2023-12-192023/24:UbU6 · p.2UbUUtbildning
Frågor om rätten till läromedel m.m.
Elevers och studerandes rätt till läromedel enligt den nya skollagen
Vad som står på spel: Beslutet avgör om det blir en enhetlig, lagfäst rätt till läromedel för alla skolformer utan extra riktade insatser, eller om kommunal vuxenutbildning och sfi får ett särskilt tillskott. Det påverkar därmed både elevers tillgång till läromedel och kommunernas kostnader för att tillhandahålla dem.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om skollagens nya, generella bestämmelser om elevers rätt till läroböcker, läromedel och lärverktyg är tillräckliga för att tillgodose de olika motionsyrkandena på området, eller om regeringen därutöver särskilt bör stärka och finansiera tillgången till läromedel inom den kommunala vuxenutbildningen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avslår motionsyrkandena i denna del. Dels bedöms flera motioner (bl.a. om läromedelsdefinitioner och lärverktyg) i huvudsak vara tillgodosedda genom lagförslagets nya, gemensamma bestämmelser om elevers rätt till läroböcker, andra läromedel och lärverktyg som behövs för god kunskapsutveckling, dels ser utskottet ingen anledning att gå vidare med särskilda tillkännagivanden om vare sig stärkt tillgång inom den kommunala vuxenutbildningen eller en utredning om relevanta tryckta läromedel.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, MP)
Reservationen (S, MP) menar att regeringen i konsekvensbeskrivningen hävdar att förslagen inte innebär någon ambitionshöjning och därför inte utlöser den kommunala finansieringsprincipen, vilket enligt reservanterna visar att regeringen försummar den kommunala vuxenutbildningen inklusive sfi - det statsbidrag som finns för läromedel gäller bara förskoleklass till och med gymnasiet, inte vuxenutbildningen. Reservanterna vill därför att regeringen återkommer med åtgärder som stärker läromedelstillgången även inom den kommunala vuxenutbildningen.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/93/0/14 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/11 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1930 av Mattias Jonsson och Amalia Rud Pedersen (båda S), 2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 14 och 15, 2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 8, 2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 29 och 31.1, 2023/24:2753 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2755 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel. De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg. Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.
Motförslag
- Motförslaget vill stärka tillgången till läromedel och lärarhandledningar inom den kommunala vuxenutbildningen och utbildningen för nyanlända. (S, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att Komvux och folkhögskolor finns i hela landet, att fler platser inom vuxenutbildningen tillkommer och att det ska bli lättare att utbilda sig oavsett den egna ekonomin.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att Komvux och folkhögskolor finns i hela landet, att fler platser inom vuxenutbildningen tillkommer och att det ska bli lättare att utbilda sig oavsett den egna ekonomin. Att också stärka läromedelstillgången inom den kommunala vuxenutbildningen, som i dag hamnar utanför statsbidraget, följer av dessa åtaganden. Planen säger inget om utskottets skäl att de nya gemensamma bestämmelserna räcker.
- komvux i hela landetavgörande»Folkhögskolor och Komvux behövs i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning oavsett ekonomi»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler platser i vuxenutbildningen»Vänsterpartiet vill se en utökning av antalet platser inom såväl« (partiprogram ↗)
- rätt till vuxenutbildning»Möjligheten att i vuxen ålder kunna vidareutbilda eller omskola« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill att lärandet ska vara livslångt och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor, med särskild uppmärksamhet på dem som har kort grundutbildning, och att utbildning i samhällelig regi ska vara avgiftsfri.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill att lärandet ska vara livslångt och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor, med särskild uppmärksamhet på dem som har kort grundutbildning, och att utbildning i samhällelig regi ska vara avgiftsfri. Att statsbidraget för läromedel utesluter den kommunala vuxenutbildningen strider mot denna likvärdighet, varför planen stöder åtgärder som stärker läromedelstillgången även inom komvux och sfi. Utskottets skäl om nya gemensamma bestämmelser berörs inte av planen.
- livslångt lärandeavgörande»Lärandet blir en livslång process« (partiprogram ↗)
- prioritera kortutbildade»Särskild uppmärksamhet ska ägnas de med kort grundutbildning.« (partiprogram ↗)
- avgiftsfri utbildning»ska vara avgiftsfria liksom högskoleutbildning i samhällelig regi« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar för utbildningsvägar»Staten har ett ansvar för att säkra kompetensförsörjningen, inte minst i välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att alla som behöver erbjuds högkvalitativ svenskundervisning och vill stärka utrikesfödda kvinnors etablering genom sfi kombinerad med praktik och yrkesutbildning, med komvux som en central väg till livslångt lärande.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att alla som behöver erbjuds högkvalitativ svenskundervisning och vill stärka utrikesfödda kvinnors etablering genom sfi kombinerad med praktik och yrkesutbildning, med komvux som en central väg till livslångt lärande. Om vuxenutbildningen och sfi lämnas utanför läromedelssatsningar undergrävs just den undervisningens kvalitet. Åtgärder som stärker läromedelstillgången inom komvux stöds därför.
- högkvalitativ svenskundervisningavgörande»Alla som behöver ska erbjudas en högkvalitativ« (partiprogram ↗)
- stärkt sfi och etablering»stärk utrikesfödda kvinnors etablering genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning och jämställda insatser från arbetsförmedlingen.« (valmanifest 2022 ↗)
- komvux som väg till lärande»skolan är bra. Komvux, folkhögskolor och andra« (partiprogram ↗)
- avgiftsfri utbildning»avgiftsfri för alla studenter.« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att alla som vill ska kunna utbilda sig genom hela livet och att få investeringar är lika värdefulla som de i utbildning, vilket talar för att läromedelstillgången också inom komvux och sfi säkras.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att alla som vill ska kunna utbilda sig genom hela livet och att få investeringar är lika värdefulla som de i utbildning, vilket talar för att läromedelstillgången också inom komvux och sfi säkras. Planen räknar möjligheten att vidareutbilda sig och lära sig svenska som en förutsättning för jobb och integration. Planen stöder därför motförslagets krav i sak.
- livslångt lärandeavgörande»Alla som vill ska ha möjlighet att utbilda sig genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
- möjlighet att vidareutbilda sig»För dem som har en del kvar att lära sig ska det finnas goda möjligheter att praktisera, lära sig svenska på jobbet eller vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning som investering»Få investeringar är lika viktiga och värdefulla för samhället som de vi gör i utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
- bildning berikar»Möjligheten till bildning och ett livslångt lärande är berikande både för individen och« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver en storsatsning på läromedel och att vuxenutbildningen fungerar väl och är öppen för den som behöver komplettera sina kunskaper.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en storsatsning på läromedel och att vuxenutbildningen fungerar väl och är öppen för den som behöver komplettera sina kunskaper. Att statsbidraget för läromedel stannar vid gymnasiet lämnar då komvux och sfi utanför en satsning planen vill se. Eftersom arbete och kunskaper i svenska är planens viktigaste integrationsverktyg bär åtagandet också läromedelstillgången inom sfi.
- storsatsning på läromedelavgörande»En storsatsning på läromedel måste göras så att eleverna får riktiga skolböcker och landets lärare slipper stå och kopiera.« (valmanifest 2022 ↗)
- fungerande komvux»en väl fungerande och flexibel kommunal vuxenutbildning« (partiprogram ↗)
- rätt att komplettera kunskaper»Den som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ska ha rätt att när som helst« (partiprogram ↗)
- svenska som nyckel till samhället»Arbete och kunskaper i svenska språket är viktigast« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver en väl utbyggd vuxenutbildning och gör kunskaper i svenska till en nyckel till integration, vilket talar för åtgärder som stärker läromedelstillgången även inom komvux och sfi.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en väl utbyggd vuxenutbildning och gör kunskaper i svenska till en nyckel till integration, vilket talar för åtgärder som stärker läromedelstillgången även inom komvux och sfi. Att statsbidraget stannar vid gymnasiet lämnar vuxenutbildningen utan motsvarande stöd. Planen slår också fast att finansieringsprincipen ska respekteras när staten ålägger kommunerna uppgifter.
- utbyggd vuxenutbildningavgörande»Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd.« (partiprogram ↗)
- språket som integrationsnyckel»Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället är viktiga nycklar till integration.« (partiprogram ↗)
- finansieringsprincipen»Finansieringsprincipen måste respekteras när staten ålägger kommunerna nya uppgifter.« (partiprogram ↗)
- undervisning i svenska»Invandrare ska garanteras goda möjligheter till« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen gör svenska språket till nyckeln till arbete, vill göra SFI effektivare och ställer samtidigt högre krav på att kunskapsmålen nås.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen gör svenska språket till nyckeln till arbete, vill göra SFI effektivare och ställer samtidigt högre krav på att kunskapsmålen nås. Om kraven ska vara rimliga måste också läromedlen finnas, vilket talar för åtgärder som stärker läromedelstillgången inom den kommunala vuxenutbildningen och sfi. Planen behandlar inte statsbidragets avgränsning, varför stödet är härlett ur dessa åtaganden.
- effektivare SFIavgörande»En förutsättning för att kunna få ett arbete är ofta att man kan tala begriplig svenska. Moderaterna vill därför göra SFI effektivare.« (valmanifest 2022 ↗)
- krav på kunskapsmål i SFI»Ställa högre krav på den som deltar i SFI-undervisning - om individuella kunskapsmål inte uppnås ska bidragen kunna minska« (valmanifest 2022 ↗)
- relevant vuxenutbildning»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning genom hela livet»Sverige ska ha ett utbildningssystem och en arbetsmarknad« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget efterlyser åtgärder som stärker läromedelstillgången även inom den kommunala vuxenutbildningen och pekar på att den kommunala finansieringsprincipen inte utlöses.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget efterlyser åtgärder som stärker läromedelstillgången även inom den kommunala vuxenutbildningen och pekar på att den kommunala finansieringsprincipen inte utlöses. Planen slår fast att den kommunala finansieringsprincipen är grundläggande och att staten aldrig bör lägga kostnadsdrivande åtaganden på kommunerna utan full kompensation. Planen vill dessutom utöka utbildningsinsatser på alla nivåer så att alla får grunden till ett efterfrågat yrke, vilket härlett stöder kravet.
- kommunala finansieringsprincipenavgörande»Den kommunala finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska« (partiprogram ↗)
- full kompensation till kommunerna»kostnadsdrivande åtaganden för kommunerna utan att fullt ut kompensera dem för« (partiprogram ↗)
- utbildning på alla nivåer»Utbildningsinsatser ska utökas på alla nivåer och genom att införa lärlingsanställningar där deltagarna kombinerar praktik, arbete och studier.« (valmanifest 2022 ↗)
- yrkesgrund åt alla»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:UbU6)
- Betänkandets fulltext (HB01UbU6)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1930 — En jämlik skola av Mattias Jonsson och Amalia Rud Pedersen (båda S)
- Motion 2023/24:2451 — Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle av Camilla Hansén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2482 — En skola för livsresor av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2687 — Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning av Åsa Westlund m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2753 — med anledning av prop. 2023/24:21 Stärkt tillgång till läromedel av Daniel Riazat m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2755 — med anledning av prop. 2023/24:21 Stärkt tillgång till läromedel av Åsa Westlund m.fl. (S)
- Proposition 2023/24:21 — Stärkt tillgång till läromedel
Källa: Sveriges riksdag