2025-06-182024/25:TU15 · p.10TUTransport och infrastruktur

Gotlandstrafiken

Gotlandstrafikens organisation och driftsform

Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur färjetrafiken till och från Gotland finansieras, prissätts och styrs, vilket har stor betydelse för gotlänningar, näringslivet, besöksnäringen och totalförsvarets behov av transporter till ön.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om Gotlandstrafiken ska fortsätta upphandlas av Trafikverket och drivas av ett rederi enligt det nya avtalet, eller om staten i stället ska äga och driva färjorna i egen regi som en del av den statliga infrastrukturen.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet välkomnar att Trafikverket har genomfört en sammanhållen upphandling av fartyg och drift för 2027-2035 med optionsår och slutit avtal med ett rederi som uppfyller krav på kapacitet, turtäthet, nationell säkerhet och prissättning, och avstyrker därmed motionerna om att staten i stället ska driva Gotlandstrafiken i egen regi.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 26 (V)

Reservanten anser att Gotlandstrafiken bör räknas som infrastruktur och drivas i statlig regi, med motiveringen att färjetrafiken är avgörande för gods- och persontransporter samt totalförsvaret, och att kraftigt höjda biljettpriser har drabbat gotlänningar, företag och besöksnäringen hårt.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 26 från V.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/20/0/4följer planensäkerhet: höghärlett
SNejAvstår 0/0/92/14avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MPNejAvstår 0/0/15/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
CJaJa 20/0/0/4följer planensäkerhet: medelhärlett
LJaJa 14/0/0/2följer planensäkerhet: medelhärlett
KDJaJa 16/0/0/3följer planensäkerhet: höguttryckligt
MJaJa 59/0/0/9följer planensäkerhet: medelberörs ej
SDNejJa 63/0/0/9avviker från planensäkerhet: medelhärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:722 av Hanna Westerén (S), 2024/25:2308 av Hanna Westerén och Laila Naraghi (båda S), 2024/25:2360 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 133, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 21, 2024/25:3234 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 18 och 2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 17.

Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet. Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad och inte når god miljöstatus. Om det inte vidtas omfattande åtgärder förväntas det få negativa konsekvenser för både miljö och samhälle. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att så snart som möjligt införa ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten, det vill säga rensvatten från fartygens avgasreningssystem, i Sveriges hela territorialvatten. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommendationer och har åtgärdat eller planerar åtgärder för att hantera frågor som berörs av rekommendationerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till 80 förslag i motioner om sjöfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen kräver att samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som privatiserats tas tillbaka i gemensam ägo, och pekar särskilt ut infrastruktur som en nyckelsektor för stärkt gemensamt ägande.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som privatiserats tas tillbaka i gemensam ägo, och pekar särskilt ut infrastruktur som en nyckelsektor för stärkt gemensamt ägande. Gotlandstrafiken är en sådan samhällsviktig transportinfrastruktur, och motförslagets krav på statlig regi följer därför direkt av planen. Planen kräver dessutom att kollektivtrafiken görs billigare och mer tillgänglig i hela landet, vilket talar mot kraftigt höjda biljettpriser under upphandlad drift.

  • återta privatiserad infrastrukturavgörande»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
  • gemensamt ägande i nyckelsektorer»I nyckelsektorer som finans, infrastruktur, bostäder och energiförsörjning« (partiprogram ↗)
  • billigare kollektivtrafik»För att såväl öka alla människors rörelsefrihet som för att minska utsläppen av växthusgaser så behöver även kollektivtrafiken byggas ut och göras billigare och mer tillgänglig i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • samhällsservice i hela landet»Välfärden måste vara till för alla och finnas överallt.« (valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaNejAvståravviker från planenhärlett

Planens bärande åtagande är demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner och att drift och underhåll av transportinfrastruktur huvudsakligen ska ske i statlig regi, vilket är precis vad motförslaget kräver för Gotlandstrafiken.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planens bärande åtagande är demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner och att drift och underhåll av transportinfrastruktur huvudsakligen ska ske i statlig regi, vilket är precis vad motförslaget kräver för Gotlandstrafiken. Att kollektivtrafiken ska vara pålitlig och prisvärd bär invändningen mot kraftigt höjda biljettpriser, och kravet på stark infrastruktur för beredskap fångar totalförsvarsargumentet. Gotlandstrafiken behandlas inte uttryckligen i dokumenten.

  • offentlig rådighet över nyckelfunktioneravgörande»Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner.« (partiprogram ↗)
  • transportinfrastruktur i statlig regi»Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi.« (partiprogram ↗)
  • prisvärd kollektivtrafik»Kollektivtrafik som är välfungerande, pålitlig, hållbar och prisvärd.« (partiprogram ↗)
  • infrastruktur för totalförsvaret»Stark infrastruktur för stärkt beredskap.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Partiprogrammet öppnar uttryckligen för att staten äger och driver affärsverksamhet när det finns skäl, och vill att transportsystemet till vissa delar återregleras för att fungera optimalt och långsiktigt.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet öppnar uttryckligen för att staten äger och driver affärsverksamhet när det finns skäl, och vill att transportsystemet till vissa delar återregleras för att fungera optimalt och långsiktigt. Samhället ska själv styra och stå för infrastrukturen, och kollektivt resande ska bli billigare – vilket bär motförslagets krav att Gotlandstrafiken räknas som infrastruktur och drivs i statlig regi när biljettpriserna stigit kraftigt. Planen stöder därför kravet.

  • statligt ägande när skäl finnsavgörande»I vissa fall kan det dock finnas skäl för staten eller en kommun att äga och driva affärsverksamheter.« (partiprogram ↗)
  • återreglering av transportsystem»Järnvägssystemet behöver ses över och till vissa delar återregleras för att få ett optimalt och långsiktigt fungerande transportsystem.« (partiprogram ↗)
  • samhället ansvarar för infrastrukturen»Samhället måste själv styra och stå för utbyggnad av infrastruktursystemen.« (partiprogram ↗)
  • billigare kollektivtrafik»bygga ut kollektivtrafiken i hela landet, och gör det billigare att åka buss och tåg, särskilt för unga och pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietJaJaföljer planenhärlett

Motförslaget kräver att staten själv driver Gotlandstrafiken, medan planen bygger på en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och på att offentlig verksamhet med fördel konkurrensutsätts snarare än utförs i egen regi.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslaget kräver att staten själv driver Gotlandstrafiken, medan planen bygger på en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar och på att offentlig verksamhet med fördel konkurrensutsätts snarare än utförs i egen regi. Planens omsorg om tillgänglighet i hela landet och om decentraliserat beslutsfattande motiverar krav på trafikens kvalitet och pris, men inte ett statligt driftsmonopol. Planen talar därför emot motförslagets krav i sak.

  • konkurrensutsättning framför egen regiavgörande»Offentlig verksamhet kan med fördel konkurrensutsättas för att ge det privata näringslivet möjlighet att skapa« (partiprogram ↗)
  • tillgänglighet i hela landet»Hela landet behövs, från förort till industriort, från storstad till landsbygd. Alla delar av Sverige ska se ökad frihet, trygghet och tillgänglighet nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
  • decentraliserat beslutsfattande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_blockerat

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen slår fast att det offentliga endast ska driva affärsverksamhet när det finns ett starkt samhällsintresse och att staten inte ska äga bolag som flygbolag, banker och telebolag.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att det offentliga endast ska driva affärsverksamhet när det finns ett starkt samhällsintresse och att staten inte ska äga bolag som flygbolag, banker och telebolag. Motförslaget vill i stället att staten driver Gotlandstrafiken i egen regi. Planen ser sjötransporter som viktig infrastruktur, men den vägen den anvisar är upphandling och privata utförare, inte statlig drift.

  • restriktivt offentligt företagandeavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
  • inget statligt ägande av trafikbolag»Staten ska inte äga flygbolag, banker och telebolag.« (partiprogram ↗)
  • inget undanträngande av privata»offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar« (partiprogram ↗)
  • sjöfart som del av infrastrukturen»Goda möjligheter till sjötransporter är ett viktigt inslag i infrastrukturen.« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Principprogrammet säger uttryckligen att det offentliga ansvarar för infrastrukturen medan själva trafiken bör bedrivas i konkurrens, och att offentlig verksamhet så långt möjligt ska bygga på frånvaro av monopol.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Principprogrammet säger uttryckligen att det offentliga ansvarar för infrastrukturen medan själva trafiken bör bedrivas i konkurrens, och att offentlig verksamhet så långt möjligt ska bygga på frånvaro av monopol. Motförslagets krav på att Gotlandstrafiken drivs i statlig regi går rakt emot detta. Planen tillåter statligt ansvar för trafik som inte kommer till stånd kommersiellt, men här har trafiken upphandlats.

  • trafik i konkurrensavgörande»Det offentliga samhället har ansvar för trafiksystemens utveckling och dess infrastruktur. Själva trafiken bör bedrivas i konkurrens.« (partiprogram ↗)
  • frånvaro av offentliga monopol»Den offentliga sektorns verksamhetsformer ska så långt möjligt bygga på frånvaro av monopol.« (partiprogram ↗)
  • statligt ansvar för nödvändig trafik»Staten har ett ansvar att upprätthålla ett system av nationella och regionala flygplatser liksom regionalt betydelsefull flygtrafik som inte kommer till stånd på kommersiella grunder.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen bygger på ett fritt näringsliv och på att staten ska vara stark i sin kärna men inte ta över det som andra kan utföra; en stor stat beskrivs som ett svagare samhälle.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen bygger på ett fritt näringsliv och på att staten ska vara stark i sin kärna men inte ta över det som andra kan utföra; en stor stat beskrivs som ett svagare samhälle. Att låta staten driva Gotlandstrafiken i egen regi i stället för att upphandla den strider mot den linjen. Planen talar därför emot motförslagets krav.

  • begränsad statlig sfäravgörande»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
  • fritt näringsliv»Moderaterna vill bygga ett land där ett fritt näringsliv skapar ett välstånd som kommer alla till del.« (valmanifest 2022 ↗)
  • näringslivet bär välståndet»Sveriges välstånd bygger på ett dynamiskt och livskraftigt näringsliv.« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Partiprogrammet slår fast att väsentliga delar av infrastrukturen bör stå under statlig kontroll och att stat och kommun måste behålla ett betydande inflytande över infrastruktur och kollektivtrafik för att garantera samhällsservice till rimlig kostnad i hela landet.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att väsentliga delar av infrastrukturen bör stå under statlig kontroll och att stat och kommun måste behålla ett betydande inflytande över infrastruktur och kollektivtrafik för att garantera samhällsservice till rimlig kostnad i hela landet. Motförslagets krav på att Gotlandstrafiken räknas som infrastruktur och drivs i statlig regi följer av detta. Planens pragmatism om driftsform mildrar men upphäver inte kravet, eftersom trafiken pekas ut som avgörande för totalförsvaret.

  • statlig kontroll över infrastrukturavgörande»centrala samhällsfunktioner såsom rättsväsende, försvar och väsentliga delar av vår infrastruktur bör stå under statlig kontroll« (partiprogram ↗)
  • offentligt inflytande över kollektivtrafik»måste stat och kommuner behålla ett betydande mått av inflytande över infrastruktur och kollektivtrafik« (partiprogram ↗)
  • hela landet ska leva»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
  • pragmatisk syn på driftsform»Det viktigaste för oss är i de flesta fall inte vem som utför en specifik uppgift utan att uppgiften utförs på ett sätt som renderar medborgarna största möjliga nytta till lägsta möjliga kostnad.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag