbet lika bra eller bättre än det offentliga. Kraven saknar därför stöd i planen.
- billigare att anställa utan nya villkoravgörande»Kraftigt sänka kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa« (valmanifest 2022 ↗)
- krav snarare än garantier»Kräva aktivitet på heltid av den som lever på försörjningsstöd« (valmanifest 2022 ↗)
- drivkrafter till arbete»Införa en jobbpremie som gör det extra lönsamt för långtidsarbetslösa att gå från bidrag till arbete« (valmanifest 2022 ↗)
- fristående aktörer i matchningen»Om något kan göras lika bra eller bättre av« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill återinföra utbildningskontrakt och 90-dagarsgarantin för unga, fördubbla arbetsmarknadsutbildningen och ställa krav på kollektivavtal vid subventionerade anställningar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill återinföra utbildningskontrakt och 90-dagarsgarantin för unga, fördubbla arbetsmarknadsutbildningen och ställa krav på kollektivavtal vid subventionerade anställningar. Planen vill tvärtom avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram, dömer ut konstruktioner som nystartsjobb och introduktionsjobb och vill stoppa offentliga medel till låtsasjobb. Att bygga ut sådana program går därför emot planen, även om planen delar viljan att försvara den svenska modellen.
- riktiga jobb före programavgörande»Istället för ineffektiva arbetsmarknadspolitiska konstruktioner som nystartsjobb, etableringsanställningar och introduktionsjobb, bör politiken verka för att skapa en större efterfrågan på riktiga jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
- avskaffa ineffektiva program»Avskaffa ineffektiva arbetsmarknads- och integrationsprogram som är skapade för att dölja arbetslöshet« (valmanifest 2022 ↗)
- inga subventionerade låtsasjobb»Stoppa användandet av offentliga medel till låtsasjobb« (valmanifest 2022 ↗)
- partsmodellen värnas»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:AU3)
- Betänkandets fulltext (HB01AU3)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1069 — Rättvisa regler för pensionsålder av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
- Motion 2023/24:1259 — Arbetslöshetsersättning för arbetstagare och egenföretagare av Anders Ådahl (C)
- Motion 2023/24:1321 — En rättvis arbetslöshetsförsäkring av Jamal El-Haj (S)
- Motion 2023/24:1539 — Fackligt samråd vid arbetsmarknadspolitiska insatser av Johan Andersson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1570 — Om stärkt trygghet för företagare av Mathias Tegnér och Jennie Nilsson (båda S)
- Motion 2023/24:1607 — En fungerande arbetsmarknad i hela Öresundsområdet av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2023/24:1634 — AI:s betydelse för framtidens arbetsmarknad och skola av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2023/24:1938 — Arbetsförmedlingens närvaro i hela landet av Heléne Björklund m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1960 — Stärkt arbetsmarknad för unga i Västsverige av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1973 — Arbetsmarknadens utbildningsbehov för landets utveckling av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1989 — En lokalt förankrad arbetsmarknadspolitik av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1999 — En stark arbetslöshetsförsäkring av Linnéa Wickman m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2027 — Bättre övergång från arbetslöshetsersättning till aktivitetsstöd av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2339 — En fungerande sjukförsäkring av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2418 — Mätning och mål för andelen självförsörjande av Hans Eklind (KD)
- Motion 2023/24:2457 — Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2464 — Arbetsmarknad av Jonny Cato m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2467 — Socialförsäkringar och pensioner av Martina Johansson m.fl. (C)
- Motion 2023/24:248 — Indexering av inkomststöd för utjämning av Markus Kallifatides (S)
- Motion 2023/24:2620 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag